»Det är en mental ­besatthet« – Faktum möter Alkispodden

Två tillfrisknande alkisar som poddar. Intressant?
Ja, tydligen. Johan och Roger bakom Alkispodden drivs av tre saker: Att minska skammen, prata om varför – inte bara om mängden – vi dricker, och slå fast att det nyktra livet är kick-ass.

Alkoholismen är en underbehandlad sjukdom. Den kostar, inte bara i pengar utan också i mänskligt lidande. Den är dödlig, vanlig och skambelagd. Det finns knappt en familj eller en arbetsplats som inte känner till någon som har problem med spriten.
Trots det lever schablonen av fyllgubben på parkbänken.
– Jag älskade att ha den bilden, då slapp jag ta i mina egna problem. Jag befann mig inte på en parkbänk. Ergo: jag var inte alkoholist, säger Johan Mandaric Reunanen.

Han beskriver sig själv och kompisen Roger Eriksson, som högpresterande och nu tillfrisknande alkoholister. Vi ses hemma hos Johan där ett hörn i ett rum också får fungera som poddstudio.
Roger tänkte aldrig på sig själv som alkoholist – trots att han drack varje dag, ibland i bilen på väg hem från jobbet. Han gömde alkohol i garaget och i badrummet och drack sällan mycket offentligt. Tog två glas på firmafesten men hade vodka med sig som han istället drack på toaletten. Alkoholen var hemligheten han vaktade.
– Jag tyckte att det var lite pinsamt, nästan lite lustigt, att jag drack så mycket. Skulle sluta imorgon, till helgen, nästa vecka. Jag kände aldrig att jag var beroende samtidigt som jag vagt visste att jag inte hade kontroll.

Misären, katastroferna och tragiken berättar de öppet om i Alkispodden. Till exempel om hur Johan höll upp i flera år under studietiden men att han under ett utbytesår i Japan valde att börja igen, drack 16 öl på den första festen och därefter såg till att bli den givna festarrangören, för att dricka.
– Men att sedan jobba 60–70 timmar i veckan som managementkonsult och dricka resten av dygnet höll inte. Så jag ville ta tjänstledigt. Planen var att sitta på Katarina Ölcafé över en öl och fundera över livet, komma underfund med varför jag var så sliten. Men min chef skickade mig istället på behandling, säger Johan och skrattar åt det absurda.

Rogers hemlighet blev avslöjad när hans dåvarande fru kontaktade ägaren i den gemensamma reklambyrån.
Han slog i botten.
Det blev behandlingshem, terapi och 12-stegsmöten.
Där träffade han Johan.

Att inte kunna kontrollera sitt drickande ses som dålig karaktär, som en oförmåga att inte kunna skärpa till sig. Samtidigt är den ständigt närvarande alkoholen omgiven av ett skimmer av värme. Att unna sig »det goda livet«, ta ett glas efter en stressig dag, förtroligheten som föds över en flaska vin.
Och när oron kommer och man googlar »dricker jag för mycket«, bedöms bruk, riskbruk och missbruk i antal glas. Sällan pratar vi om varför vi dricker, om känslorna och om den mentala hälsan. Alkoholism är en sjukdom, men till skillnad från de flesta andra sjukdomar finns ingen mirakelmedicin.
Alkoholisten måste göra jobbet själv.
– För att ta till sig den lösning vi hittat måste man kapitulera. Se sig själv som maktlös inför alkoholen. Och det finns folk som jag, som levde i passiv förnekelse som just då inte går att nå, säger Roger och tillägger att man aldrig kan veta »när fönstret är öppet för förändring«.

De är båda aktiva inom 12-stegsprogrammet och beskriver mötena som ett sätt att överleva. Och återger en sägning: »Den här lösningen är inte till för dem som behöver, utan för den som vill ha den«.
– Alkoholen är inte ett problem för en alkis, den är lösningen. Ett sätt att vila från det stora ansvar som jag tog på jobbet. Belöningen var att blåsa huvudet i bitar till helgen, det var mitt sätt att överleva, säger Johan.

Men att tala om 12-stegsmöten kan vara  komplicerat. Trots att Socialstyrelsen rekommenderar behandlingsformen som ett av flera alternativ så har 12-stegsrörelserna beskyllts för att vara sektliknande. Mötena kan vara öppna eller slutna, följer en ritual och man jobbar med de tolv stegen som finns i den »Stora boken«. Det som sägs i rummet stannar där.
– Det handlar om mer än drickandet. Det är också en mental besatthet. Mitt liv handlade om att planera hur och när jag skulle få dricka nästa gång, säger Roger och fortsätter:
– Därför räcker det inte med att sluta konsumera. Om man inte ersätter alkoholen med något som förbättrar den mentala hälsan så funkar det inte. Det är en tredelad sjukdom: fysisk allergi mot alkohol, mental besatthet och andlig brist.
Vad betyder andlig brist?
– Den andliga bristen är det där tomrummet vi försökte fylla med alkohol. För att hitta en lösning som funkar på riktigt behöver jag acceptera att det finns något som är större än jag.
– När jag var aktiv kontrollerade och manipulerade jag för att få bekräftelse. När jag kontrollerar är jag rädd. Men det enda jag kan förändra är mig själv. Och bestämma mig för att möta människor i kärlek. Det är andligheten för mig, säger Johan.

