Byggbranschen på väg ner i slukhål. Experten: ”De seriösa har kastat in handduken”

Det sker överallt. När en fasad ska bytas, källarförråd rustas upp eller idrottsplatser byggas om. Skattepengar rinner ner i de kriminellas fickor och kommunala upphandlingar göder fusket. Motkrafterna mobiliserar, men frågan
är om de har en chans. 

Den 18 oktober 2022 genomfördes en kontroll av en byggarbetsplats någonstans på Hisingen. Arbetsplatsen var på intet sätt unik, inte heller särskilt stor. På plats fanns en handfull arbetare från entreprenören och de underleverantörer som anlitats.

Bakgrunden till kontrollen var ett nybildat nätverk, kallat Sund konkurrens, där stadens förvaltningar och bolag ska samarbeta för att komma åt fusk och kriminalitet på arbetsmarknaden. För att hitta fusket skulle fler arbetsplatskontroller göras. Inköps- och upphandlingsförvaltningen, här kallad Ink, fick i uppdrag att se till att kontrollerna blev av. Ink upphandlade tjänsten och snart kunde personal från företaget Ansvar säkerhet bege sig till Hisingen för en första kontroll.

Göteborgs stad köper varje år in varor och tjänster för 27 miljarder kronor. Tolv miljarder inom branscherna mark och bygg. Det var i denna gigantiska pöl som staden nu sänkte ner en håv.
Fångsten blev vid ett första påseende mager. Kontrollen visade att entreprenörens företrädare hade kopplingar till insolventa bolag samt bolag med skatterättsliga oegentligheter, och att en företrädare för en underentreprenör hade en skuld hos Kronofogden. Poseidon, som ansvarade för bygget, uppmanades att kontrollera att företagen sköter skatter och avgifter korrekt. I ett mejl till Faktum skriver Poseidon: ”Det var inte så lång tid kvar av projektet efter att rekommendationen kom, så detta prioriterades inte.”

Ett par månader senare gjordes en kompletterande kontroll av samma arbetsplats, och den här gången håvades två företag upp som inte alls borde ha befunnit sig på bygget. Ett av företagen hade tidigare uteslutits ur upphandlingar av såväl Poseidon som två andra kommunala bostadsbolag.

Vi ska återkomma till hur det kom sig att företagen fanns på plats. Men först en utvikning om hur det kan gå till när ett företag fuskar sig till lägre kostnader. Hos en av Poseidons underentreprenörer hittar vi ett exempel på hur man kan anlita arbetskraft utan att framstå som arbetsgivare, och därmed slippa betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Upplägget är enkelt: Företag A får fakturor från företag B, som på papperet ser ut att stå för arbetskraften. När företag A har betalat tar B ut pengarna i kontanter som används för att betala arbetarnas svarta löner.

I det här fallet hade den svenska uppdragsgivaren använt sig av ett slovakiskt företag. Skatteverket slog fast att det svenska företaget var den verkliga arbetsgivaren och beslutade att bolaget ska betala 1,7 miljoner kronor i extra skatt. Beslutet överklagades men Förvaltningsrätten gav Skatteverket rätt. Det var den domen som sedan användes av såväl Poseidon som Bostadsbolaget och Förbo för att utesluta företaget ur upphandlingar.
När Faktum frågar Poseidon hur det kommer sig att samma företag trots det finns på plats på ett av deras byggen blir svaret: Underentreprenören var inte redovisad till oss.
Det är nu anteckningen om entreprenörens kopplingar till insolventa bolag blir intressant. Det handlar om ett bolag som tidigare har varit underentreprenör till det här företaget. Bolaget har dessutom använt sig av samma upplägg med ett östeuropeiskt bolag, falska fakturor och svarta löner.

Sedan den här kontrollen har staden, i projektet Sund konkurrens, sänkt ner håven på ytterligare ett tjugotal byggarbetsplatser. Nästan alla kontroller har visat på brister, i många fall handlar det om lagbrott. Bland annat var 15 procent av arbetarna inte inloggade i personalliggaren, den apparat som ska registrera vilka som befinner sig på en arbetsplats. Något som har varit ett lagkrav sedan 2016. I ett fall får kontrollanterna inte ens ta del av personalliggaren, på ett annat bygge kan ett utdrag inte göras. På ett av byggena konstateras att personalliggaren knappt är använd.
Till det ska läggas att nästan alla utländska företag brast vad gäller att göra anmälan till det obligatoriska utstationeringsregistret. Och att flera arbetare saknar det obligatoriska ID06-kortet.
Cecilia Strandberg, jurist på Inköps- och upphandlingsförvaltningen, menar att bristerna visar på vad som kan simma omkring under ytan.
– Där någonstans gömmer sig grov brottslighet.

”De kan inte konkurrera med människor som jobbar för 40 kronor i timmen och anställer därför inte längre egen personal.”

Jessica Löfström är vd på företaget Ansvar säkerhet som genomförde de flesta kontrollerna i projektet Sund konkurrens. Hon beskriver en utveckling där det har blivit mer lönsamt att fuska. Förr kunde svartarbetaren få 100 kronor i timmen för att jobba extra på kvällar och helger, medan den som arbetade vitt fick 140 kronor. Sedan dess har marknaden sett allt fler underentreprenörer från andra EU-länder och de svarta lönerna har sjunkit till 40 kronor i timmen medan de vita har ökat till runt 250 kronor.
– Gapet har skenat och blivit enormt, den vita arbetskraften har trängts undan. När den svarta arbetskraften var tio procent av helheten så kunde de seriösa klara sig, det kan de inte längre. De har kastat in handduken. De kan inte konkurrera med människor som jobbar för 40 kronor i timmen och anställer därför inte längre egen personal.

En av orsakerna till den eskalerande kriminaliteten inom byggbranschen är att det i dagsläget inte kostar något att göra fel. Om svartarbete eller annat fusk upptäcks, rättas det till genom att ta bort några personer, eller genom att byta underentreprenör, sedan tar den som upphandlat in samma typ av företag igen utan att kontrollera deras bakgrund. Många bolag borde inte ens få vara med i upphandlingarna, de borde uteslutas från början, säger Jessica Löfström. 
– Det kanske finns två anställda som företaget betalar sociala avgifter för, men samtidigt  äger de tio bilar och har utfärdat 50 ID06-kort. Det går inte ihop. På så sätt blir de som upphandlar bidragsgivare till kriminella organisationer. 

Men det går inte heller att bara lita på skrivbordskontroller. Man måste ut och kolla vem som städar, spikar eller krattar löv, säger Jessica Löfström. Den stora majoriteten ingångna avtal följs dock inte upp alls, trots att man inte får ställa krav som inte följs upp, enligt upphandlingslagstiftningen. Generaldirektören för upphandlingsmyndigheten Inger Ek berättar att det upphandlas för 900 miljarder årligen i Sverige, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges BNP. Det pratas för lite om hur vi ska använda dem rätt för att bidra till ett bättre samhälle, anser hon.
– Generellt är det också för dålig uppföljning, vilket leder till att de seriösa företagen slås ut eftersom de oseriösa räknar med att ingen kontrollerar dem. Men förutsättningarna och resurserna för att följa upp finns inte.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggföretaget Veidekke, menar att variationerna är stora mellan kommuner.
– Göteborg är till exempel formidabelt duktiga. Det finns andra kommuner som inte bryr sig alls. En del skiter i att ställa krav och går bara på lägst pris. Deras agerande är systemhotande, menar han. 

Beställarna har kolossal betydelse och ett stort ansvar, menar Lennart Weiss. Även de privata storföretagen som upphandlar underleverantörer för stora byggen.
Morgan Jansson, vd för Rättvist byggande tycker dock att det blivit lite bättre de senaste åren, även om problemen fortfarande är stora.
– Det finns inte riktigt några incitament för byggföretagen att lösa dem. Blir husen klara i tid och hamnar inom budget är man nöjd. Många byggherrar tror att det räcker med att ställa krav i kontrakt men det är uppföljningen och tillsynen som gör störst skillnad.

Lennart Weiss har inom Veidekke byggt upp en egen funktion för att se till att de inte upphandlar oseriösa underleverantörer.   
– I de kategorier vi granskar så har jag inte hittat något bolag som inte fuskar. Det vi ser är bara toppen på ett isberg. Det finns gott om företag som blundar och tar in väldigt låga anbud, trots att de som har erfarenhet i branschen intuitivt förstår att allt inte står rätt till. 

För Veidekkes del påverkar det både marginaler och konkurrenskraft när de sorterar bort de billiga underentreprenörerna. Det leder till att de får välja bort projekt inom infrastruktur, de lägger inte anbud på tunnelbanan till exempel när de vet att det finns aktörer som kommer lägga sig på halva priset. Istället söker de andra mer specialiserade projekt.
– Det kostar oss, men vi hoppas att det ska leda till att vi blir attraktiva i det långa loppet, jämfört med att anlita skurkföretag. 

De vanligaste bristerna de som granskar upptäcker i sina kontroller är företag som fuskar med löner och sociala avgifter. Jessica Löfströms företag, Ansvar säkerhet, rekommenderar sina uppdragsgivare att skriva in kraftfulla viten på 100 000 per person och tillfälle om till exempel svart arbetskraft upptäcks. 
– Det ska svida rejält. Vi ser att de företag som fått tunga viten ett par gånger skärper sig och blir mer seriösa.

Men många bolag har i dag även ett våldskapital.
– Det kan finnas kidnappningar och utpressning i bagaget och då är det svårt att säga ”ni får inte vara kvar”. Det skapar en utsatthet hos den som upphandlar. Just nu har vi ett ärende där det finns direkta kopplingar till grov gängkriminalitet – en underentreprenör med kopplingar till Dödspatrullen. 

Vad gör man om man fått in en sådan aktör?
– Det är väldigt svårt och dyrt att bli av med dem. Och man får se över sitt personskydd. 

Därför, menar Jessica Löfström, måste upphandlarna se till att inte få in den här typen av aktörer från första början med hjälp av fördjupade bakgrundskontroller. 

De möter även mer sofistikerade bolag med ett juristkapital som skickar långa inlagor där de försöker slå hål på rödflaggade rapporter. Samma erfarenhet har Morgan Jansson som är vd för Rättvist byggande.
– Nu när det är lågkonjunktur är vissa mer desperata, de blir arga och försöker påverka om vi rödflaggar dem. Det har inte handlat om fysiska eller uttalade hot så många gånger, men vi får stämingsansökningar och kontaktas av jurister från mindre nogräknade företag. 

En positiv utveckling är att det de senaste åren har kommit fler motkrafter, menar Jessica Löfström. Problemet har blivit tillräckligt stort. Hon beklagar dock att företag som hennes ofta bara anlitas i det sista skedet med arbetsplatskontroller hos redan upphandlade entreprenörer. Deras tjänster skulle enligt henne behövas redan i inledningsskedet när avtal ska skrivas och bakgrundskontroller göras. Vissa kommuner tycker dock inte att de har behov av deras tjänster alls. Hon berättar att en stor kommun i södra Sverige tackade nej med motiveringen att de företag de upphandlar får skriva på en sanningsförsäkran, vilket är ett vanligt förfarande. 
– Man ber alltså en skurk att skriva på en försäkran om att de ska tala sanning. Det är absurt. Vi måste sluta med tillit, vi måste sluta med policydokument och sanningsförsäkringar. Det går inte att lita på de bolag som finns på marknaden i dag. 

”Det ska svida rejält. Vi ser att de företag som fått tunga viten ett par gånger skärper sig och blir mer seriösa.”

Att jobba mot fusk och för bättre villkor i branschen är inte populärt. Jessica Löfström beskriver det som att hon setts som en bråkstake i branschen. Lennart Weiss säger att han har fått ta väldigt mycket skit.
– I början fick mina chefer samtal som uppenbart gick ut på att tysta mig. När det inte fungerade kritiserade de istället hela företaget för att syssla med marknadsföring på branschkollegors bekostnad. När det blev mer uppenbart att den problembild jag beskrev var korrekt, då möttes jag istället av kompakt tystnad och andra maktstrategier. Jag får höra att jag ska prata väl om branschen, men jag anser att jag är mån om branschen när jag pratar om missförhållanden. 

En orsak till att han inte låter sig tystas är att det brådskar. Problemen måste lösas på tre, fyra år högst.  
– Jag såg det hända i asfaltsbranschen, det var först en fas av förnekelse, sedan kom låtsasåtgärderna innan det gjordes något på riktigt, det tog tio år. Men vi har inte tio år på oss, branschen håller på att glida ner i ett slukhål.

Den 22 november 2022 sänkte Göteborgs stad ner håven på en arbetsplats som var betydligt större än de andra som ingick i projektet Sund konkurrens; Liseberg Grand Curiosa Hotel. Totalt kontrollerades 83 arbetare som var på plats för att färdigställa hotellet.
Här fanns visserligen en fungerande personalliggare, men 17 av arbetarna hade inte registrerat sig. Inget av de sex utländska bolag som kontrollerades hade anmält sig till utstationeringsregistret. Ett av företagen, med säte i Litauen, var registrerat för arbetsgivaravgifter i Sverige men hade inte betalat några sådana. Ett år senare avregistrerades bolaget för F-skatt på grund av bristande betalning.

De utländska bolagen var underentreprenörer till svenska bolag, som i sin tur var underentreprenörer till huvud-entreprenören NCC. Ett av de svenska bolagen var redan för tio år sedan föremål för en revision hos Skatteverket som konstaterade att företrädarna hade plockat pengar ur företaget och skrivit falska fakturor. Samma bolag stämdes nyligen i arbetsdomstolen av Byggnadsarbetarförbundet som kräver tre miljoner kronor i skadestånd. Enligt Byggnads har bolaget lånat in arbetare från ett slovakiskt företag under arbetet på en annan stor arbetsplats i Göteborg. Arbetarna har enligt Byggnads inte fått den lön som de har haft rätt till.

Ett av bolagen som arbetade med Lisebergshotellet hade dessutom skulder hos Kronofogden. Bolaget hade också betalat in för lite arbetsgivaravgifter. Trots det fanns arbetare från företaget på plats ett par månader senare, vid en arbetsplatskontroll på den angränsande byggarbetsplats där Liseberg byggde den nu nedbrunna vattenlekparken Oceana. Nu framkom att bolaget förutom att ha varit föremål för indrivning hos Kronofogden även hade en skatteskuld i Slovakien. Bolagets arbetare stängdes av från arbetsplatsen fram till att skulderna var betalda.

Även den här kontrollen slog fast att flera företag inte hade anmält till utstationeringsregistret. Också nu var långt ifrån alla inloggade i personalliggaren.
Moxy ID, företaget som genomförde kontrollen av Oceana, sammanfattar bristerna i sin rapport: ”Trots tidigare kontroller samt kommunicering av tidigare funna brister finns fortfarande stora brister på arbetsplatsen.”

Det slovakiska bolaget var ett av två företag som Moxy ID i ett mejl till Ink lyfte fram för en djupare kontroll. Det andra var ett svenskt företag vars företrädare hade gjort sig skyldiga till bland annat bokföringsbrott. Men eftersom det skedde i ett annat bolag fanns ingen möjlighet att agera.
Den myndighet som vill utesluta oseriösa företag från upphandlingen måste nämligen kunna peka på oegentligheter i just det företaget. Det gör att oseriösa företagare kan fortsätta.
– Bolag som till exempel inte har skött skatter och avgifter, och där företrädaren har dömts, kan försättas i konkurs och så kan företrädaren starta ett nytt bolag, säger Cecilia Strandberg.

Förra året bestämde sig Ink för att utmana den praxis som finns samt utnyttja nya möjligheter i lagstftningen. Vid vissa, mindre upphandlingar finns en möjlighet att sätta egna uteslutningsgrunder, något som Ink gjorde när nämnden skulle upphandla skyddade boenden. Ett bolag uteslöts på grund av att företrädaren i ett annat bolag hade använt falska fakturor för att betala ut oredovisade löner. Bolaget överklagade men Ink vann i Förvaltningsrätten.
Nu ska metoden börja användas också i byggbranschen.
Flera av de vi pratar med säger att Göteborg är den kommun som har kommit längst när det gäller att följa upp avtal och göra kontroller. Men också här är resurserna för små och när förvaltningen förra året ansökte om mer pengar fick de avslag i Kommunstyrelsen.
– Men vi anställde ändå och det gjorde att en person kan fokusera på arbetsplatskontroller, säger Cecilia Strandberg.

I årets budget får Ink i uppdrag att utöka och utveckla arbetet med arbetsplatskontroller, dock utan att få mer pengar. För att få ordning på vilka underentreprenörer som finns på plats vill Ink inför nästa år införa nya krav. Bland annat ska det gå lättare att se vilka bolag som befinner sig på arbetsplatsen. Det ska också ställas ökade krav på kontroll av underentreprenörer. Information om de nya kraven, som än så länge bara gäller vissa upphandlingar, har skickats ut till företag i branschen. Enligt Cecilia Strandberg har företagen reagerat positivt.
– Jag tycker att branschen har vaknat nu.

Lisebergs Jubileumsprojekt (hotellet)

Kontroll genomfördes december 2022
Ett stort antal arbetare var inte inloggade och en person saknade giltig arbetslegitimation (ID06-kort). Inget av de utländska företagen var anmälda hos Arbetsmiljöverket för arbete på platsen. Flera företag hade tidigare hanterat falska fakturor eller hade skulder hos Kronofogden. Liseberg uppmanades att kontrollera om de utländska företagen betalar inkomstskatt i Sverige. Vid en ny kontroll ett halvår senare, nu vid vattenparken Oceana, var ett av de utländska bolagen tillbaka. Också då var två personer som arbetade för företaget felaktigt utstationerade. Vid båda kontrollerna påtalades att bolaget hade obetalda skulder.

Liseberg svarar Faktum att NCC vidtagit åtgärder efter att bristerna upptäcktes och följde upp dem. Fyra av personerna med utländsk nationalitet hade giltiga intyg och var anmälda för arbete, men för ett annat företag. Skatt hade de däremot betalat genom det svenska bolaget. De hänvisar vidare till uppgifter från NCC att underentreprenören som hade upphandlat det utländska företaget kontaktades efter kontrollen. Företaget spärrades och anmäldes till Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Enligt uppgift ska noterade skatteskulder i Sverige regleras.

Fasadrenovering kvarteret Rödklövern

Kontroll genomfördes juli 2023
Sju av åtta arbetare var inte inloggade i personalliggaren och en person saknade id-kort samt giltig arbetslegitimation, ID06-kort. Vid kontrollen upptäcktes också ett litauiskt företag som inte var registrerat som arbetsgivare i Sverige och inte hade anmält utstationering för arbetsplatsen. Ingen av deras anställda var inloggad i personalliggaren.

Familjebostäder svarar Faktum att bristen kring inloggning och giltiga id-handlingar påtalades för entreprenör som också informerades om att vid fortsatta upptäckter kommer personal uppmanas att logga in alternativt avvisas från arbetsplatsen. Familjebostäder uppger också att de med gällande entreprenadkontrakt saknade rätt att införa ytterligare sanktioner. Vad gäller företaget från Litauen avvisades all arbetskraft från aktuellt företag från arbetsplatsen efter kontrollen. Totalentreprenör återkom sedan med giltigt intyg för utstationering samt
A1intyg för de aktuella arbetstagarna.
Då godkändes fortsatt arbete utfört av denna underentreprenör. Familjebostäder har efter kontrollen infört krav på att arbetare ska kunna visa legitimation som visar nationalitet och kopplat vite till det och andra krav.

Lundbygymnasiet, ny skola och idrottshallar

Kontroll genomfördes oktober 2023
Förutom brister i inloggningen och att flera personer saknade ID06-kort upptäcktes att en ledamot i ett bolag var dömd för urkundsförfalskning gällande ett avtal om uppsägning. Bolagets ledamöter hade också förfalskat lönebesked och anställningsavtal för att en arbetstagare skulle få uppehållstillstånd. Stadsfastighetsförvaltningen uppmanades att komplettera sina avtal så det blir möjligt att utesluta företag som inte betalar skatter och avgifter och att det blir möjligt att ta ut viten när arbetare inte loggar in eller inte har ID06-kort.

Stadsfastighetsförvaltningen svarar Faktum att resultatet av kontrollerna förmedlats till berörda personer/enheter internt och att rekommendationerna som berör avvikelser hos pågående entreprenad aviseras leverantören i form av byggmöten, löpande arbetsledning samt insamling av kompletterande information från leverantören. Kontrollerna har påpekat ett behov av att komplettera avtal för att skapa goda förutsättningar för uppföljning. Här pågår ett stort arbete på en övergripande nivå i Göteborgs stad.

Fasadrenovering Katjas Gata 121-141

Kontroller genomfördes september och oktober 2023
Vid den ena kontrollen kunde utdrag ur personalliggaren inte göras, vid den andra hade den knappt använts. På plats fanns flera personer som inte kunde visa giltiga id-handlingar, ID06-kort. Kontrollen avslöjade också att entreprenören inte hade vidareförmedlat villkoren till underentreprenörerna, vilket gjorde det möjligt för en underentreprenör att vägra lämna ifrån sig underlag till kontrollanterna.
Bostads AB Poseidon uppmanades att ta ut viten för brott mot avtalet. 

Poseidon uppger till Faktum att vite på 20 000 kronor skickades ut i november 2023 för de upptäckta bristerna, dock inte för att entreprenören inte vidareförmedlat villkoren till underentreprenören, vilket försvårade kontrollerna. Om det visar sig vara ett återkommande problem uppger dock Poseidon att de kommer att överväga det.

Rivning och byggnation Gamlestaden 20:21

Kontroll genomfördes november 2023
Förutom brister i inloggningen och saknade legitimationer hittades ett företag som varit sena med betalning av skatter. Vid två tillfällen var beloppet över en miljon kronor. Företaget hade även en skuld hos Kronofogden. Uppdragsgivaren Framtiden Byggutveckling AB uppmanades att utesluta företag som inte betalar skatter och avgifter och att hädanefter be huvudentreprenören redogöra för vilka kontroller som görs kopplat till att en underentreprenör anlitas.

Framtiden svarar Faktum att de nu nekar användning av underentreprenörer som inte betalar sina skatter, att de löpande har skärpt kraven i sina administrativa föreskrifter och nu har med en vitesklausul – som gäller både entreprenör och underentreprenörer. De begär också in besked från huvudleverantören om rutiner kring anlitande av underentreprenörer.

Köpenhamns insatsstyrka förebild

Krafttag i Köpenhamn har inspirerat Malmö att bekämpa kriminalitet och dåliga arbetsvillkor hos stadens leverantörer. Nu förbereds ett insatsteam som ska göra livet surt för dem som fuskar.

Finns det något vi kan göra bättre? Frågan ställdes av socialdemokraterna i Malmö på ett möte med Byggnads under förra valrörelsen. Jonas Sjöberg ordförande för Byggnads regionstyrelse i Skåne minns stunden väl.
– Ja, sa jag, ni kan följa upp allt det ni skriver i era fina papper.

De flesta kommuner kan göra bättre, säger Sjöberg och berättar att politikerna på hans inrådan åkte till Köpenhamn för att se hur de jobbar.
För ett drygt decennium sedan skakades Köpenhamns kommun av stora skandaler där anställda inom städ- och byggsektorn hade behandlats illa och utnyttjats av sina arbetsgivare när de utförde arbete för kommunens räkning. Skandalerna blev startskottet för ett arbete mot social dumping (Social dumping är ett begrepp som syftar på när företag utnyttjar skillnader i löner, arbetsvillkor och socialt skydd mellan länder för att få konkurrensfördelar.) som har rönt stor framgång. Köpenhamn har bildat ett insatsteam som inte bara gör skrivbordskontroller av de företag som anlitas, utan även åker ut på runt 600 oanmälda arbetsplatskontroller per år. De genomför dessutom spaning vid bland annat byggarbetsplatser. När de för några år sedan granskade villkoren i transportsektorn åkte några av medarbetarna med chaufförerna på deras arbetspass. I hytten på lastbilen gavs möjlighet till fördjupade samtal och till att observera hur arbetet gick till. Det uppdagades att chaufförerna hade extremt långa arbetspass. De förväntades komma in och arbeta både när de var sjuka och när de hade semester. De fick vare sig föräldrapenning eller semesterersättning.

Köpenhamns insatsteam består av 20 personer och inkluderar jurister, samhällsvetare och personer med bakgrund inom socialt arbete. Det finns även personer med praktiskt erfarenhet från de branscher som upphandlas av kommunen, bygg, städ, renhållning bland annat. Fokus för teamets arbete ligger på anställda som blir utnyttjade. För de arbetare som inte vågar prata med teamet på plats finns en ”hotline” dit de kan ringa in och berätta om sin situation. När gruppen upptäcker oegentligheter så är prio ett att de som utnyttjas ska få sina pengar tillbaka. Sedan insatsstyrkan blev till har mångmiljonbelopp betalats tillbaka till de anställda. Om leverantören vägrar betala så stängs de av från arbetsplatsen. Om betalningen fortfarande uteblir så kan kontraktet med kommunen sägas upp. Men hit vill de helst inte komma. Syftet är att göra oseriösa företag seriösa och skapa en hållbar förändring. Detta är också det bästa sättet att skydda arbetarna på. Och nu följer Malmö Köpenhamns exempel.
– Vi kan ställa tuffa krav, men det är viktigt att följa upp kraven, säger Gabriella Manieri som är upphandlingschef på Malmö Stad.
– Vi har redan i dag en person som arbetar med sociala villkor och som är väldigt skicklig, men en resurs räcker inte. Nu har den politiska ledningen visat att de är villiga att satsa.

Om det faller väl ut, hoppas Gabriella Manieri på ytterligare resurser.

Jonas Sjöberg på Byggnads hoppas i sin tur på att alla kommuner ska bli bättre på att ställa krav och att insatsen i Malmö blir början på något nytt.
– Jurister råder upphandlarna att ta lägsta budet, så blir det inget ”kludd” och inga diskussioner. Men det finns ett beställaransvar. Om man som beställare pressar priserna under vad det kostar så bidrar man till att banditer frodas. Det finns också en tydlig missuppfattning när det gäller vilka sociala krav du som upphandlare har rätt att ställa. Du behöver inte lägga din kravbild i källaren.

Han hävdar att det blir billigare på både kort och lång sikt för kommunerna att välja seriösa leverantörer. På kort sikt är chansen större att de får bra kvalitet och betalar företagen rätt moms och skatt kommer pengarna på längre sikt tillbaka till skattebetalarna.
– Det som upplevs billigt i närtid, blir dyrt i längden.

Enligt Jonas Sjöberg råder det politisk konsensus i frågan.
– Inget parti vill att skattebetalarnas pengar hamnar i banditernas fickor.

Läs del 1 här: Lurade på sina löner.

Läs del 2 här: Fusket bakom fasaden.