FAKTUM | 2015/12/18 Nyheter, Reportage

 

Allvarligt självmordsbenägna fråntas bälten, snören, sladdar och vassa föremål när de läggs in. Men bara några minuter senare kan de tvingas dela rum med patienter som har tillgång till precis samma typer av saker som de just blivit fråntagna.     

 

I nummer 159 av Faktum granskar vi det stora antalet självmord på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där tio personer tagit livet av sig inne på psykiatriska avdelningar under en tidsperiod på mindre än två år.  

En av dem är Klara som i februari i år tog livet av sig på en sluten psykiatrisk avdelning. Vad hon hängde sig med är oklart. Två olika uppgifter förekommer i dokumenten där dödsfallet analyseras, medpatientens kängsnören, eller ett snöre som håller uppe byxor. Klara visiterades innan hon lades in och fick själv inte ha tillgång till den här typen av föremål.   

Bara tre månader senare hänger sig en annan patient i en sladd som tagits från en medpatients radio. I händelseanalysen kan man läsa:   

”Under vårdtiden gör patienten flera impulsiva suicidhandlingar och två gånger allvarligare suicidförsök. Patienten får på avdelningen lämna ifrån sig egna saker som kan användas i suicidsyfte, men kommer vid dessa tillfällen över saker tillhörande medpatient.”  

I incidentrapporterna från 2014 och 2015 framgår att patienter även får tag på allt från rakblad, rakhyvlar till tapetknivar. Vanligare är dock hängningstillbud där patienten får tag i snören, remmar, bälten, sladdar, klädesplagg eller lakan.   

Varför fråntas självmordsbenägna patienter bälten, snören, sladdar och sjalar om sånt ändå finns på avdelningarna?  

– Det är en mycket bra fråga. Det första jag kan säga är att det är ytterligare en tröskel att ta något från en annan patient, säger Tobias Nordin, verksamhetschef för den delen av psykiatrin som kallas för Psykiatri affektiva där bland annat självskadepatienter och självmordsbenägna läggs in och där de två ovanstående självmorden skedde.   

Men det är väl en liten tröskel om man verkligen vill ta livet av sig?  

– Om man gör en vårdavdelning helt steril kan risken för suicid minska, men vi vet också att en positiv vårdmiljö är avgörande för patientens tillfrisknande. Vi har även krav på oss som handlar om integritet och grundlagsskydd. Balansgången är svår.   

 

“Vi kan hjälpas åt”  

Självmordsforskaren Danuta Wasserman från Karolinska Institutet tycker att man kan jobba med medpatienter på frivillig väg. Hon tycker inte att det hade varit konstigt att i Klaras fall förklara att “den du delar rum med är nedstämd och mår inte bra, kan du tänka dig att inte låta dina kängor stå framme?”  

– Vi är alla människor, vi kan hjälpas åt.  

Klaras pappa Tage resonerar på samma sätt.   

– Alla har en egen låsbar garderob. Med stor respekt hade man kunnat be medpatienten att ha kängorna inlåsta.    

Efter vårt reportage om Klara publicerades har vi fått många reaktioner. En av dem som hört av sig till oss är Johan Asplund, som just nu ligger inne på en psykiatrisk avdelning i Halmstad. Han skriver:  

“Nåt som slog mig när jag läste artikeln var att det skiljer så mycket i rutiner mellan Göteborg och Halmstad. Här går personalen alltid igenom allas tillhörigheter när man läggs in och allt som bedöms som farligt, tex skor med snörning eller kläder med dragskott låses in. Det sker oberoende av om man själv bedöms vara självmordsbenägen eller inte. Det är inte särskilt kul att personalen kollar igenom ens grejor men jag förstår att det är nödvändigt, både för min och de andra patienternas säkerhets skull.”  

Fredrik Åberg är tillförordnad verksamhetschef över psykiatrins heldygnsvård i Halland. Han är noga med att påpeka att de inte får visitera rutinmässigt, enligt lag får de endast visitera om de har starka misstankar att en patient har med sig farliga saker in på avdelningen. De erbjuder däremot alla patienter att tillsammans med personal gå igenom deras saker för att se om något kan vara farligt för dem själva eller för andra. Samtidigt förklarar de att personalen har specialkunskaper om vad som kan utgöra en fara.   

– Vi är tydliga med att vi gör så mycket vi kan för säkerheten för alla.   

Hur reagerar era patienter när ni vill gå igenom deras saker tillsammans?  

– En del tycker att det är jobbigt, medan det ger andra en känsla av att vara väl omhändertagna och i professionella händer. Men det är viktigt att de inte upplever att de blir utsatta för påtryckningar. Det är en svår balansgång mellan integritet och säkerhet.    

Även psykiatrin i Halland har haft fall där patienter har tagit livet av sig inne på avdelningar.  

– Det finns nog inte en klinik i hela landet som aldrig råkat ut för det, säger Fredrik Åberg, men han uppskattar att det i upptagningsområdet Norra Halland rör sig om två fall under ett decennium.  

