FAKTUM | 2017/09/06 Nyheter

Tjej, tjabo, blatte, svenne, pucko, puffra och bira. Långt fler svenska slangord än vad som är allmänt känt kommer från resandespråket romani. En kunskap värdig en sann akademiker. Faktum har snackat med Gerd Carling vid Lunds universitet om saken.

Att romani har sitt ursprung i indiskan är känt sedan 1700-talet. Men att romani till stor del ligger till grund för det svenska slangspråket är inte allom bekant.

En som har fullständig koll på detta är dock Gerd Carling vid institutionen för lingvistik och fonetik vid Lunds universitet. Med specialintresse för ”små utdöda eller hotade språk” har hon bland mycket annat forskat i romanis inträde i svenska språket.

2005 utkom hon med boken Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk (Carlsson förlag) och sedan dess har hon skrivit ytterligare tre böcker, den senaste i år, inom samma ämnesfält.

Via studier i sanskrit väcktes Gerd Carlings intresse för romani, och särskilt då den så kallande ”resanderomanin” som genererat de flesta låneorden.

– Många känner nog till att det förekommer låneord från romani i svenskan, men de flesta känner inte till hur många, och vilka, konstaterar Gerd Carling som genom idogt arkiv- och fältarbete samlat den långa listan ord som vi använder i dagligt tal, oftast ovetande om dess ursprung.

Ganska få romaniglosor banar sig hela vägen in i Svenska Akademiens ordlista, Nationalencyklopedin eller Svensk ordbok. Däremot finns det massor av romaniord i Svenskt slanglexikon och slangordböcker av liknande slag. Gerd Carling beskriver hur romani började spridas in i svenskan någon gång under 1800-talets mitt. Till en början förekom det mest som en subkultur i framförallt Stockholm som ett sorts förbrytarspråk, men också hemligspråk, som västgötaknallarnas månsing och sotarnas knoparmoj.

I standardspråket förekom till en början bara några enstaka ord hämtade från romani. Men slangord gör ibland med tiden social karriär – och går från vulgär till neutralt språkbruk. Ett sådant exempel är ”tjej” som närapå ersatt ordet flicka i dag. Grej, jobb och macka är andra exempel.

Slang eller inte – förstår den som kommer ifrån romanitalande släkter i dag dessa försvenskade ord – eller åtminstone kan gissa dess betydelse?

– Nej, många av de orden jag samlat in talas inte längre, eller finns inte i den romani som talas idag. Dessa ord finns kvar i andra dialekter, till exempel sådana som människor från Rumänien talar nu, säger Gerd Carling.

Men ingen regel utan undantag.

­– Om vi tar ordet ”släng” till exempel – i betydelsen ”hundralapp” så kanske det kan förstås av den som använder romanis ”scheleng”, som betyder sedel. Det är inte otänkbart.

Annars är det enligt Gerd Carling, eftersom romani inte är ett skriftspråk, vanligt att de ord som inte känns igen från den egna dialekten inte uppfattas som romani alls. De många olika dialekterna är starkt förknippade med grupptillhörighet och identitet. Därför, menar Gerd Carling, finns ingen strävan efter en samlad dialekt.

I sin kommande bok, ”Romer – 500 år i Sverige” som hon ger ut tillsammans med fyra romska modersmålstalare fördjupar hon sig just i sambandet mellan språk, kultur och identitet, hos romanitalande.

Det faktum att det rör sig om 60-70 talade varianter, gör efterforskningarna både intressantare och svårare. Till sin hjälp i arbetet har Gerd Carling också nyanlända romanitalande som hon möter på gatan. Hon förstår vad de säger, men tycker det är svårt att göra sig själv förstådd.

Tror du trots språkbarriärerna att ökad kunskap om romani kan öka förståelsen också för de romer som kommer hit?

– Jag är forskare, inte politiker, och vet av erfarenhet att en skriftlös kultur är nästan omöjlig att ta till sig för en utomstående, konstaterar Gerd Carling, som likafullt ser det som en viktig uppgift att sprida kunskapen om detta minoritetsspråk.

– Romers utsatta situation är djupt bekymmersam och om vi kan förbättra tillvaron för de mest utsatta i samhället genom ökad förståelse så är det bra. Ökad kunskap är alltid att föredra.

 

1. Tjej – låter exakt likadant på både rumänska och romani – och betyder just tjej, flicka.



2. Bast – svensk slang för ”år”, och motsvaras av rumänska ”bars”. Men möter du någon som talar romani kanske du förväntas skaka hand istället, för ”vast”, som låter nästan likadant, betyder hand på romani.



3. Ball – rolig, kul, på svenska men betyder på rumänska, precis som på engelska, ”bal”, eller ”dans”. Och dansa är ju roligt. På romani talar vi här om håret: ”ball” = hår, vilket leder oss till svenska slangordet ”barr”, nedan.



4. Barr – svensk slang för ”hår” – betyder mer logiskt ”bar” på rumänska. Ett besök hos frisören kan alltså tolkas som en barrunda, om du är otydlig. På romani betyder barr ”stängsel”. Oklart vad du har för nytta av det, men helt klart ett låneord med koppling till svenskans ”barriär”.



5. Bira – mycket gångbart ord för öl, på svenska, rumänska och romani. I det sistnämnda fallet blir man lättare förstådd om man uttalar det ”birea”.



6. Gola – javisst, en ”golan” på rumänska är en person som tjallar. Men det är inget man snackar om på romani.



7. Lattjo – vill vi ha kul? Ja det vill vi, och det kan vi ha med detta internationella ord för, god, trevlig, rolig. Förstås på såväl rumänska som romani.



8. Kalsingar – finns behov av att prata om detta plagg så heter det tydligen något liknande på sanskrit, men det är inte givet att det förstås av särskilt många på svenska gator i dag. Begränsat användningsområde i modern tid, helt enkelt. Själva plagget fyller dock fortfarande sin funktion.



9. Nobba – ja, alla har vi väl fått nobben någon gång, och på rumänska säger man faktiskt ifrån med två ord: ”no ba”. Men den som talar romani skakar sannolikt oförstående på huvudet inför detta uttryck.

10. Klämma – att ”klämma en macka” är inte riktigt begripligt för vare sig en rumän eller rom, eller kanske ens någon svensk under 40. En hårklämma kan du däremot få låna av vem som helst om du säger ”klamma”.

11. Tjalla – på rumänska betyder det visserligen en ”hundring”, men det kanske är en rimlig summa om du kommer med spännande upplysningar …?

12. Tuttar – en ”tutta” är slang på rumänska och betyder typ ”korkad brud”. Tristare då att samma ord på romani betyder ”du”. Praktiskt förvisso om man menar att just du är en korkad brud.
 

Liten överkurs/bra att känna till:

Kurr – om du med ”kurr” menar att du tänker ställa till med bråk (ingen svensk yngre än 100 år kommer att förstå dig) så kan du faktiskt lyckas med det genom att använda det ordet när du talar med en rumän och/eller rom, eftersom ”kurr” betyder ”röv” på både rumänska och romani.

Muddra – säg helst inte att du tänker ”muddra” någon för talar vederbörande rumänska kommer han eller hon att tro att du är ute efter att mörda, då det liknar rumänskans ”mudarte”. På romani förstås muddra som ”ansikte” och kan därmed möjligen också uppfattas som hotfullt. Muddra inte den du möter, lyder vårt råd.

 

Faktaruta:

Romani i svenskan

Exempel på ord som svenskan lånat från romani är: tjej, bast, ball, barr, blatte, svenne, tjabo, pucko (användes i svenskt tivolislang redan under 1950-talet i betydelsen ”idiot”), bassning, bira, bomma (en cigg), bäng, gullig, gulis, ding, gola, gänga, haja, hispig, jidder/jiddra, kalsingar, kamma noll, kirra, kurr, lattjo, lax, muddra, mula, nobba, kinesa, klämma (som äta) nys, palla, storkovan, pröjs, tjalla, mack, mucka, moj, puffra, pjuck, rappa, tuttar, vischan.

Regionalt för Malmö: fubbick, mudder, juvel. I Jönköping: musch, goja, garia, pilo.

I Göteborg: kombarris (stor sten).

TEXT: Malin Clausson

BILD: Cecilia Welinskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR