Bitcoins offer: bedragna och övergivna

Inger blev lurad på 3,6 miljoner kronor, Joachim blev av med nästan två miljoner. Hon kämpar för att behålla sitt hus, han för att undvika personlig konkurs. Medan bedragarna söker upp nya offer faller en unik dom i Europa.

För Inger Helen Fjeld började det med Filip Hammar och Skavlan. Hon hade vid flera tillfällen sett en annons på sociala medier där Filip Hammar sitter hos Skavlan och berättar om en lyckad investering i bitcoin.
– Skavlan kändes rumsren och trygg, så jag klickade på länken och läste om en familj som hade investerat och var väldigt nöjda.

För säkerhets skull gick Inger in på Trustpilot, en sida där konsumenter kan recensera olika företag. Där såg hon att Uprofx, som sajten hette, hade fått bra betyg. Så Inger registrerade sig och väntade på att någon skulle höra av sig.
Vad Inger inte visste var att allting var en bluff. Annonsen, falsk, samma sak med berättelsen om familjen. Hemsidan, en tom fasad. Recensionen på Trustpilot, en lögn.
Dagen efter ringer en man och presenterar sig som Dan Joseph Hermann. Det hör till upplägget att också hans namn är påhittat, liksom det han berättar om sig själv. Men han är trevlig och pratar bra engelska, och, inte minst, vet hur han ska manipulera sina »kunder«.
– Jag är egentligen misstänksam och går aldrig på när någon ringer och vill att jag ska byta elbolag, kan till och med vara otrevlig. Men det här, jag kan inte förstå vad som hände med hjärnan.

Inger fick veta att det fanns tre olika nivåer, silver, guld och platinum. Ju ädlare metall desto intensivare handel och högre vinster, men också en högre insats. Dan frågade vilka drömmar Inger hade, var hon ville resa, var hon kan tänka sig tillbringa vintrarna.
– Vi kom till slut till guldnivån, säger Inger Helen Fjeld, nästan till platinum. Och det var bara lånade pengar.

Inger blev ombedd att ladda ner ett program, Anydesk, med vars hjälp Dan kunde styra hennes dator. Det var med Dan bakom spakarna som Inger fick lån i elva olika banker. Pengar som sedan slussades till konton där Joseph skulle handla för dem. Men Nordea, banken där Inger varit kund i 40 år, blev misstänksamma och spärrade kontot.
– Då fick jag hjälp av Dan att öppna konto i Swedbank. De tyckte om Swedbank, sa han, för de ställde aldrig några frågor.

Så de pengar som då satt på kontot, 1,4 miljoner, fördes över till det nya kontot. Sammanlagt skulle Inger låna 3,6 miljoner kronor, en summa som senare påstods växa  till »fem, sex miljoner«. Inger ville gärna berätta om framgångarna för sina barn, något Dan avrådde ifrån. Men hon kunde inte hålla sig och en kväll i juni förra året berättade hon för sin son. Dagen efter ringde han och sa att det här var ett bedrägeri och att de skulle gå till polisen.
– Jag sa nej, absolut inte, och han fick övertala mig att följa med.

Kort därefter ringde Dan och sa att han stod på en flygplats på väg till Philadelphia, där hans fru bodde, för att hans dotter hade fått leukemi. Inger, som nu hade förstått att hon hade blivit lurad, spelade med.
Den nya »managern« hade en annan roll att spela.
– Då ringde Frank Cooper, en fruktansvärd person som vi i gruppen kallar för slaktaren.

Gruppen är en Facebookgrupp där svenskar som blivit lurade ger varandra råd och stöd. Alla har upplevt det som nu hände Inger – pengarna försvann. Frank skyllde på Dan, som inte gick att nå. Ingers drömmar hade förvandlats till ett skuldberg.

För Joachim Fisch var det en annons med Leif GW Persson som fick honom att följa länken och registrera sig.
– Två dagar senare blev jag uppringd av en kille som kallade sig Johannes och skulle vara holländare, säger Jochim Fisch.

Joachim hade precis kommit hem efter en cancer-operation, vilket han berättade för »Johannes«. Han berättade även andra privata saker.
– Jag skulle bli rik, sa han. Men det var inte det som stod högst för mig, säger Joachim Fisch.

Först satsade Joachim egna pengar men Johannes ville att han skulle ta lån, vilket skedde hos fyra olika banker. Då fick Joachim en obehaglig känsla i magen och tre månader efter det första samtalet förstod Joachim att han var på väg att bli lurad.
– Jag bestämde mig för att spela den dumma pojken och lura dem, men det gick inte. Jag visste inte då att de var så professionella och ytterst välutbildadade bedragare. 

I början av mars gick Joachim in på polisstationen i Strömsund och gjorde en anmälan. Fyra månader senare las förundersökningen ner med motiveringen: »Vidtagna åtgärder har inte lett till att någon kan misstänkas för brottet.« Vilka åtgärder har då vidtagits?
– Jag har frågat men inte fått något svar, säger Joachim Fisch.
– Polisen, för mig känns det nästan som om en armamputerad skulle spela basket på europeisk elitnivå. Det kan ju inte fungera.

När Faktum kontaktar förundersökningsledaren säger han att han inte har tid att prata och hänvisar till Mikael Ahrtzing, utredare vid bedrägericentrum för polisregion Nord. Han kan inte uttala sig om det speciella ärendet men säger att anmälningar av det här slaget inte kategoriskt läggs ner.
– Vi håller på att bli bättre på det här av olika skäl som jag inte kan berätta om. Vi utbildar folk men jag kan inte tala om hur, säger Mikael Ahrtzing.

Både Inger och Joachim lurades med hjälp av sajten Uprofx. Under den tid då Inger bråkade med polisen om sin anmälan och Joachim började inse att han var lurad bytte sajten namn till Proufx. Att bedragarna byter namn på det varumärke som används kan ställa till det för polisen. Björn Seeth är kriminalinspektör på Nationellt bedrägericenter.
– Även om vi ser att vi har tre anmälningar mot det här företagsnamnet så kan ett och samma callcenter ha 10–15 anmälningar på olika varumärken.

Nationellt bedrägericenter driver inga egna utredningar men kan hjälpa de regionala motsvarigheterna. De har även hand om kontakter med polis i andra länder, något som blir allt vanligare, bland annat på grund av den här typen av bedrägerier.
– Intresset och viljan från omvärlden är mycket större nu för alla är drabbade och behöver hjälp av varandra, säger Björn Seeth.

Under hösten ska nationellt bedrägericenter bli en del av NOA (Nationella Operativa Avdelningen) vilket bland annat innebär mer resurser.
– För att få mer kontroll över bedrägerier och bättre nationell styrning krävs att vi bygger ut nationellt bedrägericenter och då blir vi en del av NOA, säger Björn Seeth.

Också Ingers polisanmälan lades ner, tio månader efter att hon lämnat in den. För ovanlighetens skull fanns en utförlig motivering som gick ut på att gärningsmännen ofta gömmer sig bakom anonyma hemsidor och så kallade målvakter. Men Inger överklagade beslutet. Det fick åklagaren Jonas Almström att tänka om.
– Jag skrev av ett tjugotal ärenden av den typen den dagen men det fanns något i det här som gjorde att vi tyckte att vi kunde fortsätta.

Fortsätta innebär att Ingers polisanmälan, som tillbringade sin första tid i Göteborg innan den hamnade hos Jonas Almström i Stockholm, nu skickades till Malmö. 
I april berättade Faktum (#211) om Ingrid Hernvall som lurats på drygt tre miljoner kronor på samma sajt som Inger och Joachim varit inne på. Ingrid Hernvall var ett av flera svenska namn på den polisanmälan som -riktades mot en man i Malmö som stod som ägare till flera företag och domännamn. Nu har även Inger Helen Fjelds anmälan hamnat i samma ärende. Förundersökningen leds av Ulla Karlbrink, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
– Det finns en utpekad person, men om de uppgifterna stämmer vet jag inte, säger Ulla Karlbrink.

Den första polisanmälan mot mannen lämnades in av organisationen Efri i november 2019. Efri är baserad i Wien och arbetar för att drabbade från flera europeiska länder ska få tillbaka sina pengar. I februari kompletterades anmälan med flera namn. Förundersökningen är fortfarande på ett tidigt stadie där det handlar om att samla information. Ulla Karlbrink har just nu en utredare till sitt förfogande.
– Det är sällan det finns resurser över till den här typen av utredningar, säger Ulla Karlbrink.

Ulla Karlbrink pekar på framför allt två svårigheter. För det första att visa att den produkt som erbjudits verkligen är påhittad. För det andra att de som driver verksamheten gömmer sig bakom anonyma servrar och bankkonton som antingen står på en målvakt eller finns i skatteparadis med hög sekretess.
– Att hitta bedragarna genom att följa pengarna är näst intill omöjligt, säger Ulla Karlbrink.

Eftersom såväl callcenters som bankkonton finns utomlands krävs ofta ett samarbete med andra länder för att komma vidare. Ulla Karlbrink säger att utredningen än så länge är i ett för tidigt skede för att inleda ett sådant. En annan framgångsfaktor är tvångsmedel som husrannsakan och avlyssning. Men det kan man inte använda.
– När det gäller avlyssning krävs två års fängelse i straffskalan och investeringsbedrägerier når i regel inte upp till det, inte heller penningtvätt.

Många av de som drabbats av bedragarna känner sig övergivna inte bara av polisen utan även andra myndigheter. Flera är besvikna på bankerna som har släppt igenom stora betalningar till utländska konton utan att reagera och har anmält banken till Allmänna reklamationsnämnden. Faktum har gått igenom 20 anmälningar från bankkunder som har blivit av med sammanlagt nästan tre miljoner kronor. Alla fick avslag.
Den svenska gruppen arbetar nu med en skrivelse som ska skickas till politikerna för att få dem att agera. Organisationen Efri har nyligen skickat en skrivelse till EU-kommissionären Margrethe Vestager. Där beskriver de offrens utsatthet:

… victims left on their own are helpless in this cross--jurisdictional cybersociety. They have little to no hope of justice finally being served. It is time now to care about all these victims on the route of digitalization to stop people from ripping off innocent EU- consumers, and ashaming them.

Det varumärke som bedragarna använde för att lura Inger och Joachim, Uprofx, som sedan blev Proufx, bytte i juli återigen namn till Protraderex. Samma upplägg, samma call-centers, men en ny fasad och nya offer.

För Inger väntar nu en ny prövning. De besparingar hon hade är utmätta, hon har även en utmätning på nästan hälften av lönen, men har trots det inte kunnat betala de lån »Dan« övertalade henne att ta. Två långivare har därför stämt henne i tingsrätten. Förlorar hon där kan hon bli av med huset.
– Det är så fruktansvärt att känna sig utslängd av samhället. Du får inte vara med här längre, det är känslan du får.

Första förövaren fälld

I en unik rättegång i Wien dömdes nyligen en man till fyra års fängelse. Bland offren finns 222 svenskar som blivit av med sammanlagt 6,7 miljoner kronor.

