Vad är ett anständigt liv?

Försörjningsstödets storlek avgörs av riksnormen, som ­regeringen beslutar en gång om året. Beräkningen är hemlig, trots att det handlar om en av livets viktigaste frågor:
Vad ­behöver en människa?

Konsumentverket har länge brottats med svaret på den frågan när de gör sina pris- och konsumtionsundersökningar. Enligt lag är det de här undersökningarna som ska ligga till grund för riksnormen. Trots det skiljer det tusentals kronor mellan den summa som Konsumentverket kommer fram till och riksnormen. För en familj med två barn kan det handla om så mycket som tio tusen kronor i månaden.

Den här skillnaden fick riksdagsledamoten Maj Karlsson (v) att anmäla regeringen till Konstitutionsutskottet. Anmälan riktar sig mot samtliga regeringar från 2006 och framåt.
– Vi arbetade med att räkna på en höjning av försörjningsstödet och när vi tittade på hur det har räknats upp såg vi den här differensen och började gräva i det. Vi fick inte något vettigt svar från regeringen och då anmälde vi. Om det här stämmer har människor i en utsatt grupp fått alldeles för lite pengar.

Vänsterpartiet gav Riksdagens utredningstjänst (RUT) i uppdrag att räkna på det. RUT utgick från tre hushållstyper, varav en var ensamstående med barn. För det hushållet har riksnormen ökat med 48 procent sedan 2006, medan Konsumentverkets beräknade hushållskostnader har ökat med 104 procent.
Regeringens avsteg från Konsumentverkets undersökningar började redan för nästan 20 år sedan.
– De tyckte att våra beräkningar drog iväg, säger Kristina Difs på Konsumentverket.

Försörjningsstöd är tänkt att vara ett korttidsstöd, stöd till levnadskostnader här och nu, förklarar hon. Konsumentverkets beräkningar däremot är på lång sikt, där varje sak har en avskrivningstid på upp till 15 år, vilket läggs in i kalkylen.

I en utredning med titeln Värdesäkring av riksnormen som gjordes 2008 av socialdepartementet under regeringen Reinfeldt kan man dock skymta andra bevekelsegrunder. Dels fanns det en oro för att kommunens kostnader skenade i väg, dels fanns det en kritik mot Konsumentverkets så kallade normativa inslag, till exempel att produkterna ska vara av en viss standard, ha en viss användningstid, vara miljövänliga samt att de människor som berörs av kalkylerna ska ges möjlighet att ha en god kosthållning. Detta omräkningsförfarande skiljer sig från KPI som mäter en faktisk konsumtion, står det i utredningen.

På regeringens hemsida skriver de att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets undersökningar och konsumentprisindex (KPI). Så hur går beräkningen till i dag?

Samira Aqil är departementssekreterare på socialdepartementets enhet för socialtjänst och funktionshinderspolitik.
– Det vi kan svara på är att det bereds inom Regeringskansliet, närmare än så kan vi inte beskriva processen.

Finns några underlag vi kan ta del av?
– Nej, det finns bara bara arbetsmaterial. Sedan har ni alltid möjlighet att begära ut, men det finns inget vi kommer lämna ut, antar jag, eftersom det inte finns några underlag.

Hur kommer det sig att ni inte kan lämna mer information om hur detta går till?
– Vad jag förstår så brukar vi inte gå in i det, utan det bereds inom Regeringskansliet, det är det jag kan säga.

Är det inte viktigt att allmänheten får ta del av vilka beräkningar som ligger till grund för siffrorna?
– Jag kan bara svara att det bereds inom Regeringskansliet och att det inte finns några allmänna handlingar kring det arbetet. Sedan finns en utredning som tittar på om man ska ändra systemet för hur riksnormen ska beräknas och vilka poster som ska ingå.

Utredningen hon hänvisar till heter Drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet, och ska redovisas i slutet av 2024. Den ska, enligt Aqil, även gå in på hur de ska hjälpa gruppen med långvarigt ekonomiskt bistånd att snabbare nå arbetsmarknaden. Den grupp som enligt kritikerna drabbats hårdast av det urholkade försörjningsstödet.

Maj Karlsson i vänsterpartiet tycker att den bild som målas upp av människor som får bidrag är skev.
– Det pratas så mycket om att människor fuskar med olika bidrag och så ser man det här. Vem är det som försöker lura vem?

KU-anmälan som lämnades in i juni 2023, behandlas just nu i Konstitutionsutskottet.

Fortsätt läs: