Svenska män som köper sex i Thailand: ”Det är ju kulturen här”

Hur är ett riktigt perverterat svin till gubbjävel beskaffat? Som Stefan, en fetlagd göteborgare i 40-årsåldern med kal hjässa, grumliga ögon och smala vita ben som sticker ut under den plufsiga buken och faktiskt får honom att likna en gris? Eller är han bara en nidbild i mitt huvud?

Lasse, Stefan och Roger heter egentligen något annat. Männen och kvinnorna på bilderna är inte samma personer som i texten.

Vi sitter på Frukosthaket Scandalic, och här finns gott om svenskar. På väggen hänger den thailändske konungens porträtt granne med kung Carl Gustaf och drottning Silvia och taket är pyntat med en osannolik samling av hundratals teddybjörnar – och där slutar allt som skulle kunna verka lite oskyldigt. Stefan ger mig en rödsprängd blick när han förklarar några grundläggande saker om manligheten:
– En svensk kille som åker till Pattaya och inte är med en enda tjej … jag vet inte, men han måste det vara något galet med.

Och de andra instämmer. Lasse, ambulanssjukvårdaren med sin vältrimmade överkropp och de snälla ögonen. Och Roger, hårdrockaren som sliter hårt på järnvägen halva året för att kunna leva utomlands under vintern. De sköljer ner sina frukostflingor med öl och rapar. Tre helt vanliga svenska män.
– Det är ju kulturen här, säger Lasse.
– Det här är inte som i Sverige.

Det här är Pattaya. Staden som kallats världens största utomhusbordell och som ända sedan 1960-talet varit en lekstuga för västerländska män. Här kan man släppa sina krav och tillkortakommanden. Här har kunden alltid rätt. Vill du ha en flickvän för en vecka, en dag eller en kvart? Vill du se asiatiska tjejer skjuta pingpong-bollar med fittan eller få en avsugning samtidigt som du intar en blodig biff med pommes frites och mycket dressing? Inga problem. Det här är Pattaya och det är bara fantasin som sätter gränserna. Fantasin, och möjligen ledan över att ingenting längre är särskilt spektakulärt.
– Jag är jävligt trött på min kärring« muttrar Roger när frukosten är avklarad och bakfyllan börjar glida över i förfest igen. Jag sa att jag skulle komma hem tidigt igår men kom inte hem förrän fyra. Sen dess har hon surat.

Rogers kärring är en liten späd tjej från en by i norra Thailand med stora ögon och mycket smink. För ett par hundra spänn om dagen väntar hon på honom när han är ute, handlar öl till honom när han ser på TV och tar av sig kläderna när det är dags för kärlek. Han blänger på henne där hon sitter på sängkanten med en coca-cola och ser trött ut.
– Det är ju inga hjärnkirurger direkt, våra kärringar. Jävla byxrunkare är vad de är.

Stället luktar inpyrt och är slitet trots att hotellet byggdes för bara några år sedan, men här finns det väsentliga – dubbelsäng, dusch och minibar försedd med öl, chips och kondomer.
– Jo, detta har ju börjat precis som förra året vettu. Det har nog fan passerat mellan 60 och 70 brudar i det här jävla rummet på tre månader konstaterar Stefan och Lasse gör ett snabbt överslag.
– Det är nästan en om dan! Men jag säger ju det, om du är här lång tid och hela tiden bara tar nya brudar, då blir det ju inte roligt att pippa. Det finns lite för många frestelser här.

»Good men goes to heaven, bad men goes to Pattaya« står det på Lasses t-shirt, men när allt kommer omkring så finns det tydligen bara män. Svenska män, tyskar och engelsmän. Farsor, söner, brorsor och kompisar till nån man känner – alla samlade i en enda orgie av sprit, sex och en outtröttlig strävan efter att glömma allt man lärt sig om vett och tråkig anständighet. På den lokala nyhetskanalen berättar de om en man som klivit ut på balkongen och hoppat från sjätte våningen och en annan som gripits för misshandel och hamnat i thailändskt fängelse. Det är inte så enkelt att känna gränserna när de inte längre finns. Vissa klarar inte riktigt av det.
– Det är ett galet ställe ska du veta« säger Lasse som varit ute en sväng och kommit tillbaka med mer groggvirke och en ny tjej. Lite urskuldande förevisar han fyndet som inte gick att motstå. »Det här är Pim och hon är muslim. Vi har lagt ut hotellhandduken som bönematta.

Pim hälsar och ler och Lasse rycker på axlarna. Det skulle egentligen vara bra för den här gången, förklarar han. I morgon ska han åka hem, verkligheten börjar göra sig påmind.  Tjejen där hemma. Hennes lille pojk.
Jag frågar hur han kan med det, och han försöker förklara.
– Det är inte samma sak … Men på nätterna ligger jag och våndas. Jag har lite dåligt samvete. Och inte så lite heller …

Han säger att han tror att det beror på hans uppväxt. Något om hans pappa som var otrogen.
– Och så får jag så dålig karaktär när jag dricker.

På teven är det ett närgånget filmat inslag om en thailändsk kvinna som fått psykiskt sammanbrott nere på stranden mitt i natten. Hon skriker in i kameran. Lasse häller upp ytterligare en bamsegrogg på thailändsk rom och cola.

Det är något galet med det här stället, eller så är det något galet med mig. För det kan väl inte vara något speciellt med just de här männen? I taxin på väg mot bargatorna berättar Roger historien om kvällstidningsjournalisterna.
– Expressen och Aftonbladet gör ett reportage varje år om sexträsket i Pattaya. Det slår aldrig fel. En gång om året. Och varje gång är reportrarna ute i barerna och super och tar med tjejer hem och svinar värre än alla andra som är här. Han garvar. Det är en omtyckt anekdot här i Pattaya, och med en tydlig sensmoral: svensk minus Sverige lika med sexturist. Det finns ingen moral. Det finns bara kultur.

Och dessa västerländska män som befolkar varenda restaurang, varenda gogo-bar och frukosthak – killgängen, de medelålders farbröderna och dessa gubbar som söndersupna stapplar omkring på gatorna med en ung thailändsk tjej vid sin sida för att fylla ännu en semesterdag med sprit, sol och sex – de är bara män. Det är det de betalar för att komma hit och vara, och för upplevelsen av de hundratals tjejer som ropar efter dem från barerna när de går förbi. För detta är Pattayas främsta försäljningsknep: hon tar visserligen betalt, men hon har spanat in just dig, och någonstans har hon gjort ett val. Ett lönsamt illusionstrick som männen köper i Pattaya och som tillåter tusentals män att varje år komma hit och göra samma analys som Lasse gör när vi slagit oss ner på en av de hundratals barer som visar erotisk dans och lockar med namn som »The Pussy Bar« och »The Hot Girl Club«:
– De här tjejerna är inga sexslavar. De har ett jobb där de tjänar mycket mer än en vanlig sjuksköterska eller städerska. De går i märkeskläder och lever lyxliv. De flesta har det ganska bra.

Strålkastarna blinkar hysteriskt och rökmaskinen pumpar när ett tiotal tjejer kliver upp på den upphöjda scenen som om det vore en uttagning till årets luciakandidat, fast utan kläder och utan illusioner om vad publikens välmenande blickar betyder. Mekaniskt rör de sig till den dunkande popmusiken inom armlängds avstånd från männen, utan att bry sig om händerna som undersöker deras kroppar och könsorgan. Utan att veta vem de ska tillbringa natten med eller var de vaknar i morgon.
Instinktivt makar jag på mig när två spritt nakna tjejer som åldersmässigt kunde varit Stefans döttrar dimper ner på bänken bredvid oss och plötsligt får Roger något varmt i blicken och stirrar på mig.
– Har du inga jävla hormoner överhuvudtaget? Det är ju för fan inte normalt!

Han skriker och ett ögonblick tror jag att jag för första gången i mitt liv ska slåss. Slåss som en man. Men så reser han sig och går. Jag tittar efter hans ryggtavla när han hoppar på sin vespa och försvinner neråt gatan.
Morgonen efteråt är allt som vanligt. Cornflakes, bacon, svensk kaviar och öl. Några nya har anlänt. Ett killgäng från Östersund som morsar glatt på Stefan och Roger. Två män i pensionsåldern med svettringar som växer under armarna och emblemet från en svensk golfklubb på bröstet och en aspackad skåning som gormar och skriker efter servitrisen som gör sitt bästa för att undvika hans händer när hon passerar hans bord. Roger har pyntat sin tjej med en skärmmössa med de svenska tre kronorna. Hon har en blå klänning och en tjock guldmedaljong runt halsen och står och lutar sig  mot mopeden utanför. Roger säger att hon är dum i huvudet. Att  snart åker hon ut. Att alla tjejer här är dumma i huvudet. Och Stefan grymtar.
– Jag ska ta och nypa hon på gogo-baren ikväll. Jag tog hon på fittan efter showen igår och den var alldeles sladdrig.

Jag lämnar bordet för i dag ska jag härifrån. Och i lobbyn på hotellet stöter jag på Lasse som gått upp tidigt för att hinna göra ärenden före hemresan. Det blir ett smycke till tjejen och en radiostyrd bil till hennes son.
– Jag köper alltid guld när jag varit här förklarar han.
– Den här gången får det bli något riktigt fint.

Sen ger han mig ett fast handslag och hoppas att vi ses igen. Redan till sommaren planerar han en ny tripp till Pattaya. Han kan inte låta bli. Det är nåt med den här kulturen.

 

Prostitution
Prostitution är olagligt. Minst 200 000 till 300 000 prostituerade finns i Thailand, varav 20 procent uppskattas vara barn. Prostitutionen understöds av den växande sexturismen liksom kriminella gäng och, i vissa fall, poliser och lokala myndighetspersoner som har ett ekonomiskt intresse i industrin.
Källa: Utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Thailand 2005

 

Människohandel
Thailändsk lag förbjuder människohandel. De senaste åren har den inhemska människohandeln minskat, medan allt fler prostituerade smugglas till Thailand från Burma/Myanmar, Kina, Laos och Kambodja. Dessa befinner sig olagligt i landet och lever under svåra omständigheter, oftast utan möjlighet att återvända till sina hemländer.

 

Hiv-smitta
I slutet av 1990-talet skedde en häftig ökning av antalet hiv-smittade i Thailand. Omkring1,5 procent av den vuxna befolkningen uppskattas idag bära på viruset. Uppskattningsvis 20 procent av de prostituerade i Thailand bär på smittan och liksom i Europa ökar hiv/aids bland unga vuxna.
Källa: Utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Thailand 2005

Senaste numret

Läs tidningen digitalt

läs tidningen digitalt

instagramInstagram