 

Farliga krokar finns kvar  

Vi har gått igenom alla fall av allvarliga självmordsförsök och fullbordade självmord inne på Sahlgrenska Universitetssjukhusets slutna psykiatriska avdelningar under 2014 och 2015. Incidentrapporterna visar att det fortfarande finns krokar, duschblandare, garderobshantag och annat på avdelningarna som inte ger med sig av tyngd. I en incidentrapport från slutet av juni i år där en patient försöker hänga sig i en BH fäst i en krok på väggen, kan man läsa vårdpersonalens förslag till lösning: “Eventuellt om man kan ha krokar som på nått sätt lossnar när man hänger i dem.”   

Klara hade fäst snöret i ett garderobshandtag. Alla handtag är nu utbytta på de avdelningar som hör till affektiva, enligt Tobias Nordin. Men olika delar av psykiatrin inom SU har olika verksamhetschefer och det finns därför inte någon gemensam säkerhetsplan för all psykiatrisk slutenvård i Göteborg. Avdelningarna är också byggda vid olika tidpunkter med olika typer av material. Liknande handtag finns därför kvar på andra avdelningar. Pia Ram är verksamhetsutvecklare inom Psykiatri Psykos, där incidenten med BH:n och kroken skedde. De har haft ett tiotal allvarliga incidenter och ett fullbordat självmord inom sin verksamhet 2014 och 2015. Hon bekräftar att de fortfarande har vanliga krokar på väggarna och vanliga handtag på garderoberna.   

– Om möjligt får patienter med förhöjd suicidrisk extra tillsyn och eget rum. Om de måste dela rum visiteras inte den andra patienten men man har extra koll på rummet så att farliga saker inte ligger framme, skriver Pia Ram i ett mejlsvar på frågor vi ställt kring säkerheten på avdelningen.   

I två fall har patienter på psykosavdelningar använt sig av patientbyxornas snören för att hänga sig. Trots detta har man fortfarande kvar patientbyxor med snören. Pia Ram skriver att det inte finns några patientbyxor utan snören, men att de har påtalat behovet för tvätteriet.  

– I första hand kompenserar vi eventuella brister i miljön med extra tillsyn eller extravak, eftersom vi vet att det är helt omöjligt att erbjuda en totalt säker vårdmiljö, skriver Pia Ram.  

Klaras föräldrar, Tage och Karin anser att det finns stora brister i säkerhetstänkandet inom SU. De jämför med  till exempel Trafikverket och Göteborgs stad som jobbar aktivt med att förebygga självmord, men inom sjukvården verkar det vara en blind fläck.   

– Krokar eller handtag som inte tål tyngd påverkar varken steriliteten eller integriteten. Jag förstår att man inte kan ta bort allt som man kan skada sig med, men jag tycker att det saknas en genomarbetad bedömning av vad som är viktigt att plocka bort, säger Tage.  

 

Även duschslangar finns kvar  

För elva år sedan tog den folkkära brottaren Mikael Ljungberg livet av sig inne på en psykiatrisk avdelning i Göteborg med en duschslang. Förra året – i vår stora granskning, Psykbryt, kunde vi avslöja att psykiatriska avdelningar i Göteborg  fortfarande har slangarna kvar trots att ett antal patienter försökt hänga sig med hjälp av dem under åren som gått sedan dess. Klara var en av dem, 2012 försökte hon hänga sig med en duschslang inne på en avdelning. Enligt hennes föräldrar är det ännu ett bevis på det bristande säkerhetsarbetet.  

–  Fast de förhatliga duschslangarna togs bort på en avdelning efter ett självmordsförsök, fanns de kvar på andra. Ett självmord är många gånger en impulshandling och tillgången till redskap triggar handlingen, säger Tage.  

Nu är de borttagna på alla avdelningar utom på Psykiatri psykos. Pia Ram skriver att ” … där det är möjligt plockas slangarna bort från rummet om patienten bedöms ha förhöjd suicidrisk.     

 

Viktigt med ögonkontakt och samtal  

Tobias Nordin är orolig för att miljön blir för steril om man ökar säkerheten och Pia Ram tycker att det är viktigt att miljön upplevs som vårdande och hemlik.   

– I en läkande miljö måste det finnas utrymme för till exempel konst och växter och även för vanliga inredningsdetaljer, skriver hon.    

Frågan är om det ena utesluter det andra? Anna Rolf är arkitekt och har ritat en toppmodern psykiatriavdelning i Flemingsberg i Stockholm och en i Trelleborg som invigs nästa år.   

– Det går att skapa både fina och säkra vårdmiljöer, det finns ingen motsättning. Man kan inte bygga bort allt, de sista procenten är svåra, men man kan göra väldigt mycket. Det finns ingen anledning att ha kvar bärande krokar till exempel.   

Anna Rolf  berättar att det finns fina krokar som har skapats just för att vika vid tyngd. Det är en minimal kostnad att byta ut krokar. Det finns även bra och säkra garderobshandtag. Däremot kan det vara svårare med dörrar och dörrhandtag eftersom det handlar både om brandskydd, ljudisolering och integritet.   

Men den viktigaste säkerhetsfrågan är, enligt Anna Rolf, att skapa en miljö som stärker de sociala relationerna mellan personalen och patienterna.   

– Om personalen är tillgänglig och man ser varandra så ökar det säkerheten. Miljön ska underlätta möten, samtal och ögonkontakt.   

Det handlar till exempel om att inte skapa återvändsgränder. Om ett patientrum ligger i slutet på en korridor, finns det en risk att personalen missar att gå dit. Det är också viktigt att dagrummen finns centralt i lokalerna och i anslutning till personalens rum som gärna ska ha glasade ytor ut mot dagrummet. Då har personalen lätt att fånga upp vad som händer.   

– Många befintliga psykiatriska avdelningar består av långa korridorer och stängda dörrar med expeditionen i ena änden och dagrummet i den andra. Allt är väldigt funktionsseparerat.  Det här bör man tänka på när man bygger om och bygger nytt.  

Det finns också en risk att psykiatrin får ta över gamla vårdavdelningar som inte längre fungerar för  vård. Dessa lokaler blir inte självklart en bra psykiatrisk vårdmiljö, enligt Anna Rolf. Samtidigt är hon övertygad om att det även går att förbättra befintliga avdelningar, det kan räcka med att öppna upp och flytta en expedition.   

Även självmordsforskaren Danuta Wasserman tror att det går att göra mycket för att förbättra säkerheten på de psykiatriska avdelningarna.  

– Det går att göra mycket utan att det blir sterilt. Men om du känner att du är vaktad, att du bara är ett nummer och inte en människa så hjälper det inte vad man gör i den fysiska miljön.   

 

Fakta: Psykiatri Affektiva är ett av fem vuxenpsykiatriska verksamhetsområden på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Kliniken ansvarar för patienter med förstämningssyndrom, inklusive bipolär sjukdom, neuropsykiatri, inklusive ADHD och autism, personlighetssyndrom, ätstörningar och ångestsyndrom, inklusive PTSD och tvångssyndrom. Källa: www.sahlgrenska.se  

 

Allvarliga incidenter där patienten överlever  

2014  

Patient har hämtat ut tabletter under frigång – har intoxikerat – går ej att väcka.  (psykos)  

Ansvar för tillsyn överlämnas till elev. Eleven meddelar att patienten sover, men upptäcks senare att hen försökt strypa sig med en plastpåse under täcket. Patienten är medvetslös när hen upptäcks. Patienten har försökt strypa sig på samma sätt tidigare, men detta informeras inte eleven om. (affektiva)  

Patient hittas blodig på toalett, har skurit sig på halsen med tapetkniv.  (affektiva)  

Patient hittad på wc med bälte runt halsen – personal saknade nyckel som all personal ska ha för att snabbt kunna låsa upp. (affektiva)  

Patient skär sig med rakblad under frigång.  (psykos)  

Patient som tidigare gjort allvarligt självmordsförsök försöker hänga sig i en snara med leggings från dörrkarmen. (neuro)  

Patient injicerar insomningspreparat, har fått kanyl av patient som skrivits ut.  (rättspsyk)  

Patient försöker hänga sig genom att knyta handväska i garderobshandtag.  “Patient med suicidtankar bör inte ha sjalar, handväska med långa axelremmar, skosnören.”  (beroende)  

Patient försöker skada sig med olika vassa föremål, försöker även strypa sig med snören från kläder, hörlurar och en datorkabel.  Noggrannare kontroll av tillhyggen och sladdar. Inte tillåta tröjor och dylikt med trådar och snören.” (affektiva)  

Patient upptäcks när hen står på stol och försöker knyta fast ett lakan i ventilation i taket. (beroende)  

 

2015  

Patient försöker hänga sig i bordsduk fäst i stol (affektiva)  

Patient drar lakan om hals och knyter en knut. (rättspsyk)  

Lakan och en stol hittas i rum hos suicidal patient som inte ska ha detta på sitt rum. Patient bekräftar att hen tänkt hänga sig i dörren. “Personal måste bli bättre på att läsa patientens omvårdnadsplan. När man går säkerhetsronden måste man veta vilka patienter som får ha vad i sina rum.” (rättspsyk)  

Patient försöker hänga sig i BH fäst i krok på väggen. “Eventuellt om man kan ha krokar som på nått sätt lossnar när man hänger i dem.” (psykos)  

Patient försöker hänga sig under täcket med ett snöre från byxor fäst i sänggaveln. (psykos)   

Patient försöker hänga sig med snöre från patientbyxor som hem hängt upp i vattenrör i taket. (psykos)  

Patient med ständig tillsyn lyckas rispa sig med rakhyvel i sängen under täcket. “Patient med självskadebeteende får ej ha vassa föremål utan tillsyn, föremålet borde ha tagits bort direkt efter användning.” (psykos) 

 

TEXT: Anna Wallenlind Nuvunga RESEARCH: Sara Johansson

BILD: Mario Prhatskriv ut sidan