Anette Lundberg

”Jag föddes i juli 1969, och har en ett år äldre syster, Marie, jag kallar henne Mia. Vår uppväxt har präglats av fosterhem och barnhem. Jag tappade räkningen efter 33 placeringar, har bott i fosterhem i Alingsås, Gränna, Dalsland, Varberg, Lerum, Kalmar, Nyköping … I Kalmar bodde jag längst, i fyra år. Vissa år flyttade jag flera gånger. Det kunde inte ha mig kvar, jag var väl hopplös. Jag vet inte. Men inget fosterhem var särskilt bra heller. Alla barnhem var i alla fall bättre. Jag har bott på många sådana också; Bö, Vidkärr, Skärsbo, Aneby, Eknäs, Stridsbergsgården … Jag minns inte alla. Våra föräldrar missbrukade alkohol och tabletter och redan när jag var två månader skickades jag till min faster i Danmark.

I början placerades jag och min syster ihop. Hon var som en mamma för mig, men vi splittrades när jag kom till Bö barnhem, jag kan ha gått i trean då. Men vi har aldrig tappat kontakten. Mellan varven har jag bott hos mamma korta -perioder också, men hon har kört ut mig när det inte har passat. Mamma var inte att lita på, men jag saknar henne ändå. Hon gick bort för fyra år sedan. Jag fick en röd dockvagn av henne i julklapp en gång när jag var fem–sex år.

Jag gick inte i skolan, det kan man inte säga. Jag var där ibland, men inte mer. Från tonåren och framåt har jag istället hankat mig fram genom olika killar. En som hette Peter som bara åt ris hela dagarna. Det gjorde jag också då, och vägde inte mer än 42 kilo. En som hette Sören som gick på tjack. Det gjorde jag också den sommaren och vi sov i tält.

I dag har jag det bra, jag bor i Majorna i en tvåa vid Mariaplan. Jag har fiskar. Det är mysigt och lite stökigt, men bra.

Jag har en dotter som också har vuxit upp i fosterhem, fast hon har bott i ett och samma hela tiden. Hon är vuxen i dag och har två små barn, en flicka och en pojke. Vi har sporadisk kontakt.

Jag har ingen kärlek i mitt liv, men jag har min vän Hampe, han brukar hälsa på hos mig. Han dricker folköl och jag tar panten, haha. Och så har jag Faktum. Jag tycker det är väldigt trevligt att komma hit. Det är tredje gången gillt, jag har försökt sälja ett par gånger tidigare.

När jag inte säljer Faktum eller gör annat tycker jag om att måla. Gärna i olja, men det är dyrt med färg och penslar. Jag ser också gärna på tv, helst Lilla huset på prärien. Det är så vackra vyer och familjen Ingalls verkar ha det så fint, fastän de lever ganska fattigt och enkelt.”