FAKTUM | 2017/11/21 Nyheter, Reportage

Affärsmodellen är enkel. Tryck upp lappar där du ber folk att skänka sina begagnade kläder. Påstå att pengarna går till välgörenhet. Hoppas att någon går på det.

Floda, februari 2016. En vit, polskregistrerad skåpbil kör omkring i villaområdet Berghult. En kvinna som bor i området tar en bild och lägger ut den i en lokal facebookgrupp. Snart har gruppen identifierat bilen som tillhörande ”de som åker runt och samlar in kläder.”

Ja man får ju en lapp i brevlåda och ett datum när dom kommer och samla kläder. Dom är över allt och samlar kläder. Till och med i Frölunda.

Jag vekligen hatar de där jäkla lapparna!

Vart säljs de? Och hur mycket tar de själva?

 

Konsumtionen av nya plagg har ökat med 40 procent de senaste tio åren, och idag bär vi hem sammanlagt 121 000 ton. Att beräkna vad kläderna är värda som begagnade är svårt, men en uppskattning kan göras. Letsrecycle, en webtidning som bevakar återvinningsbranschen i Storbritannien, publicerar löpande siffror över priser. Våren 2016 var priset på så kallade charity bags, säckar med kläder som lämnas till ett sorteringsföretag, lågt räknat 5000 kronor per ton.

Det innebär att det, i teorin, finns 605 miljoner kronor att hämta ur folks garderober.

Nu är vi ganska dåliga på att återvinna kläder, åtminstone i Sverige. Endast 23 400 ton räddas från att bli sopor. Det mesta lämnas till någon välgörenhetsorganisation.

Myrorna, Sveriges största kedja för second hand-kläder, samlar in och säljer textilier för 1,7 miljoner kronor per år, pengar som används i Frälsningsarméns sociala arbete. Förra året beslutade Myrorna att fördubbla sin insamling till 2018.

– Vi placerar ut fler behållare och har fler samarbeten med kommuner, även med modeföretag, säger Emma Enebog, Hållbarhets- och affärsutvecklingschef på Myrorna. Och så har vi börjat se över vår kommunikation och startat kampanjen ”aktivera din garderob”.

Men om mer kläder ska kunna omsättas i pengar till behövande, måste folks förtroende för klädinsamling öka. En enkätundersökning som Kretsloppskontoret i Göteborg har genomfört visade att endast 18 procent hade mycket stort förtroende för de som samlar in kläder. En lika stor andel hade litet eller mycket litet förtroende.

– Att det finns oseriösa aktörer är inte bra för klädinsamlingen, säger Emma Enebog.

 

För drygt 30 år sedan, i augusti 1984, kunde Borlänge Tidning berätta om Sortex of Sweden som samlade in kläder till förmån för, som de påstod, blinda barn. Sedan dess har ett tiotal företag och organisationer försökt få folk att skänka kläder under förespegling att de går till välgörenhet.

Varje gång lapparna har dykt upp har Frivilligorganisationernas insamlingsråd, Frii, som administrerar 90-kontona, kontaktats av människor som har uppmanats att skänka kläder.

– De har fått en lapp i lådan och vill veta om man kan lita på det här. Mitt svar är att det kan jag inte svara på. Vi har ingen möjlighet att granska om det som står skrivet stämmer, säger Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på Frii.

Idag kan Frii få 3-4 samtal i veckan.

Svenska Miljöinstitutet, IVL, har fått i uppdrag av Nordiska Ministerrådet att ta fram en certifiering för klädinsamlingen. Syftet är att undanröja den osäkerhet som skapas hos den som får en lapp i brevlådan. Företag och organisationer som vill ha certifieringen måste redovisa hur mycket som går till välgörenhet.

– Problemet med de oseriösa är att det är nästan omöjligt att få reda på vilka som står bakom, en kollega som försökte få tag i en av dem ringde och ringde men fick aldrig tag i dem, säger Maria Elander på IVL. De får gärna vara med i systemet men då måste de lägga korten på bordet och visa hur mycket de samlar in och vad som händer med det.

Under våren och sommaren 2016 testkörs certifieringen hos ett par välgörenhetsorganisationer. Någon tidsplan finns inte men förhoppningen är att den ska komma igång så snart som möjligt.

 

Vilka är de då, klädinsamlarna, och vart tar kläderna vägen?
Clothing Collection Team, företaget som körde omkring med sin skåpbil i Floda, är ett av tre företag som har varit verksamma det senaste året. Bolaget registrerades vid Brittiska bolagsverket i augusti 2010 av två män med polska medborgarskap, och våren 2011 dök deras flygblad upp i Glasgow. Flera skotska tidningar skrev om företaget och intervjuade invånarna som var upprörda över att flygbladen försökte efterlikna de som redan delades ut av välgörenhetsorganisationer. En tidning kontaktade en av organisationerna, Brittish Heart Foundation, vars företrädare sa att de förlorar 3 miljoner pund varje år tack vara sådana här kommersiella insamlingar.Enligt brittiska Fundraising Standards Board går landets välgörenhetsorganisationer miste om drygt 180 miljoner på grund av oserösa klädinsamlare.

Kläderna säljs till sorteringsföretag framför allt i Polen, där 40 procent av invånarna regelbundet handlar i någon av landets drygt 20 000 second hand-butiker. Enligt Reuters importerade Polen begagnade kläder för drygt en miljard kronor 2013, en ökning med nästan 70 procent jämfört med tidigare år.

Clothing Collection Team har en hemsida riktad mot konsumenter med texter på engelska och svenska där företaget berättar att de stödjer välgörenhet. De har också en hemsida med en annan adress, där de på polska erbjuder kläder till de som vill köpa. Priset för osorterade säckar är drygt 11 kronor per kilo plus kostnader för transport. De upplyser också att de samarbetar med grossister i Polen, Ukraina och Litauen, och att kunderna kan beställa minst en halv lastbil.

Företaget började samla in kläder i Sverige sommaren 2012 då lapparna dök upp i Alingsås, lite senare även i Varberg och Linköping. I en artikel i Östgöta-Correspondenten 2012 sa ägaren att de skänker 30-40 procent av intäkterna till välgörenhet.

Första gången vi ringer det brittiska nummer som står på flygbladen upplyser en man som heter Lukas om att ägarna inte är på plats. Han kan inte säga hur mycket som går till välgörenhet, mer än att ”we send some cash to a hospice.” Andra gången vi ringer har företaget installerat ett knappval, där man kan välja 2 för att prata med en konsult. Mannen som svarar säger att han jobbar på Save The World, som inte har något att göra med Clothing Collection Team. För frågor hänvisar han till chefen, som inte är på plats.

Företaget Save The World ltd bildades i januari 2016 av en av ägarna till Clothing Collection Team. När vi till slut får tag i ägaren till Clothing Collection Team, Wojciech Kupidura, säger han att han inte har någonting att göra med Save The World. Han säger även att Clothing Collection Team avvecklades 1 april.

Men jag fick en lapp i brevlådan i fredags (8 april 2016).

– Nej, det fick du inte.

– Jo.

– Den var inte från oss.

– Jo, det var den.

Han säger sig inte veta vem som har delat ut flygbladen.

Hos brittiska bolagsverket finns inga uppgifter om att företaget ska vara nedlagt, men Wojciech Kupidura försäkrar att det inte existerar längre och att han inte har något att göra med Save The World. Även den filial som finns i Landvetter under namnet Clothing Collection Team North ska vara avvecklad.

Wojciech Kupidura säger att 60-65 procent av intäkterna har gått till välgörenhet, och att de försökte få till ett samarbete med flera svenska välgörenhetsorganisationer, bland annat Barnfonden, som inte var intresserade. Han nämner Rädda Barnen som en av de organisationer som de har skänkt pengar till. Enligt en artikel i Sunday Post 5 februari 2016, där tidningen listar vad de kallar bluffinsamlare, har Rädda Barnen bett företaget att sluta använda organisationens namn på de flygblad som delas ut i Storbritannien.

Varken Clothing Collection Team eller Save The World har tillstånd från Scottish Environment Protection Agency, SEPA, för att samla in begagnade kläder.

– Företaget är nedlagt, så det spelar inte längre någon roll.

Det nya bolaget, Save The World, har en egen hemsida med samma innehåll som Clothing Collection Teams. Adressen är samma brevlådeadress som även är hemvist åt drygt 800 andra företag. Även flygbladen är desamma, fast med en ny avsändare.

 

Uppdatering oktober 2017:

Clothing Collection Team ltd upplöstes som företag i oktober 2016. Verksamheten har dock inte upphört – på lapparna som delas ut i brevlådorna står Save the world ltd som avsändare.

 

SKOGSBESÖK
Clothing Collection Team har en filial i Landvetter utanför Göteborg. I ett försök att hitta någon att prata med åker vi ut till den angivna adressen. Det bruna trähuset ligger på en höjd med en imponerande utsikt över Landvettersjön. Bredvid huset står en stor container. Vid infarten står en annan container. Båda är låsta. Utanför dörren står två glasburkar med fimpar och det finns ingenting som tyder på att ett företag, eller en välgörenhetsorganisation, håller till i huset. Ingen öppnar när vi knackar på.

MILJÖPROBLEM
Det är inte bara Myrorna, Röda Korset och andra välgörenhetsorganisationer som vill att mer kläder återanvänds. Att så mycket slängs är ett miljöproblem som har uppmärksammats av regeringen, och Naturvårdsverket har föreslagit att år 2020 ska 40 procent av kläderna återvinnas. Idag återvinns cirka 20. Samma siffra för Danmark och Tyskland är 49 respektive 80 procent.

Fakta: Klädinsamlare som har varit aktiva efter 2010.

Parama stödfond.

Använder sig av logga med bokstäverna SOS. Samlar in kläder, skor, handväskor, bälten, underkläder, leksaker, mobiltelefoner och bärbara datorer. Företrädare har sagt till tidningar att 30 procent går till välgörande ändamål. Siffrorna går inte att kontrollera. Hemsidan stodfond.org finns inte längre.

Vilties Sala (Hoppets ö)
På hemsidan skriver organisationen att de samarbetar med välgörenhetsorganisationer bland annat i Sverige. De påstår att de hjälper flera utsatta grupper, däribland föräldralösa barn och handikappade. Organisationen har en facebooksida som senast uppdaterades 2013.

En hjälpande hand
På flygbladen skriver de att det som samlas in går till ”svårt sjuka barn och vuxna, barnhem och stora och fattiga familjer i Litauen, Lettland och Estland.” Använde tidigare den Hudiksvallsbaserade biståndsorganisationen Hjälp till liv Internationals logotyp, utan organisationens godkännande. Idag använder de en logotyp från en litauisk välgörenhetsorganisation, Saulès Smiltys, vars företrädare svarar så här på Faktums mail: ”This company does not have the right to use our logotype. We do not have contracts with it, we have not received any charity from it. Could you tell me how can I contact the company?”
Någon kontaktinformation finns dock inte.

Baltik Life
På facebooksidan, där senaste inlägget är från 2014, finns kommentarer från två svenskar. En frågar hur man kan vara säker på att det som doneras används rätt. Den andra varnar för ”detta bedrägeri”. Ingen av kommentarerna har fått något svar. Baltik Life är registrerad som en välgörenhetsorganisation i Litauen, enligt flera sidor som listar företagsinformation. Företrädaren är en man vars namn även är registrerat hos svenska Bolagsverket som företrädare för två kommanditbolag och ett aktiebolag. Ett av kommanditbolagen förekommer på en varningslista över fakturaskojare som ägare till ett domännamn.

Auri för människor AB
Samlade senast in kläder i Norrköping våren 2016. Företaget har använt bokstäverna SOS på sina flygblad och uppger att pengarna går till människor och barnhem i Östeuropa. Enligt bolagets årsredovisning ökade omsättningen från 110 301 kr 2013 till 272 800 kr 2014. Den redovisade vinsten är blygsam, 5000 kr. Den största utgiftsposten är handelsvaror (204 787 kr). I flera intervjuer under 2012 säger ägaren att de ska skaffa ett 90-konto.

Clothing Collection Team Ltd
Bolaget är registrerat i Storbritannien, med adress i Hamilton, Skottland. Bolagets företrädare är polska medborgare men bosatta i Storbritannien. Bolaget har en filial i Landvetter utanför Göteborg.
2013 anmäldes företaget till Advertising Standards Authority, den brittiska motsvarigheten till Reklamombudsmannen, för vilseledande reklam. Enligt anmälan försöker företaget få det att framstå som att de sysslar med välgörenhet och inte kommersiell verksamhet. ASA friade företaget som i flera brittiska medier är omskrivet som ett blufföretag. En av bolagets ägare bildade i början av 2016 bolaget Save The World ltd, i samband med det skapades en ny hemsida och flygblad med Save The World som avsändare.

 

TEXT: Johan Frisk

BILD: Eleonor Broman & Mario Prhatskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR