FAKTUM | 2016/04/03 Nyheter

suzanne-osten-0009-640x640

För barn som lever med en psykiskt sjuk förälder går mycket kraft åt till att hålla fasaden uppe. Nu är Suzanne Ostens film om sin uppväxt aktuell och i Faktum #164 berättar hon om sin mammas demoner. På Gyllingens pedagogiska gruppverksamhet i Göteborg får barn som lever med en psykiskt sjuk förälder en fristad.

Einar Tollerud på Gyllenkroken och har hört flera barn säga att det hade varit lättare om deras föräldrar haft cancer. Det skulle klasskompisarna kunna förstå. Sedan femton år tillbaka arbetar han som psykiatrisjuksköterska på Gyllingen som drivs av den politiskt och religiöst obundna Stiftelsen Gyllenkroken. Här får barn med psykiskt sjuka föräldrar träffa andra i samma situation. I grupper om sex-sju personer möts de en gång i veckan och diskuterar olika teman och reder ut vad psykisk sjukdom egentligen är.
– Vi pratar mycket om känslor. Det är något man har och något man får. Det kan vara svårt att hantera för vem som helst.

Hur skiljer sig er verksamhet från andra organisationer som arbetar med psykisk ohälsa?
– Vi försöker inte bara se till vad en psykiskt sjuk person behöver, utan vad en människa behöver. Ofta har de som kommer hit en diagnos och vi som jobbar här har en förståelse för de med psykisk sjukdom. Man får vila från samhället utifrån.

Vad betyder det för barnen som kommer hit att kunna göra det?
– De får träffa andra barn som befinner sig i samma situation, som är lika oroliga, rädda och sorgsna över det som händer. Vi ger dem konkreta redskap och förståelse för deras situation. Efter det blir det lättare att berätta för andra.

Hur har den psykiatriska vården förändrats sedan Suzanne Ostens tid?
– Idag ser situationen lite bättre ut än vad den gjorde för 15-20 år sedan, men vår rädsla för avvikelser är fortfarande tydlig. Man vill inte bo granne med en psykiskt sjuk person. Man kan acceptera det, men bara på håll. 

Varför är det så stigmatiserat att prata om psykisk sjukdom?
– Många av barnen som kommer hit önskar att deras föräldrar haft en fysisk sjukdom istället. Fysiska besvär påverkar inte människors sätt att tänka och förstå verkligheten. Det gör psykisk sjukdom. Det påverkar också dina relationer till andra människor. Det är ofta ett förlopp, man blir sjuk men sedan blir man bättre. Psykisk sjukdom fungerar inte på samma sätt.

Hur förändrar man den attityden?
– Psykisk sjukdom har alltid funnits överallt i alla kulturer. Det handlar om hur vi förhåller oss till den och personer med psykisk sjukdom. Lösningen är att prata och informera. Det är svårt för den som är sjuk att prata om sin egen sjukdom. Människor kommer förhålla sig till dig på ett speciellt sätt. Det gör att man inte pratar med sina barn om det eftersom man inte vill belasta dem. Barnen ser, men de förstår inte vad det är. ”Det” har inget namn, vilket gör det svårt att förhålla sig till. Det är där vi kommer in. Att sätta ett namn på ”det”.

TEXT: Eleonor Broman

BILD: Pressbildskriv ut sidan