Den dömde mannen, Gal Barak, greps av bulgarisk polis den 30 januari 2019 när han försökte passera gränsen till Serbien. Gripandet skedde på order av åklagare i Österrike och Tyskland som i en gemensam utredning har nystat upp en bedrägerihärva med bas i Bulgarien.
Polisen genomförde även husrannsakan hos 21 företag och fyra privata bostäder. Dessutom säkrades sammanlagt 14 bankkonton.
Faktum har fått tillgång till en kunddatabas som har lämnats in av en visselblåsare. Databasen innehåller namn på personer som har lämnat sina personuppgifter på någon av de hemsidor som bedragarna har använt. Där framgår också vilka som har blivit av med pengar och hur mycket.
Mängden namn visar att bedrägerierna sker i industriell skala. Databasen innehåller sammanlagt drygt en miljon namn på personer från framför allt Europa, men också andra delar av världen. Nästan 30 000 av dem har lurats på sammanlagt 57,5 miljoner euro. Då ingår inte alla av de hemsidor som bedragarna har använt. Databasen är bara en av flera som har lämnats in och är dessutom begränsad till 2018 och framåt.
Enligt åklagaren har bedragarna bestulit europeiska medborgare på drygt 200 miljoner euro.

Drygt 4 000 svenskar har registrerat sig på någon av de sex hemsidor som finns med i databasen. Av dem har 222 förlorat sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Den som blivit av med mest är en kvinna i Västsverige som blivit av med 1,2 miljoner kronor.
En man som står med på listan är vd för ett företag i Mellansverige. Han vill inte medverka med namn men kan bekräfta summan som anges i databasen: drygt en halv miljon kronor.
– Jag ville investera i kryptovaluta och sökte på nätet, så fort du gör det blir du kontaktad. Bitcoin ökade i värde då så jag satte in lite småpengar. Mitt konto ökade snabbt så jag satte in mer. Jag hade gjort ett mindre uttag och det gick bra, men när jag ville ta ut allt ställdes motkrav och till slut blev det radiotystnad.

Mannen har själv försökt få tillbaka pengarna. Han har också polisanmält.
– Men de vet inte vad det här är och de har inga resurser, säger mannen.

Den här sortens databaser kallas av bedragarna för »sucker lists«. Den som registrerar sig hos en bedragare kan sedan bli uppringd av andra.
– Jag får fortfarande två till tre samtal om dagen från sådana här bedragare, säger mannen.

Gal Barak kunde efter en lång process utlämnas till Österrike och i juli startade rättegången där han och en kompanjon åtalades för bedrägeri och penningtvätt.
Gal Barak har försvarat sig med att han inte har haft något att göra med de callcenters där säljarna har ringt upp tilltänkta offer. En man som arbetade som manager på callcenters i Serbien och Bulgarien har vittnat om att Gal Barak var närvarande minst två gånger i veckan. Dagen efter sitt vittnesmål avled mannen i en överdos. Utredningen har även skakats av ett annat dödsfall när Uwe Lenhoff, en misstänkt kompanjon, i juli hittades död i sin cell. Dödsorsaken är oklar.

Den 1 september dömdes Gal Barak till fyra års fängelse i en dom som förväntas få stor betydelse för möjligheten att ställa bedragare inför rätta också i andra länder. De pengar som har beslagtagits, 2,5 miljoner euro, kan nu användas för att ersätta brottsoffer.

Elfride Sixt på organisationen Efri ser domen som en milstolpe.
– Domen visar att det faktiskt är möjligt att lagföra cyberbedragare i Europa. Men utredningen i Österrike har bara tagit upp de 2,6 miljoner euro som stulits från österrikiska medborgare och domen är bara en startpunkt. Nu måste varje land agera för att åtala Gal Barak och hans kompanjoner och göra det möjligt för offren att få tillbaka sina pengar.

Har du blivit lurad?

Det här ska du tänka på när du polisanmäler:
Vilket varumärke används? Till exempel Uprofx.
Hur fick ni kontakt?
Vilka telefonnummer och mejladresser har använts?
Hur har pengarna skickats och var?

Björn Seeth, Nationellt bedrägericenter:
– Har du dessutom en mejlkonversation ta med den. Det här är parametrar som kan sökas och delas internationellt. Man kan till exempel se att ett »nickname« har använts med en viss mejladress.

Senaste numret

Läs tidningen digitalt

läs tidningen digitalt

instagramInstagram