FAKTUM | 2018/09/04 Nyheter, Reportage

När Adam Smith var 14 fick han en idé. Elva år senare kan den göra honom till en förmögen man. Eller skicka honom i fängelse. Här berättar Faktum hela historien bakom de falska inkassobolagen och de omtvistade skulderna.

Adam Smith var 14 år och sålde varor på Tradera när han gjorde en upptäckt som skulle komma ha stor inverkan på hans liv. När flera köpare inte betalade, trots att de vunnit budgivningen, hittade han på ett eget villkor som tvingade den som budade utan att köpa varan att betala en avgift. 

Något år senare fick han upp ögonen för snabblånebranschen, och när han 17 år gammal startade företaget ARS Enterprise AB hade han sitt eget specialvillkor i bakhuvudet. Snabblån har ju en förmåga att dra till sig de som redan är hårt skuldsatta, och ett orimligt hårt villkor skulle skrämma bort många och befria långivaren från onödig administration.

Det är åtminstone så han har beskrivit det när han senare har argumenterat för de villkor som många ser som stötande.

Adam Smith registrerade flera hemsidor med namn som smslanservice.com, korttidskredit.se och snabbsmskredit.se. Upplägget var enkelt: Låna ut små summor, i regel ett par tusenlappar, till hög ränta. Men en stor del av affärsmodellen, så som den kom att utveckla sig, låg i de smått osannolika villkoren, som i korthet såg ut så här:

Den som ansöker om lån trots att den har skulder, eller en för låg inkomst, blir återbetalningsskyldigför det lån personen inte fick. Dessutom kan lånesumman omvandlas till en annan valuta (oftast euro). Årsräntan uppgår till hundratals procent.

Ett lån på ett par tusenlappar, som aldrig betalades ut, kunde på ett par år bli en skuld på flera hundra tusen kronor.

Trots de hårda villkoren trillade ansökningarna in i tusental. Adam Smith ringde Kronofogden för att få reda på vilka som hade skulder och därmed, enligt honom, kunde krävas på det lån som de inte beviljades. Dessa fick snart ännu ett brev från Kronofogden som upplyste om att någon ansåg att de var skyldiga pengar.

Många var skuldsatta till den grad att de hade slutat öppna sin post. Andra sprättade kuvertet, såg att det var från Kronofogden och antog att skulden var korrekt.

Vissa av ansökningarna gjordes av Adam Smiths eget bolag, ARS Enterprise AB. Det bolaget drev också in skulder som hade uppstått på grund av lån som faktiskt hade betalats ut. Men många av skulderna som nu registrerades hos Kronofogden var resultatet av lån som inte hade beviljats.

Företagen som påstod sig äga skulderna hade ingen synlig koppling till Adam Smith. Istället företräddes de av personer med påstådd hemvist i Slovenien, Senegal, Ryssland, Dominikanska Republiken, Israel, Litauen, Chile, Lettland, Guinea Bissau, Tjeckien, Kina, Grekland, Irak, Kamerun och Danmark. Vissa var svenska kommanditbolag, andra registrerade i Storbritannien, åter andra i skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna. I flera fall har förfalskade id-kort använts för att registrera bolagen hos Bolagsverket. Företagens ombud, de som oftast sköter kontakten med myndigheterna, har namn som Pontus Karlsson, Daniel Larsson, Robert Persson och Anton Jansson. Ingen har identifierat sig med personnummer, telefonnummer eller adress. Samtliga kommunicerar bara via epost eller en och samma postbox i Malmö.

Att personerna inte går att identifiera har en uppenbar fördel: när polisen utreder de anmälningar som görs hittar de ingen ansvarig och utredningen läggs ner, vilket har skett i flera fall.

Men upplägget har också en svaghet: Kronofogden har använt bristen på livs levande talespersoner som ett argument för att inte driva in skulderna.

I snart två år har kampen om skuldernas legitimitet förts i tingsrätter och hovrätter runt om i landet – vissa skulder har klättrat ända upp till Högsta Domstolen. Hittills har företagen inte lyckats få ut mer än ett par hundra tusen kronor, men de fastställda skulderna uppgår till tiotals miljoner kronor och många av de drabbade har blivit förtvivlade över den nya skulden. Andra har ilsknat till och i diskussionsforum för skuldsatta har medlemmarna uttryckt sin vrede över vem som nu ligger bakom.

Hittills har företagen kommunicerat via mejl. De enda företrädare som har skickat in kopior på en giltig legitimation, två personer bosatta i Sydafrika, har skrivit inlagor på imponerande god svenska. I Faktum nr 189 granskade vi en av dem, Arthur Grice, som visade sig ”företräda” minst ett hundratal bolag verksamma i flera olika länder.

Men i vår har ett av företagen bytt taktik och kallat fram ett livs levande vittne. SE Invest Ltd, ett av de nästan hundra brittiska bolag som Arthur Grice företräder, har genom det anonyma ombudet Pontus Karlsson begärt att Adam Smith ska komma till rätten.

Bakgrunden är en skuld på 4 000 euro, med 36 procent ränta, som förföll fem år tidigare. Kronofogden stoppade verkställigheten och bolaget överklagade till tingsrätten där den skuldsatte sa att han hade svårt att förstå hur myndigheterna kunde bli verktyg i kriminellas händer. Tingsrätten dömde till SE Invests fördel.

I hovrätten berättade Adam Smith utförligt om sitt tidiga intresse för snabblånebranschen och formulerandet av det speciella villkor som är orsak till att den här skulden ser ut som den gör. Hovrätten lät sig inte imponeras utan slog fast att SE Invest, liksom de andra polisanmälda bolagen, har satt i system att ansöka om betalningsföreläggande för påhittade fordringar.

Hovrätten beslutade inte bara att skulden saknade laglig grund. Den tog även upp SE Invests och de andra bolagens svårigheter att presentera en existerande företrädare och pekade ut Adam Smith som den verklige huvudmannen. I domen skriver hovrätten:

”Förhöret med Adam Smith har dessutom gett en tydlig bild av en verksamhet i vilken Adam Smith är den helt drivande personen.”

När jag ringer den skuldsatte säger han att han inte vill prata, det är för jobbigt, men han hinner tala om att han nu ska ta sig an den mycket svårare uppgiften att få bort skulden.

Mannens skuld slogs fast i augusti 2015, efter att företaget Nice Invest Ltd hade ansökt om betalningsföreläggande mot honom och ytterligare 187 personer. Nice Invest överlät sedan skulden till ABE Invest, som överlät den till SE Invest.

Per, som vi kan kalla honom, var en av de 188. Också hans skuld var 4 000 euro, ett belopp som ett par år senare, när Kronofogden stoppade verkställigheten, hade vuxit till 548 450 kronor. För Per gjorde det ingen större skillnad, han hade redan skulder på 600 000 och den månatliga löneutmätningen på drygt 8 000 kronor skulle inte påverkas av en ny skuld.

Å andra sidan:
– Det är helt sjukt att det går att göra så, det känns som att det är hål i systemet, säger Per.

Drygt en månad efter hovrättens beslut är det dags för Adam Smith att vittna igen. Också nu kallad av den anonyme Pontus Karlsson på uppdrag av SE Invest, men den här gången sker förhandlingen i Malmö tingsrätt ett par hundra meter österut. När Adam Smith går in i sal 16 gör han det för att visa att Per har ansökt om ett lån som han sedan inte har fått. Själv har jag kommit för att träffa Adam Smith, som varken har svarat på telefon eller mejl.

Vittnesmålet är i stora drag en repris på det han höll i hovrätten. Med den skillnaden att han nu säger sig ha dokument som visar att Per har ansökt om lån, något han inte hade i hovrätten där han förde ett allmänt resonemang om hur det gick till när man ansökte om lån. Han vill gärna visa dokumentet på datorn, men rättens ordförande ber honom istället att lämna in det skriftligt så att alla parter kan ta del av det. Sammanlagt 17 parter är kallade, de flesta inkassobolag med krav på Per. Om SE Invest får rätt kommer företaget lägga beslag på hälften av Pers löneutmätning, något som skulle drabba de andra borgenärerna.

Bara en av parterna har kommit till förhandlingen: staten, i form av två tjänstemän från Skatteverket, som är här för att bevaka en skuld som uppkommit på grund av obetalda tv-avgifter.
Adam Smith är påtagligt irriterad över hovrättens beslut. Inte bara för att rätten slog fast att skulden saknar reell grund, utan också för att de påstod att han är den drivande bakom de polisanmälda bolagen. För att bevisa att det inte är så hänvisar han till en kopia av en inbetalningsavi som ska visa att en ”Alexander Nilsson” i september 2015 har betalat in Nice Invests avgifter till Kronofogden.

Vi ska återkomma till Alexander Nilsson, men först följer vi efter Adam Smith när han efter vittnesmålet lämnar sal 16. Han är inte intresserad av att ge en intervju, säger han, men står ändå kvar en stund och svarar på frågor.

Adam Smith förnekar att han står bakom bolagen. Samtidigt har han svårt att redogöra för hur hans fordringar har hamnat hos dem.

Hur har det gått till när du har överlåtit fordringarna?
– Jag vet inte om man ska kalla det överlåtelser.

Kalla det vad du vill, hur har det gått till?
– Jag vet inte om jag vill gå in på det.

Vilka har du varit i kontakt med?
Inte heller det vill Adam Smith redogöra för. Frasen ”det vet jag inte om jag vill gå in på” återkommer flera gånger. Han säger att han överlät fordringarna för att de tog för mycket tid. Men vem eller vilka som därefter har lagt den tiden vill han inte gå in på.

Den sista fråga jag hinner ställa innan Adam Smith går därifrån handlar om PL Finans Sverige KB, ett bolag som inte hör till de som Kronofogden stider mot men som har polisanmälts av Datainspektionen för att ha bedrivit inkassoverksamhet utan tillstånd. PL Finans har drivit in fordringar för Adam Smiths bolag ARS Enterprise AB och är det enda av de bolag som Adam Smith misstänks ligga bakom som har fått in några större summor, drygt 780 000 kronor. På papperet företräds bolaget av två polska medborgare. Både jag och Kronofogden har försökt hitta dem, utan resultat. Också polisen gick bet på den uppgiften, och i januari 2018 las förundersökningen ner. Kort därefter registrerade PL Finans en extern firmatecknare: Adam Smith.

Hur kommer det sig att du är extern firmatecknare för PL Finans?
– Det där vill jag inte gå in på.

Men hur har det gått till? De där personerna har ju varit svåra att få tag på?
Adam Smith svarar inte utan lämnar tingsrätten. Senare samma dag lämnar han in en kopia på avin med Alexander Nilssons namn. På avin finns Alexander Nilssons adress, en gata i Göteborg. Men bland de personer som under de senaste åtta åren varit folkbokförda på den adressen finns inte någon ”Alexander Nilsson”. Innan vi skildes åt i tingsrätten gav Adam Smith en mejladress dit jag kunde skicka frågor. Jag skickar ett mejl där jag frågar efter kontaktuppgifter till Alexander Nilsson samt ställer följande frågor:

1. Vad har Alexander Nilsson för relation till Nice Invest?
2. Vad har du för relation till Alexander Nilsson?
3. Vem hade du kontakt med när du överlät fordringarna till Nice Invest?

Jag får inte något svar (mejlet skickades 28 juni. Den här tidningen gick till tryck 12 juli).

Kronofogden polisanmälde Nice Invest och flera av de andra företagen i juni 2016. Knappt ett år senare las förundersökningen ner på grund av att ingen fysisk person kunde hittas. Kort därefter begärde Kronofogden att förundersökningen skulle återupptas, vilket också skedde. Den utredningen har pågått i snart ett år.

David Torstensson på bedrägerisektionen i Stockholm är den polis som leder förundersökningen. Han beskriver utredningen som väldigt omfattande och olik andra utredningar som han har arbetat med.
– Kronofogden har ju en roll i utredningen som jag inte har varit med om att en myndighet har haft, säger David Torstensson. Man har utnyttjat Kronofogdens rutiner på ett sätt som jag inte har varit med om förut.

Samtidigt som polisen utreder eventuella brott enligt brottsbalken, pågår tvister i olika rättsinstanser där skuldernas lagliga grund prövas. I centrum står Adam Smiths lånevillkor.

Om domstolarna skulle komma fram till att det är i sin ordning att sätta upp såna här villkor, vad skulle det betyda för er?
– Det är faktiskt svårt att bedöma, det blir juridiskt ganska komplicerade frågor. Men det polisen gör är att utreda om brott har begåtts enligt brottsbalken.

Kan texten i villkoren spela någon roll?
– Det kan den göra. Det som är brottsligt är att vilseleda, att skriva medvetet svårtolkat kan utgöra en grund.

Flera av företagen som anklagas för att driva in falska skulder har polisanmälts, bland annat av Kronofogden. Här är vad som har hänt med ett par av polisanmälningarna.