Roger:
– Som aktiv såg jag ned på människor som inte kunde fixa sina liv, precis som om jag kunde det (skratt). Jag var egoistisk och självisk, det är jag till viss del fortfarande, men det måste finnas något som är större som kan hjälpa mig. En energi, en gemenskap, en gud eller om det är kärlek. Jag litar på det, som inte är bara jag.

De kallar sig tillfrisknande alkoholister. Men går det att bli frisk? Frågan hänger en stund i luften.
– Teoretiskt skulle man kunna stoppa behandlingen av min sjukdom. Jag har varit nykter i tolv år. Kanske skulle jag inte börja dricka. Men i dag handlar det om att må bra, bli en bättre människa och bidra. Då minimerar jag risken att vilja dricka igen, säger Roger.
Johan jobbade stenhårt på tillfrisknandet för att bli klar.
– Men nu är det mitt liv, att vara i ett tillfrisknande. Göra mina andliga rutiner, vara i en gemenskap, hantera mina känslor. Förr flydde jag från allt som kändes. Det är en jobbig process, men det är jobbigare att vara aktiv. Och jag har hittat en lösning som är hållbar.

Är det inte trist att vara nykter?
– Förr var ett nyktert liv lika med att livet var över. När jag var aktiv bar jag hela tiden på en gnagande känsla av att jag missade något. Livet var aldrig tillräckligt, men den känslan gick inte att dricka bort. Det är tvärtom och det förstod jag när jag insåg att mina strategier, att fly och dricka, inte fungerade. Det vi vill visa med podden är att det nyktra livet är kick-ass, säger Johan med tillägget att »om han förklarat detta för sig själv för fyra år sedan hade han inte lyssnat«.

Januari är en månad där många avstår från alkohol efter julens glögg, julfester och snapsen till sillen.
Hjälper det?
– Jag tog en del vita månader, i och för sig fuskade jag hela tiden, men när jag försökte vara nykter och spritfri mådde jag sämre. Då blev det bevisat: mitt liv är bättre med alkohol, säger Johan.

Ett nyktert liv börjar med att man -slutar dricka – men slutar inte med det. Ett syfte med podden är att lyfta fram hur ett nyktert liv ser ut, se värdet i att reparera relationer, vara öppen och sårbar. Att berätta om skiten istället för att gå omkring och bära det i ensamhet.
Drömgäst i podden?
Roger: Charlie Sheen. Han har varit nykter ett år nu.
Johan: Leif GW Persson. Han är en högpresterande periodare. Jag är så nyfiken på hur han tänker att han ska sluta och när han bestämmer sig för att börja dricka igen.

Medicin mot alkoholism

I Sverige har minst 450 000 personer ett alkoholmissbruk.
Nu forskas det på en medicin som ska göra det möjligt för alkoholister att dricka kontrollerat.

Andrea de Bejczy är läkare och forskare i Gruppen för Beroendemedicin vid Göteborgs Universitet.
Hon beskriver alkoholism som en förödande sjukdom som kan drabba personer i alla samhällsskikt. En stor del av de beroende får aldrig en diagnos och internationellt ser man att över 90 procent aldrig behandlas. En av anledningarna är att de läkemedel som finns i dag inte är tillräckligt effektiva. Många patienter önskar att de skulle kunna dricka måttligt. Gruppen för Beroendemedicin driver just nu en klinisk studie för att ta fram ett nytt effektivt läkemedel.

– Vi vill hitta en medicin som ökar kontrollen och minskar suget. Då skulle man kunna sänka sin konsumtion och minska risken för de skador och det psykiska lidande som alkoholen orsakar, säger Andrea.

Alkoholism är en sjukdom som ser olika ut från individ till individ. Då måste det också finnas olika lösningar, menar hon.
– För vissa fungerar behandlingar som exempelvis KBT, AA eller andra 12-stegsprogram, men för andra behövs det läkemedelsbehandling. När man är beroende är det inte längre ett val att sluta dricka, det valet har sjukdomen tagit från dig. Även med behandling kan det vara en kamp varje dag, för vissa hela livet.

Eftersom det finns en stigmatisering runt sjukdomen kan det vara svårt att söka hjälp. Det finns också en osäkerhet inom vården om hur man bäst tar hand om en patient med alkoholsjukdom.
– Målet med vår studie är en enkel effektiv behandling, som ska fungera i primärvården och ingå i högkostnadsskyddet. Då kan fler personer faktiskt få behandling och det är skadepreventivt, säger Andrea de Bejczy.
När kommer medicinen?
– Det tar tyvärr tid. En studie räcker inte, det behövs flera. Därefter ska ansvariga myndigheter godkänna läkemedlet. Förhoppningen är inom 5–10 år.

Fakta 12-stegsrörelsen

Anonyma Alkoholister
Internationell gemenskap för att tillsammans uppnå och behålla varaktig nykterhet.
aa.se

Anonyma Narkomaner
Gemenskap för dem där droger blivit ett allvarlig problem.
Strävar efter total avhållsamhet från alla droger.
na.se

Cocaine Anonymous
För de som vill bli av med och inspirera andra att bli fria från sitt kokainberoende.
ca-sweden.se

Drug Addicts Anonymous
Gemenskap för att tillfriskna från sin narkomani. Kravet för medlemskap är en önskan att sluta använda narkotika.
ca-sweden.se

Senaste numret

Läs tidningen digitalt

läs tidningen digitalt

instagramInstagram