FAKTUM | 2018/06/29 Nyheter, Reportage

I Omställningsverkstan i Göteborg stormar ett tjugotal personer in. Vid det dignande bordet fyller de sina kassar med äpplen, fläskfilé, limpor, blomkål, vattenmelon och potatis. Förrådet är påfyllt och maten gratis. Högst på agendan står delandet och kampen mot svinnet.

– Det enda jag köper nuförtiden är lite kryddor. Förra året handlade jag mat för under tusen kronor, säger Olof Gross som är en av initiativtagarna till solidariskt kylskåp, även kallat Solikyl. Verksamheten går ut på att ”maträddare” hämtar livsmedel som annars blir till avfall. I nuläget har Solikyl fyra olika matstationer runt om i Göteborg och två stora livsmedelskedjor som skänker livsmedel.

Vid ett bord i lokalens inre del sitter fem engagerade räddare och mumsar semlor. De har redan tagit vad de behöver från kvällens skörd, nu kan de lugnt se på när kylskåpsbesökarna väljer ut vad de vill ha med sig hem. Nicholas Sahlqvist har räddat mat under hela året som kylen funnits och han påpekar att det är ovanligt lite just i dag.

– Det är så enkelt att ordna detta själv. Här är det fokus på att alla kan bidra med någonting, även de som bara hämtar hem mat gör en insats i bekämpningen av svinnet.

Han poängterar vikten av att alla känner sig välkomna.

– Vissa hävdar att de lika gärna kan köpa själv och att de därför hellre låter personer som behöver maten få den. Men vi vill ju skapa vanor kring delande och visa att man inte måste konsumera så mycket.

Emma Eskelinen är här för första gången, i sin påse har hon en halv vattenmelon och kanelbullar. Hon håller upp ett litet, litet äpple.

– Det här tog jag också. Det var en kompis som frågade om jag skulle hänga med. Först tänkte jag att jag inte orkade men så skulle jag på yoga och då kunde jag lika gärna svänga förbi. Det här är ju jättebra.

Emelie är ”maträddare”. I hennes kök har många kulinariska kreationer skapats. Barnen får hela tiden nyheter på tallrikarna.

– Jag försöker lära dem hur man bör tänka, hur viktigt det är att ta vara på den mat som finns. När jag kommer hit brukar jag tipsa folk om vilka rätter de kan laga av maten de tar med sig.

I Cykelköket blandas inte oljekannorna samman med rapsoljan men svidande fingertoppar och ett evigt sprayande präglar verkstaden som huserar i samma lokal. Vem som helst kan komma in för att laga sin cykel, få hjälp och material. Lokalen fungerar också som en återvinningscentral för gamla cyklar. Om du kommer hit och lagar en hoj har du möjlighet att ta över den. Tomasz är aktiv i verksamheten som varit igång sedan 2011. Han säger att ett syfte med Solikyl och Cykelköket är folkbildning.

– Vi måste omprogrammera oss själva, komma bort från reklam och istället börja dela. Om till exempel du förflyttar en gammal cykel från soprummet hit och rustar upp får den plötsligt ett förnyat värde.

Flera gånger har initiativtagarna till Solikyl försökt få till samarbeten med stora livsmedelskedjor, men som avböjt för att de inte känner sig trygga med arbetssättet trots förklaringar kring hur noga de är med matsäkerheten. Alla maträddare utbildas i hur man sorterar maten och varje vecka städas kylskåpen av en ansvarig.

– Vi behöver lita på våra egna sinnen, inte bara gå på bäst-före-datum. En gång blev ett stort parti kött dåligt och då tvingades vi slänga det. Men ingen har blivit sjuk, säger Nicolas Sahlqvist.

Stadsdelen Majorna i Göteborg sjuder av aktivitet när det kommer till hållbart engagemang. Ekologisk stadsdel Majorna 2.0 är ett samarbetsprojekt med Hyresgästföreningen som initiativtagare. Det hela började efter intensiv medborgardialog och nu är flera verksamheter med hållbarhetsfokus i rörelse. I kikaren skymtar FN:s globala miljömål. My Welther leder projektet och enligt henne krävs det att vi arbetar på gårdsnivå för att få en mer ekologiskt och socialt hållbar stad. Aktivisterna vill ifrågasätta vad ekonomi egentligen är och vad det kan betyda.

– Om saker är billiga är det alltid andra som får betala för det. Vi behöver fråga oss själva: måste jag konsumera så mycket och måste jag äga allt själv?

Det är inte bara att minska konsumtionen som är målet, kontakten människor emellan är minst lika viktig.
–Får vi till en annan stadsbild tror jag även att vi kan nå miljömålen.

Även i Malmö finns visionen kring delande på kulturhuset Kontrapunkt. Här arbetar man på många plan för starkare hållbarhet och ökad solidaritet. Johanna Nilsson är en trogen volontär.

– Jag tror att det behövs politisk vilja där vi ser utanför marknaden och vågar satsa på egna lösningar. Om folk fick vara med och bestämma mer kring sina liv tror jag att det skulle skapa större jämlikhet. Alla tjänar på att ha ett samhälle där folk mår bra.

På Kontrapunkt anordnas kreativa verkstäder, olika former av kulturevenemang och i Svenska Kyrkans lokaler är en värmestuga nattöppen vintertid. Även här ordnas folkkök till vilket mat skänks från en skola i närheten. För att volontärerna ska ha tid och råd att verkligen ägna sig åt frivilligarbete har de ett internt system.

– Vi har ett nätverk för kommunikation kring delande av olika nödvändiga resurser. Vi hjälper varandra mycket med allt möjligt och på det sättet sparas pengar och tid. Vi slipper jobba med annat och då blir det lättare att ägna sig åt sådant som många annars tänker ska göras på fritiden.

I Omställningsverkstaden i Göteborg har stormen lagt sig. Några brunfläckiga äpplen i en plastback och i kylen en ensam kalvsylta. Bordet och de två kylskåpen är i princip tömda och maträddarna klär sig för att gå hem. I övermorgon ska mer mat hämtas, Olof Gross behöver aldrig oroa sig för att bli hungrig.
– När man lever på svinn blir man lite bortskämd, det är ofta delikatesser som slängs.

Nicolas Sahlqvist håller med och ler:
– Man får prova många nyheter. Vad sägs om tomatyoghurt? 

Olof Gross, Magne och Nicolas Sahlqvist är enade om att delningsekonomi är ett steg i rätt riktning, samtidigt som de njuter av all den goda mat som flera gånger i veckan dukas fram i lokalen på Vegagatan.FAKTA

Ohållbar mathantering
Varje år slängs ca 1,3 miljoner ton mat i Sverige.
Ca 25 % av världens växthusgasutsläpp kommer från livsmedelshandeln.(Naturvårdsverket)

Solidariska Initiativ
Fixoteket: Verkstäder för remake, lånande, byten och möten, finns i flera stadsdelar i Göteborg.
Fritidsbanken: Låna sportutrustning och annat, Göteborg.
Klädoteket: Köp och låna kläder från hållbara formgivare och märken.
Kollaborativ ekonomi: Göteborg Förening för delningsekonomi. Delande, gemenskap och återbruk fokuseras. Se kollekogbg.se
Rudefood: Restaurang- och cateringverksamhet i Malmö som lagar festmat av svinn.
Skjutsgruppen: Samordning av samåkning.
Se mer på: smartakartan.se


FN:s globala mål för hållbar utveckling
17 övergripande mål med 169 delmål som går ut på fattigdomsbekämpning, främjande av fred och rättvisa, att minska ojämlikheter, orättvisor och att lösa klimatkrisen. Målen kallas även Agenda 2030 och är ett resultat av samarbete mellan FN:s medlemsstater. Syftet är att dessa mål ska nås till år 2030
(Källa: globalamalen.se)

”Gemensam konsumtion”
Hållbarhetstrend som växer över hela världen. Handlar om att samarbeta för att minska konsumtion genom att använda sådant som redan finns.

TEXT: Lovis Agestam

BILD: Mario Prhatskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR