När brottsoffer blir brottslingar
Text Sarah Britz
Ordet och dess betydelse har ältats sedan Tidöavtalet presenterades: vandel. Synonymerna är beteende, levnadssätt, uppförande och nu vill regeringen ”analysera förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar till följd av bristande vandel”.
Bristande vandel exemplifieras med någon som lever i ett missbruk eller överlever genom att sälja sin kropp.
Detta väcker så många frågor.
Man behöver inte vara professor i juridik för att se att här finns en problematik.
Vem ska avgöra vad som är ett klandervärt sätt att leva?
Det är olagligt att köpa sex i Sverige, men inte att sälja. Kvinnor i prostitution är inte sällan en handelsvara, offer för den mest lukrativa brottsligheten i världen jämte handel med vapen och droger: trafficking.
Blir det som regeringen vill kan kvinnorna som nu är brottsoffer förvandlas till brottslingar och utvisas för att de ”hotar grundläggande svenska värden”.
I dag har de rätt att stanna, bland annat för att kunna delta i polisutredningar och vittna mot sina förövare.
Perspektivförskjutningen gör ont. Det är (återigen) kvinnorna som gör fel. Sexköparna nämns inte. Men det kanske hör till svenska värderingar att köpa sex? Här har det visserligen skett en straffskärpning, men den kommer inte att spela så stor roll eftersom maxstraffet för sexköp är ett års fängelse och det räcker med böter på plats om den skyldige erkänner.
Sen har vi människor som lever med ett beroende. ”Knarkarna”. Majoriteten av dessa lider också av psykisk ohälsa och har en beroendesjukdom, en förvärvad kronisk förändring i hjärnans belöningssystem.
Sverige ska alltså vara ett land där man kan utvisas på grund av att man är ett brottsoffer och har en sjukdom. Dessa ska inte få hjälp. De ska bli satta på ett flygplan och skickas ut, helst så långt bort som möjligt.
Det ska bli minst sagt intressant att se hur svensk grundlag förhåller sig till idén att rensa Sverige från oönskade personer som ”i handling missaktar befolkningen”.
Mer politik: I juli beslutade riksdagen om en ny nationell hemlöshetsstrategi. Här finns förslag som forskare och experter ropat sig hesa efter under många år. Att ingen ska bo på gatan, att kommunerna ska ansvara för att hemlöshet ska förebyggas och att sociala boenden ska planeras in när man bygger nytt och staden växer.
Modellen Bostad först ska användas. För att det ska bli verklighet ger den nya regeringen mer pengar till Socialstyrelsen som i sin tur ska stå för fördelningen i landet. 30 miljoner var bestämt sedan tidigare. Under 2023 kommer ytterligare 40 miljoner samt ytterligare 40 miljoner per år fram till och med 2026.
Var säkra på att Faktum även fortsättningsvis kommer att granska resultaten.