2016-06-28 Kronofogden polisanmäler åtta bolag som misstänkts för att försöka driva in falska skulder. Senare ska ytterligare sex bolag tillkomma. Nice Invest, ABE Invest och SE Invest tillhör de sammanlagt 14 företag som har polisanmälts av Kronofogden.

2017-05-31 Förundersökningen läggs ned. Polisens motivering: ”Eftersom ingen fysisk person kan misstänkas och vidare utrednings-åtgärder förväntas ändra detta på ett av-görande sätt läggs förundersökningen ner.”

2017-06-01 Kronofogden vill att polisen återupptar för-undersökningen. I en komplettering pekar myndigheten ut Adam Smith som den som står bakom företagen. Polisen återupptar förundersökningen, som fortfarande pågår.

• Flera polisanmälningar har även lämnats in mot ARS Enterprise AB, ett bolag som Adam Smith äger.
• PL Finans Sverige KB, ett bolag som har använts för att driva in skulder för ARS Enterprise, polis-anmäldes i höstas av Datainspektionen för otillåteninkassoverksamhet. I januari lade polisen ner förundersökningen. Orsak: de två polska medborgare som på papperet företräder bolaget kan inte hittas. Straffvärdet är för lågt för att polisen ska kunna begära rättshjälp från Polen. Det skulle sannolikt inte hjälpa då de två polackerna troligen inte existerar.
• I slutet av februari registrerades Adam Smith som extern firmatecknare för PL Finans. En månad senare ändrades adressen, från en postbox i Stockholm till en adress i Lund där även ARS Enterprise finns.
• Kronofogden har hittills betalat ut 782 872 kronor till PL Finans Sverige KB.

Vilkor: 8. Låneansökan utan avsikt att betala m.m.

Låneansökan som sker utan avsikt att betala lånet, ansökan om lån sker trots att  villkoren för att ansöka inte är uppfyllda enligt punkt 1 eller oriktiga uppgifter om lånesökandens ekonomi som om övriga skulder angivits i ansökningsformuläret och det samtidigt saknas anledning att anta att betalning hade kommit att ske för lånet i avtalad tid om det betalats ut medför att långivaren (den som avtalet träffas med om lån beviljats) äger rätt att kräva att låntagaren ska betala det ansöka lånet i alla fall trots att avtal om lån inte träffas och lånet inte betalats ut. Räntor och avgifter utgår enligt de grunder långivaren vid varje tid allmänt tillämpar jämte kapitalisering av räntor och avgifter enligt samma grunder, vidare har långivaren rätt att välja att omvandla sin fordran till annan valuta. Långivaren får även avvika från den förfallodag som hade gällt om lån betalats ut enligt ansökan.

Exempel på villkor som Adam Smith har lämnat till tingsrätten.

 

Faktum har i flera artiklar följt historien med de påstått falska skulderna.

Läs de tidigare granskningarnapå faktum.se

Faktum #182, 2017-10-24 Kronofogden försökte stoppa indrivningarna av de 14 polisanmälda bolagens skulder. Myndigheten vägrade driva in pengar så länge bolagen inte kunde presentera uppgifter som identifierade en verklig företrädare. Då skickade ett av bolagen in en kopia på ett id-kort tillhörande en brittisk medborgare, Arthur Grice. Kronofogden fick tillfälligt ge upp och börja driva in pengarna, men den juridiska striden fortsatte i domstolarna. Än så länge har myndigheten lyckats stoppa de flesta utbetalningarna.

Faktum.se, 2017-10-30 Faktum avslöjar att Kronofogden har betalat ut 786 872 kronor till PL Finans Sverige KB, ett bolag som är kopplat till Adam Smiths egna bolag men som inte är polisanmält av Kronofogden. Kontot som pengarna betalats in på tillhör inte PL Finans Sverige KB. Samma sak gällde även för två av de andra bolagen: kontot som företagen angivit tillhörde inte företagen utan en och samma privatperson.

Faktum #189, 2018-05-22 Vi följer i spåren efter Arthur Grice, den brittiska medborgare som är registrerad som företrädare för ett av de polisanmälda företagen, SE Invest ltd. Arthur Grice har registrerats som företrädare för åtminstone ett hundratal företag – enbart i Storbritannien. Flera av de polisanmälda bolagen har registrerats hos det svenska bolags-verket med hjälp av kopior på falska id-handlingar.

TEXT: Johan Frisk

BILD: Håkan Sandsjöskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR