FAKTUM | 2014/01/21 Reportage

När de flesta svenskar tar fram julpyntet tampas andra med moralism och bestraffning. ”Du ska visa att du förtjänar att bo”, säger dagens hemlöshetspolitik. Trots Bostad först-modellens bevisade effektivitet i kampen mot hemlöshet går kommunernas arbete med att införa den oändligt långsamt.

Den här tiden på året ägnar sig många svenskar åt att fixa till det hemma så att det blir så där mysigt ombonat. Tänk dig då att i stället bo på ett ställe där någon när som helst kan låsa upp din dörr och kliva in. Tänk dig att bo på ett ställe där du inte får ta emot besök oavsett om det är din partner, din mamma eller ditt barn. Tänk dig att bo på ett ställe där de flesta av dina grannar är tunga missbrukare. Där någon alltid är vaken. Välkommen till verkligheten för Sveriges hemlösa.

Många hemlösa bor nånstans
På sidan 20 möter du Kalju, som precis blivit hemlös och som undrar hur han ska orka leva så här. Du får också möta Marinda på sidan 21, som tack vare Bostad först-modellen äntligen tagit sig ur hemlöshet och missbruk och som i dag mest funderar på vilken vinkel hennes soffa ska stå i.
Många tror fortfarande att man måste bo på gatan för att definieras som hemlös, men de flesta som kallas hemlösa i Sverige i dag bor någonstans. De flesta har tak över huvudet, men inget hem. Fortfarande är det så att en del av de härbärgen som kommunerna hänvisar till stänger under delar av dagen. Då måste man ut. Ut skickas man också om man bryter mot boendets regler, till exempel genom att ta emot besök på rummet, dricka alkohol eller använda droger. Då får man flytta till något annat boende – eller så bor man på gatan ett tag. Sedan börjar man om. Om och om igen. Stockholms stad är den enda storstadskommun som har byggt upp ett system där de kan följa personer som är hemlösa över tid. Deras statistik visar att flera hundra personer har valsat runt i den så kallade boendetrappan ända sedan början av 2000-talet.

Sparkas nedåt
För den som blir hemlös i Sverige i dag kantas vägen tillbaka av straff och kontroll. De som har störst sociala problem har också minst rätt att bo. Klarar man inte av att följa reglerna sparkas man nedåt i boendetrappan. Längst ner finns akutboenden som ibland bara betyder att du får tillgång till en säng i en sovsal med andra hemlösa under natten. Längst upp i trappan hägrar förstahandskontraktet. Boendetrappan är ett mycket dyrt system utan vetenskaplig grund, enligt forskning från socialhögskolan i Lund. Antalet hemlösa som inte har några sociala problem förutom just hemlösheten växer också för varje år. Att hemlöshet är ett bostadsproblem blir allt mer uppenbart.

Grundläggande rättighet
Forskare på socialhögskolan i Lund har länge förespråkat en metod som kallas Bostad först. Nu förespråkas metoden även av regeringens hemlöshetssamordnare Michael Anefur, som kuskar land och rike runt och lobbar för att kommunerna ska fatta grejen. Bostad först vänder på begreppen. Ett tryggt boende ses som en grundläggande rättighet. Utgångspunkten är att det är först när man har ett eget hem som man orkar ta tag i andra problem. Mycket handlar om förhållningssätt. I stället för att moralisera, kontrollera och straffa ger man den hjälp och det stöd som den boende anser sig behöva. En metod som visat sig vara mycket effektiv. Utvärderingen efter Helsingborgs första två år med Bostad först pekar på goda resultat. Av 18 personer så har 15 fortfarande kvar sina lägenheter. De boende har i en studie berättat om många positiva effekter; bättre hälsa, bättre ekonomi, bättre sociala kontakter och minskat missbruk. Det är dessutom väldigt mycket billigare för kommunen. Trots positiva resultat både internationellt och i Sverige är det fortfarande bara ett fåtal hemlösa i Sverige som fått hjälp genom Bostad först.

”Not by the book”
Hyresvärdarna agerar både bromskloss och flaskhals när det kommer till införandet av Bostad först. Det slås fast i en färsk studie från socialhögskolan i Lund som heter Not by the book. Åtta kommuner i Sverige har börjat eller ska börja med Bostad först. De flesta av kriterierna som socialhögskolan i Lund tycker ska ingå i Bostad först uppfylls, men alla misslyckas på en punkt: De har inte lyckats förhandla till sig förstahandskontrakt. Utvidgningen till fler hemlösa och fler kommuner går dessutom oändligt långsamt. Ett trettiotal kommuner har visat intresse för Bostad först, men hyresvärdarna är skeptiska och vill inte släppa ifrån sig lägenheter. De har redan ett upparbetat system med andrahandskontrakt där socialtjänsten tar hela risken om hyresgästen missköter sig. Med Bostad först tar hyresvärdarna en större risk. Tror de i alla fall. Att förändra det moraliserande, kontrollerande förhållningssättet i kommunerna sitter också långt inne.
– Det viktigaste nu är att visa att det funkar och att det ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Arne Kristiansen från socialhögskolan i Lund som är en av forskarna bakom studien.

Att kunna stänga dörren om sig. Att ingen annan har nyckel in. Att man inte behöver köa till toaletten. Att man kan ha sin mat i fred i kylen. Att få lugn och ro. Att få vila. Det viktigaste med att ha en egen lägenhet enligt Fatima Stjärnqvist, ansvarig för Bostad först i Helsingborg.

FAKTA: Hus & hem i korthet

Åtta nya lägenheter hoppas Bostad först i Helsingborg få under nästa år. Med den takten kommer det ta 110 år tills de 878 hemlösa i Helsingborg har fått en lägenhet.

Bostad först i Helsingborg kostar 120 kronor per dygn, en natt på härbärget Hemlösas hus kostar 800 kronor per dygn.

Resultat av Bostad först i Helsingborg: 15 av 19 inflyttade bor kvar, bara tre har fått överta kontrakten.

Resultat Bostad först i Stockholm: 21 personer av 29 inflyttade bor kvar, fyra har fått överta kontraktet.

Personalen kommer att knacka på din dörr med jämna mellanrum och har då rätt att gå in med egen nyckel. Ur reglerna för boende på Tillfället.

Kommuner som säger sig jobba med Bostad först: Stockholm, Helsingborg, Malmö, Karlstad, Sollentuna, Göteborg, Uppsala, och Örebro.

Mellan 80 och 97 procent lyckats behålla sitt hyreskontrakt enligt en utvärdering av Bostad först i olika europeiska länder. Hyresvärdarna är nöjda och det är ovanligt att grannarna störs. En del av missbrukarna lyckas också sluta med alkohol eller droger, eller dra ner på missbruket.

Det privata bostadsbolaget Falken Bostäder i Karlstad är de enda som har tecknat ett förstahandskontrakt utan att besittningsrätten skrivits bort, men även där ställer socialtjänsten upp med vissa garantier.

Väckning sker 8.15 på vardagar … Vi knackar och öppnar alltid dörren vid dessa tillfällen. Ur rutinerna för boende på Storås.

Antal hemlösa i Helsingborg: 878
68 per 10 000 invånare
Riksgenomsnitt 36 (Socialstyrelsen 2011)

Antal hemlösa i Göteborg: 3 300
66 per 10 000 invånare (Socialstyrelsen 2011)
Riksgenomsnitt 36 (Socialstyrelsen 2011)

 KALJU: “Hur ska jag orka leva?”

Kalju. Ålder, 55 Yrke, Civilingenjör med inriktning på kemiteknologi. Har bland annat jobbat på Volvo i 20 år. Blev arbetslös under krisen på 90-talet.

Det är bara några månader sedan Kalju blev hemlös. På vägen till det kommunala akutboendet Tillfället står det ”DÅRHUSET” sprejat på asfalten.
– Här har man inget privatliv, säger Kalju. Det är mer fritt att bo i ett cykelrum eller en källare. Här blir jag misstänkliggjord, visiterad och trakasserad.
Om man ska tro på statistiken kommer det ta fyra år innan Kalju har ett eget boende igen. Under de åren kommer han ofrivilligt ha kostat samhället flera hundratusentals kronor. Kalju har bott i egen lägenhet i hela sitt liv. I våras gjorde han misstaget att ta in två inneboende samtidigt som han också hade missat två månadshyror. Han blev vräkt.

– De inneboende ställde till det och förde oväsen, de tog ut svängarna rejält, säger Kalju.
Kalju beskriver vräkningen som synnerligen förnedrande. Kronofogden kom tillsammans med två civilpoliser. De körde honom till TNE, tillnyktringsenheten, trots att han inte var berusad på det sättet. Kalju beskriver sig själv som en fredlig alkoholist. Han behöver en jämn tillförsel av öl. Bara öl. Och han dricker sig aldrig redlös.
– Det handlar mer om ett bruk än ett missbruk, ingen har någonsin sett mig redlöst berusad, men jag har blivit beroende, det inser jag ju själv och det är inte lätt att sluta helt tvärt, det är ju långt gånget.

Efter några dagar fick han flytta till ett boende i Storås. Där hade han ett eget rum och trivdes riktigt bra, men när en av de andra boende mordhotade honom vågade han inte bo kvar. I stället fick han ett rum på Tillfället, där han bor nu i väntan på något bättre.

Kalju berättar om när vakterna häromdagen hade hittat en burk öl i hans väska – hans morgonbärs som han hade hoppats att få med sig upp på rummet. De skickade ut honom i kylan tre timmar som straff. Han berättar också om kamerorna som sitter överallt, om att vakterna kan gå in i hans rum dygnet runt och att han tror att de har varit inne och snokat när han inte var där. Han visar sin digitala nyckel där exakta klockslag för när han kommer och går registreras. En lång regellista har han skrivit under där det bland annat står att han inte får ta emot besök.

– Jag vet inte hur jag ska jag orka leva under de här förhållandena. Alla de här problemen skulle ju elimineras om jag fick en lägenhet igen. Jag har lärt mig en läxa för livet, jag tar aldrig in inneboende igen.

Några kollegor, som han kallar dem, har slagit läger nere vid ån med tält, sovsäckar och en brasa på kvällen. Allt för att slippa kontrollen.
– Riktigt mysigt och det går ju an på sommaren, men nu börjar det bli kallt.

MARINDA: “Jag fick tunghäfta”

Marinda  Ålder, 46  Intressen, Tycker om att sjunga – Jag läker mig själv med musik. Yrke, Har jobbat inom hemtjänsten och barnomsorgen.  Kuriosa, Förra året blev hon vald till årets granne i bostadsområdet.

Tvårumslägenheten i södra delen av Helsingborg har ett körsbärsträd utanför sovrumsfönstret. Marinda sitter i sin egen soffa i sitt eget vardagsrum och säger: ”Herregud jag förstår inte vad man gör med sitt liv.”
Marinda var elva år när hon började använda droger – hasch, bensin, amfetamin – och sedan när hon hunnit fylla tretton; heroin. Första gången mådde hon bara illa, men hon tvingade på sin kropp drogerna. Nu skäms hon när hon tänker på alla år som passerat och säger ”man blir förälskad i heroinet”.
Efter decennier av hemlöshet och tungt narkotikamissbruk förändrades allt över en natt när hon faktiskt dog. Döden varade lyckligtvis bara en kort stund. På obduktionsrapporten skulle det ha stått hjärtsvikt och infektion i samtliga organ. Efter tre månader på sjukhus fick hon börja med en substitutionsbehandling och hon fick en lägenhet genom Bostad först-programmet.
”Vad kan jag göra för dig?”, var den första fråga Marinda fick när hon träffade sin vägledare på Bostad först.

– Jag fick tunghäfta, det har ingen frågat mig förut.
Nu har Marinda Sjöholm ett hem för första gången på många år och är inne på tredje året utan återfall.

– Det är så skönt att slippa abstinensen, slippa jaga pengar. Jag känner mig frisk, kan fundera på hur jag ska placera soffan i stället. Det är underbart med ensamhet när den är självvald.
Steg för steg normaliseras livet. Just nu är hon mitt upp i en behandling för att få tandimplantat. De tar ut ben från hennes höft och opererar in som tandben.

– När jag blir färdig med munnen ska jag ta steg nummer två och ta mig ut lite mer.
Steg nummer tre är att få ta över kontraktet på lägenheten. Hon vet att hon har ögonen på sig, men att hon får behålla lägenheten om hon bara följer hyreslagen. Hon har egentligen redan klarat av de första två åren som hon behövde klara av för att få ett riktigt förstahandskontrakt, men den första lägenheten hon bodde i var bara på 20 kvadrat. När hon fick chans att byta upp sig till en större lägenhet så tog hon den trots att det innebar två år till innan hon skulle få ett eget kontrakt. Hon har inget emot att bli kvar inom projektet ett tag till.

– Om det skulle hända något så får jag hjälp, man har inte lika stor uppbackning om man inte är med. Nu behöver jag inte vara rädd för att bli misstrodd.

TEXT: Anna Wallenlind Nuvunga

BILD: Newhomes fastighetsförmedlingskriv ut sidan