FAKTUM | 2019/05/16 Nyheter, Reportage

Bara för att ”jävlas” vägrar ena parten att överlåta dagar till den andra – utan att använda dem. Så beskriver handläggare på försäkringskassan det vanligaste scenariot när föräldrapenningen blir ett vapen i konfliktfyllda separationer. Redan 2011 larmade Försäkringskassan och Rädda Barnen regeringen om maktspelet där barnet alltid förlorar. Men spelet fortsätter.

Det är drygt fyra månader kvar till Sofias dotter ska fylla ett år. Men Sofias föräldradagar är redan slut. När dottern föddes var planen att pappan skulle föra över sina dagar till Sofia så att hon kunde vara hemma lite längre. Men relationen sprack och med den raserades planeringen för barnet.

Sofia tog ut sju föräldradagar i veckan för att klara ekonomin. När hon insåg att pappan varken ville skriva över eller ta ut några dagar vände hon sig till Försäkringskassan.
– Jag tänkte att det måste finnas någon räddning för dem som hamnar i den här sitsen. Något slags skyddsnät… Men de kunde bara beklaga min situation.

Att Försäkringskassan inte kunde hjälpa Sofia innebär inte att det är ett okänt problem för myndigheten. I en enkät som Faktum skickat ut till 160 handläggare uppger 75 procent att de stött på föräldrar som ligger i konflikt vad gäller fördelningen av föräldradagar.

65 procent har stött på fall som Sofias, där en förälder varken vill ta ut eller överlåta sina dagar. En tiondel kommer i kontakt med problemet varje månad eller oftare. En övervägande majoritet har stött på problemet någon gång eller någon gång per år.
– Man använder barn, försäkringar, umgänge och pengar på alla möjliga sätt som maktmedel, bekräftar Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Myndigheten har också uppmärksammat regeringen på problemet. Redan 2011 uppmanade de regeringen att utreda frågan:

“Försäkringskassan vill också hänvisa till regeringens utrednings-uppdrag att utreda föräldrars möjlighet att använda föräldrapenning (…) när föräldrarna inte kommer överens och den förälder som har rätt till återstående dagar inte tar hand om barnet och inte heller överlåter dagarna.” (Dnr:44333-2011, angående SOU 2011:51)

Även Rädda Barnen har lyft frågan:
”Vi anser att frågan behöver utredas mer ur perspektivet vad som verkligen är för barnets bästa. Är det säkert att en 50–50-delning av föräldraförsäkringen kommer leda till att bägge föräldrarna tar ut lika mycket föräldraledighet? Eller finns det risk att det innebär att barnet endast kan vara hemma halva tiden gentemot idag och därmed ”tvingas” börja på förskola betydligt tidigare än föräldrarna anser lämpligt och vad som är för det enskilda barnets bästa?”
(S2011-5725, angående SOU 2011:51)


Niklas Löfgren säger att det är svårt att veta om det är lagarna som reglerar föräldra-penningen som behöver förändras, eftersom det kan vara svårt att lösa alla frågor inom ramen för en förmånslagstiftning:
– Jag tror att man i det här fallet, om man vill se över lagstiftningen, måste vara mer kreativ och fokusera på vårdnadsfrågorna. Inom föräldrapenningen finns begränsade alternativ för vad man skulle kunna göra. Till exempel att man inte får överföra några dagar, eller endast föra över dagar en gång och sedan inte ändra sig. Men det är en politisk fråga.
– Den man förstör för är ju barnet, inte för den andra föräldern särskilt mycket. Det är verkligen bedrövligt, säger Niklas Löfgren.

Sofia har drabbats av regelverket tidigare. När hon fick sitt första barn, med en annan man, behöll han dagarna trots att de levde tillsammans.
– När mina dagar tog slut sa han att han ville spara sina. Han skulle använda dem för att åka ut och fiska eller vandra i fjällen, säger Sofia.

Varför anmälde du inte det till Försäkringskassan?
– Jag vågade inte.

Då var Sofia arbetslös, så hon stannade hemma med barnet som var för litet för att börja på förskola. Beroende av barnets pappa, som nu var hennes enda möjlighet till försörjning.
– Det blev ett maktspel, och det var fruktansvärt jobbigt, säger Sofia.

Hon är förvånad över att inget har förändrats genom åren.
– Jag trodde att de skulle ha förhindrat att sådana här situationer kunde uppstå. De måste väl ha haft det i åtanke när lagen klubbades? säger Sofia.
Hade man inte det då finns det i dag forskning kring föräldraförsäkringen som styrker problemet.

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi vid Stockholms universitet och har forskat om hur föräldraförsäkringen används efter en separation.

Det visar sig att då tas färre dagar ut.
– Det är ett problem om det leder till att barn till föräldrar som separerar inte får tillgång till lika mycket tid hemma som barn som har föräldrar som lever ihop, säger Ann-Zofie Duvander.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll vill inte intervjuas men skickar efter upprepade förfrågningar ett par kommentarer kring granskningen, på mejl:
“De problem som framkommer i er granskning är inte okända för mig, och jag har full respekt för den tuffa situation man hamnar i när man har delad vårdnad och det inte tas ett delat ansvar. Samtidigt är det så att föräldraförsäkringen ensam inte kommer att lösa alla utmaningar, eller passa exakt alla olika sammanhang”, skriver Annika Strandhäll.

Hon lyfter kommunens uppdrag att hjälpa föräldrar med konfliktlösning och ekonomiskt stöd:

“Konflikter och samarbetssvårigheter i frågor som rör barnet påverkar många olika områden, inte enbart möjligheten att få föräldrapenning. Det kan därför vara särskilt viktigt att försöka hitta vägar ur konflikten eftersom forskning visar att konflikter mellan föräldrar riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för alla involverade.”

Fotnot: Sofias namn är fingerat.

Föräldraförsäkringen

Från moderskapspenning till reserverade dagar

1974 – Könsneutral föräldraförsäkring
Moderskapspenningen görs om till en sex månader lång föräldraförsäkring. Mammor och pappor får lika stor rätt att ta ut ledighet.

1976 – Förlängd föräldraförsäkring
Den könsneutrala föräldraförsäkringen utökas från sex till åtta månader.

1995 – Reserverade dagar
Hälften av dagarna tilldelas automatiskt respektive förälder. Om en förälder ska ta ut mer ledighet måste den andra överlåta dagar. 30 dagar blir reserverade och går inte att överlåta. Detta kallas för den första “pappamånaden”.

2002 – Andra ”pappamånaden”
Antalet reserverade dagar utökas till 60. Det totala antalet dagar utökas till 480. Det görs lättare att överlåta dagar till andra än föräldrarna för de som tillfälligt inte har möjlighet att själva ta hand om barnet.

2005 – Utredning för jämställdhet och barnets bästa
Problematiken lyfts i en statlig utredning: ”… exakta krav om fördelning av antal föräldradagar mellan föräldrarna får inte tvinga något barn till kortare tid hemma därför att den ene föräldern omöjligt kan eller vill nyttja sin möjlighet till föräldraledighet…” Utredningen menar att problemet inte kan lösas inom föräldraförsäkringssystemet. Istället behövs annat stöd från samhället. Några konkreta förslag presenteras inte.

2013 – Proposition förstärker hälftendelningen
Alliansregeringen lägger fram en proposition som ger föräldrar lika många dagar för varje ersättningsnivå. Flera remissinstanser reserverar sig mot förslaget och lyfter risken att en förälder varken tar ut eller överlåter dagar. Den dåvarande regeringen skriver att det inte finns några uppgifter om hur ofta detta förekommer, men menar att ”det torde vara förhållandevis sällsynt”

2015 – Tredje ”pappamånaden”
Den rödgröna regeringen utökar antalet reserverade dagar till 90. Flera intresseorganisationer reserverar sig mot förslaget med hänvisning till risken att ett barn kan få färre dagar hemma. Men även den här gången hänvisas till andra system för att komma åt problemet med föräldrar som inte vill ta ut ledighet.

2017 – Utredning med förslag om utökat antal reserverade dagar
Utredningen görs på uppdrag av dåvarande socialminister Annika Strandhäll (S). I den föreslås att antalet reserverade dagar ska utökas från dagens 90 till 151. Samtidigt föreslås det totala antalet dagar minskas från 480 till 460. Utredningen hänvisar till Alliansregeringens proposition från 2013 och riskerna som tas upp där. Inga förslag till konkreta åtgärder mot dessa risker presenteras.

Vilken är den vanligaste anledningen till konflikter kring föräldradagarna?

160 handläggare på försäkringskassan svarar på en webbenkät. Svarsfrekvensen var 76 procent.

”Hämnd, träta, mannen (oftast) ansöker om dagar utan att vårda/ha barnet/barnen och får på så sätt extra ’semester.’”

”Skilsmässa/separation där föräldrarna inte kommer överens och vill ’jävlas’ med den andre samt glömmer bort att tänka på vad som är bäst för barnet.”

”När föräldrarna gått isär och är osams. Känns som de kan använda föräldradagar som hot mot varandra då.”

”Att andre föräldern vägrar överlåta dagar men inte heller vill använda dem. Vilket gör att den som ansöker om föräldrapenning blir utan försörjning när hon/han vårdar barnet. Katastrof för dem som drabbas av detta.”

 

”Han tog tillbaka dagarna. Jag fick panik.”

Angelica närmade sig 30 och längtade efter att skaffa barn. Peter delade hennes längtan. Han flyttade in och de planerade sin framtid. Angelica blev gravid men allt förändrades.

Efter några månader av oro och en partner som ständigt försvann bestämde sig Angelica för att avsluta relationen. Peter bodde kvar i väntan på ett annat boende. Under tiden föddes deras dotter, Malva.
”Han träffade henne under den allra första tiden. Sen försvann han nästan helt under flera månader.”

När Peter försvann skrev han över en stor del av sina föräldradagar på Angelica. Hon räknade med att kunna vara hemma en längre tid med Malva.
”Men efter ett halvår kom han tillbaka och tyckte att nu var det hans tur att ha henne. Jag sa nej, hon var så liten och kände knappt honom. Han blev arg och tog tillbaka sina föräldradagar. Jag fick panik.”

Malva hade lång tid kvar innan hon kunde börja på förskola. För att försöka hitta en lösning fick Angelica och Peter gå i samarbetssamtal hos familjerätten.
”Han gav tillbaka en del dagar men inte tillräckligt, jag kunde inte försörja mig på det. Eftersom situationen blivit som den blivit ville jag inte heller lämna Malva på förskola för tidigt innan hon hunnit bli mer trygg.”

Till slut fick Angelica låna pengar från familjemedlemmar för att få ihop de sista månaderna av föräldraledigheten.

 

”Hela systemet bygger på god vilja. Finns inte den, då blir det problem.”

När Liam föddes var det bestämt att Miriam skulle vara hemma det första året, och att Liams pappa sedan skulle ta över. Enligt Miriam hade hennes man inget intresse av att ta ut någon föräldradag när hennes år var till ända. Han förde över alla dagar han kunde till henne.
”När Liam började på förskola använde jag föräldradagarna så att jag kunde lämna lite senare och hämta lite tidigare”, säger Miriam.

Men med separationen försvann den möjligheten.
”Helt plötsligt fick jag ett brev från Försäkrings-kassan om att han tagit tillbaka dagarna. Och det har han ju rätt till, hälften av dagarna är ju faktiskt hans.”

Om hon nu ville fortsätta hämta tidigt på förskolan skulle Miriam behöva gå ner i arbetstid. Liams pappa tog inte ut de dagar han hade tagit tillbaka.

Hon löste problemet genom att ta ut semester när förskolan hade studiedag. Men ett nytt problem uppstod. När förskolan sedan höll sommarstängt hade hon redan tagit ut de flesta av sina semesterdagar.
”Hela det här systemet bygger på god vilja. Och finns inte den goda viljan, ja, då kan det bli stora problem. Det blir så lätt att använda barnet för att utpressa varandra.”

 

”Hon kunde varken gå eller prata speciellt bra. Men jag hade inget val.”

När Beatrice var 23 år blev hon gravid med dottern Stina. När Stina var sex månader sprack relationen mellan föräldrarna. Beatrice och Stina hamnade på gatan utan tillgångar och Beatrice blev tvungen att vända sig till socialtjänsten för att få hjälp med allt från barnvagn till säng och saker till sig själv. ”Jag kände mig längst ner på botten, så långt ner man kan komma”, säger Beatrice som idag är 27 år.

Hon blev ensamstående trots att hon och Stinas pappa hade delad vårdnad. Något som ledde till att hennes föräldradagar tog slut innan Stina fyllde ett och kunde börja på förskolan. ”Han vägrade ge dagarna till mig, men han träffade henne inte så han tog inte ut några dagar heller. Socialen gav mig pengar tills hon blev ett år och kunde börja på förskola.” Beatrice försökte fixa en förskoleplats till Stina så fort som möjligt.
”Hade jag fått bestämma skulle jag gärna haft henne hemma tills hon var ett och ett halvt. Det blev en oro, hon kunde varken gå eller prata speciellt bra. Men jag hade inget val.”

Fotnot: Alla namn i exemplen ovan är fingerade av hänsyn till rådande konflikter.

Svårt att få hjälp

Hit kan du vända dig. Men hjälpen är begränsad.

Försäkringskassan
Kan endast ge information om hur många dagar du har kvar att ta ut och på vilken nivå.

Familjerätten
Kommunens rådgivare som kan hjälpa vårdnadshavare som vill separera. Men för att få hjälp här måste båda närvara på mötena.

Socialtjänsten
Kan ge ekonomiskt bistånd till föräldrar som har slut på föräldradagar. Det handlar främst om föräldrar som varken kan jobba eller studera (eftersom deras barn inte hunnit fylla ett år) och som saknar tillgångar (bil, lägenhet, båt) och lever utan en partner som kan stå för försörjningen.

Tingsrätten
Kan förhandla om och fastställa vårdnadsrätten. Utgångspunkten är alltid att barnet ska ha två vårdnadshavare. En förhandling tar sällan mindre än ett år. En konflikt kring föräldradagarna är inte skäl nog att få ensam vårdnad.

Har du drabbats av liknande problem?
Du kan vända dig till Föreningen Makalösa föräldrar. Det finns också grupper på Facebook för föräldrar där man kan dela med sig av sin historia. Faktum har aktivt sökt pappor som drabbats av problemet via bland annat pappagrupper på Facebook. Är du pappa och vill berätta din historia? Kontakta chefredaktör Sarah Britz

TEXT: Emma Holmsen, Jennie Ölund, Cecilia Oscarsson, Linn Rosenborg, Leotrim Jusufi, Bella Franzén

BILD: Linda Spåmanskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR