Dj:n och producenten Mr. Tophat om dans: ”Det handlar om att känna musiken”
Text Sandra Pandevski
Vem som dansar fult eller fint har ganska lite med teknik att göra. Och bästa stället att släppa loss är ofta där det är ljust och varmt. Det tycker i alla fall Rudolf Nordström och minns en legendarisk dagsfest med Robyn.
Hur började resan in i musiken?
– Jag växte upp under tidigt 1990-tal i en ganska utsatt förort i Stockholm som heter Högdalen. Det var många höghus och möjligheterna att vara ute på gårdar fanns inte riktigt. Men min pappa jobbade hemifrån och spelade alltid massa musik. Det satte en grund för mitt intresse, tror jag. Jag fick allt från punk till klassiskt med mig. När datorerna kom tidigt 2000-tal och jag fick min första började jag att ladda ned musik. Och det pappa eller mamma aldrig lyssnade på var elektronisk musik. Därför tror jag att det blev extra intressant för mig att utforska house och techno.
Vad spelar du när du vill att folk ska dansa?
– Man ska inte rivstarta, utan man måste värma upp först och få folk att känna sig bekväma och trygga. Därför kan det vara komplicerat när en annan dj öppnar hårt och okänsligt. Då får man börja om, för om man kan få samtliga att ha kul kommer de ha större lust att dansa. Sen gillar jag att överraska eller blir överraskad.
Ful- vs findans, finns det?
– Jag har aldrig gått på någon dansskola, men jag kan ändå se skillnaden mellan någon som är otränad men som har ett groove i sig och någon som är helt överspänd och dansar på ett inlärt sätt. Men jag har för lite kunskap för att göra en bedömning vad som är fult och fint, men det handlar inte bara om det tekniska. Dans handlar mycket om att känna musiken. Man brukar säga att bas ska man inte höra – den ska kännas.
Var dansas det mest?
– Om man dj:ar i Stockholm eller i Malmö så är det på ett helt annat sätt än på Ibiza, i Barcelona eller Madrid.
Varför är det så tror du?
– Jag har en teori som kom till när jag hade studio i Stockholm. Det var kallt och jag frös och blev stel. Att göra techno och house där blev maskinellt och inte så svängigt. Men sen fick jag dit mitt mixerbord och det alstrade så mycket värme att det blev 30 grader i studion. Jag märkte ganska fort att mina produktioner började svänga och att jag rörde mig mer. Jag tror att värmen gör jättemycket för hur tillgänglig dansen är.
Din mest minnesvärda spelning?
– Jag har en som är helt legendarisk! Jag och Robyn körde back to back* på Berghain i Berlin. När vi fick frågan om vilken tid vi ville spela valde vi söndag efter lunch. Just för att kunna komma dit med en work-out känsla, lite Friskis och Svettis. Haha. Det var första gången vi uppträdde med Pump it up. Alla muskelbjörnbögarna tog sig upp till Panorama bar och var helt i gasen. Det var så mycket fest som det nästan kan bli.
Du bor på Gotland och har dansat mycket på Ibiza. Vad är grejen med ö-livet?
– Det gäller inte alla öar, men Gotland och Ibiza har en skön energi. Jag har spelat på Ibiza ganska mycket, och även Robyn har varit där en hel del. Tillsammans med henne har jag upptäckt hur fantastisk ön är när man struntar i alla sjönära städer. Vi var på landsbygden och där vaknar man av att tuppar gal och det är stjärnklart om nätterna. Det finns färsk fisk och fina grönsaker. Det är samma sak med Gotland. Visby är en unik och häftig stad, men det härliga med Gotland är att det fortfarande finns så orörda platser.
Dagsfest vs nattfest?
– Dagsfest! Jag hatar när man släcker ned på en middag. Jag vill ha lysrör när jag äter. Jag vill känna mig pigg och kunna konversera. Men natten är också spännande, det är då det kan skapas vanföreställningar. Nu låter jag galen, men när man inte ser kan man börja inbilla sig. Det kan skapa häftiga sociala samband.
När är du som mest kreativ?
– Jag har inga speciella timmar, men när jag har ljus blir jag kreativ. I min gamla studio hade jag alltid starkt dagsljus och det gjorde att jag tappade bort tiden totalt.
Vilken är din bästa danslåt?
– En riktigt stark är Chic – Dance, Dance, Dance (Yowsah, Yowsah, Yowsah) Atlantic Records 1977. Något annat som gör att jag inte kan stå still är Batucada, en understil till samban. Den är instrumentell och väldigt karnevalaktig. Jag har alltid tyckt att sydamerikansk och afrikansk musik är fantastisk. Strukturerna är både enkla och komplicerade. Har högt tempo och är repetitativa.
Berätta om ett dansminne!
– När jag studerade till inredningsarkitekt på Konstfack åkte jag till Milano på Möbelmässan. Det var världens drag! Jag och kompisen var ute och gick när vi hörde batucada några kvarter bort. Vi sökte oss till ljudet och hittade ett tåg med säkert 300 dansande vuxna och barn. I timmar trummade de runt i staden och vi dansade med till dess att tåget mynnade ut i en förort. Det var så starka och tydliga rytmer att det var svårt att inte följa med. Så hör du sambatakterna i en stad – leta dig dit!
Rudolf Nordström
Född: 1990
Bor: Gotland
Gör: Dj och producent under namnet Mr. Tophat.
På g: I september släpps nya albumet ”This is pop” som gästas av Grant, Jelly Crystal och Robyn.