FAKTUM | 2018/04/18 Nyheter, Språkfrågan

Som fyraåring bestämde hon sig för att bli författare. Vid 37 har hon gett ut 18 böcker, däribland bästsäljare om det svenska språket. Dessutom arbetat ett decennium som sfi-lärare. Språkvetaren Sara Lövestam älskar grammatik, saknar läraryrket och lyfter i allt hon gör frågor om utsatthet och annorlundaskap.

Sara Lövestam tar ett andetag som hörs innan hon besvarar den givna och säkert tjatiga frågan – som om det vore första gången hon fick den:

Hur väcktes ditt språkintresse?
– Språk, skrivande, ord och bokstäver har varit mitt största intresse från det att jag var två år. Allt från att lära mig läsa och skriva, att upptäcka att en bok kan ge nya världar, till att förstå det teoretiska kring hur ord hänger ihop. Jag var sju-åtta år när jag förstod hur ord ger mening åt varandra, men inte mer än fyra när jag bestämde mig för att bli författare, säger Sara Lövestam.

Berättandet fanns i familjen, även om hon är ensam om det grammatiska intresset.
– Pappa hittade ofta på sagor för mig när jag växte upp.
Själv uppfann hon egna språk och beskriver sig i dag som ett udda barn, jämfört med klasskamraterna.

Med ett sådant särintresse, hur blev din skolgång?
– Min fröken i första klass, Birgitta Melin, upptäckte snart att jag läste obehindrat och när de andra övade ABC tog hon mig till skolbiblioteket där jag fick läsa mellanstadiets böcker. Det var fantastiskt att få sitta där halva dagarna och upptäcka massa nya saker. Jag var ett ganska introvert barn som enkelt roade mig på egen hand.

Någon större prövning blev dock inte skolan för Sara Lövestam. Hon fick femmor i betyg och omdömet ”jättebra” på alla uppsatser.
– Med min lärarbakgrund vet jag att det finns en nivå som man måste få upp alla elever till för att undervisningen ska fungera, så det gick inte att utmana mig i den miljön. Jag är glad att jag fick sitta i biblioteket, men förstod inte förrän långt senare att jag kunde komma till en högre nivå. Jag trodde länge att jag redan kunde allt.

Som 19-åring var hon därför helt oförberedd på att bli refuserad, när hon skickade in sin första färdigställda bok till ett förlag.
– Det hade förstås varit bra med några utvecklande samtal längs vägen om det jag hade skrivit.

När manuset kom i retur fick Sara Lövestam veta att hon skulle lägga mer krut på innehållet i sina berättelser. Ett vanligt besked, tror hon, till skribenter som är bra på att formulera sig. Ett svagt innehåll kan döljas till en viss gräns, men blottas förstås förr eller senare.

Sara Lövestam har sedan den första refuseringen visat sig behärska samtliga kriterier för en framgångsrik författare. Hemligheten i hennes fall: lust. Lust till mycket, kan tilläggas, för utgivningen är bred; romaner, deckare, barnböcker och böcker om svenska språket.
Grejen med verb är min största försäljningssuccé, vi är uppe i åttonde upplagan. Jag ser det som en bekräftelse på att det är bra för mig att gå på min kreativitet och inte alls vara beräknande.

Efter tre publicerade romaner var Sara Lövestam lite tömd och ville skriva något bara i syfte att roa sig.
– Jag släppte loss och hade kul och då blev det en grammatikbok om verb, på mitt sätt. Jag lät min ping-pong-hjärna löpa fritt och tänkte inte ens på läsaren eller om boken skulle bli utgiven.

Mellan böcker om verb och substantiv har Sara Lövestam nyligen släppt sin fjärde spänningsroman om detektiven Kouplan för att i kommande romanprojekt återgå till historiska perspektiv.
– Nästa bok blir en sorts släktforskningsroman som spänner över flera tidsepoker. I sommar kommer också en ny bok för läsåldern 9–12 som heter Gruvan.

Den breda utgivningen till trots finns, vid sidan om lust, ytterligare en röd tråd som löper genom Sara Lövestams gärning.

– I allt jag skriver och ägnar mig åt finns utsatthet och annorlundaskap i fokus. Att få tillgång till sig själv, att få hitta sitt sammanhang, är något som jag önskar varje människa och det genomsyrar allt jag gör, säger författaren och läraren Lövestam, som med saknad lämnat läraryrket bakom sig för att helt kunna ägna sig åt sitt skrivande. Den som vill få en glimt av henne som språkvetare kan dock ta del av svar på tittarnas språkfrågor i TV4 Nyhetsmorgon – och nu även Faktumläsarnas språkfrågor.

I saknaden av ett klassrum med vetgiriga elever kan en frågespalt i Faktum ge mening och fylla en liten del av tomrummet?
– Absolut. Och det vill jag gärna skicka med till läsarna, särskilt er som inte har svenska som första språk, att jag är jätteglad för frågor från er. Att få lära någon svenska, det är att hjälpa någon för livet.

 

Sara Lövestam är författare och språkvetare med särskilt intresse för ”annorlundaskap”.

Mejla din fråga till sprakfragan@faktum.se

 

TEXT: Malin Clausson

BILD: Anna-Lena Ahlströmskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR