FAKTUM | 2013/08/22 Reportage

Personerna på bilden har inget med texten att göra

Personerna på bilden har inget med texten att göra

Att flaskmata bebisar har på kort tid gått från helt naturligt till kontroversiellt. 2013 tillhör Sveriges kvinnor de som ammar mest i världen, men även här finns undantag. Faktum träffar Stina, en av få kvinnor som aldrig ammat sitt barn.
Text: Ina Lundström Bild: Mario Prhat

Fem månader in i graviditeten bestämde sig Stina. Beslutet var en lättnad.
– Jag fick en hel del stöd av min mamma som amningen inte fungerade för. Men jag fick uppdatera henne. När hon flaskmatade mig var det ju inget konstigt. Mamma hade inte hängt med och hade ingen aning om att det nu, trettio år senare, har blivit en väldigt laddad fråga. Hon blev jätteförvånad över det som hände sen.
Jag träffar Stina på en skuggig och vindstilla innergård i närheten av Järntorget i Göteborg. Hennes historia handlar inte om mjölkstockning, krångliga mjölkpumpar eller såriga bröst­vårtor.
– Jag ville bara inte amma. Jag tyckte det verkade skit­jobbigt. Sedan känner jag mig själv tillräckligt för att veta att det skulle kännas begränsande för mig att kunna ge något som inte Magnus kunde ge. Dessutom fanns inget med amningen som lockade mig heller, så jag hade svårt att hitta någon anledning till att göra det. En kompis sa att jag skulle bestämma mig innan förlossningen. För om man inte har bestämt sig innan man är på BB kommer man därifrån ammandes. Och det ligger nog en hel del i det.

Kvinnan har inte upplysts
Anette Bromert, barnmorska och amningsombud på Mölndals sjukhus säger att det hör till ovanligheten att kvinnor inte vill amma alls.
– Jag skulle uppskatta det till runt fem procent och så har det varit ett bra tag. Det vi kan se ­sedan 2004 är att många slutar med amningen tidigare nu, i strid med rekommendationerna från Världshälsoorganisationen, WHO. Vår uppgift är att ge mamman stöd i amningen utifrån ett individuellt perspektiv. Har någon bestämt sig för att inte amma vill vi på förlossningen få reda på varför. Ofta handlar det om att kvinnan inte har upplysts om de alternativ och hjälpmedel som finns.
Men informationen kan även upplevas som en press som spär på skuldkänslorna av att inte vilja, eller kunna, amma. Enligt Petra Jankov Picha, som skrivit Sveriges första handbok för flaskmatande föräldrar, är det fortfarande kämpigt för den som helt vill avstå från amning.
– Enligt min erfarenhet är det fler som känner att deras val att flaskmata inte respekteras än tvärtom.
Hon driver bloggen attflaskmata.se och har genom åren pratat med runt 500 flaskmatande föräldrar.
– Jag har inte genomfört en vetenskaplig undersökning, säger Petra.
– Men oroväckande många av dem jag pratat med har inte ens vågat berätta på Mödravårdscentralen att de inte ville amma. Då är det något som inte stämmer.

Fördelar med att amma sina barn (gäller i första hand fattiga länder): - Förebygger mag- och tarminfektion, diarré m.m. - Förebygger öroninflammation - Förebygger luftvägsinfektioner Källa: Gerd Almqvist-Tangen, Barnhälsovårdsutvecklare i Halland och doktorand vid Göteborgs universitet.

Fördelar med att amma sina barn (gäller i första hand fattiga länder):
– Förebygger mag- och tarminfektion, diarré m.m.
– Förebygger öroninflammation
– Förebygger luftvägsinfektioner
Källa: Gerd Almqvist-Tangen, Barnhälsovårdsutvecklare i Halland och doktorand vid Göteborgs universitet.

Proffstyckare
Stina klarade sig ganska lindrigt från skuldkänslor. Hon blev förbannad snarare än ledsen när hennes val gång på gång blev ifrågasatt under graviditeten.
– Det sjukaste var ju alla män som hade åsikter. En manlig kollega och min chef, båda skulle förklara för mig att jag inte kunde delta på ett kommande möte som ägde rum några månader efter att jag beräknades föda ”för då kommer du amma”. Proffstyckarna skrattade jag bara åt. Då var det värre med bemötandet på Mödravårdscentralen.
Stina och Magnus gick på tre träffar med andra blivande föräldrar. Att matningen skulle avhandlas grundligt hade de väntat sig. Men att det i princip uteslutande skulle handla om amning var de inte förberedda på.
– När jag ställde en fråga om flaskmatning sa hon på MVC bara att ”det kan du och jag prata om enskilt sedan”, säger Stina.
Men på de enskilda mötena gick det inte heller att få några tips.
– Hon sa bara, att det där med flaskmatning, det vet jag ingenting om. ”Men de på barnavårdscentralen kan allt om det när du väl har fött.” Men jag ville ju förbereda mig! Jag ville ju ha lite koll innan i alla fall. Det tror jag är vanligt att man vill.
Ett led i förberedelserna är att alla blivande mammor får fylla i en lista med önskemål i god tid innan förlossningen som sedan finns på sjukhuset. Om man vill avstå från epiduralbedövning, lustgas eller absolut vill föda knästående står det tydligt angivet i dokumentet som förvaras på förlossningen. På Stinas lapp stod det bara en enda sak: ”Vill inte amma.”

Bristfällig information
Informationen om flaskmatning är i många fall bristfällig. Stenhårda regler som hindrar marknadsföring av mjölkersättning gör att ingen information får gå direkt från företag som tillverkar ersättningen, exempelvis Nestlé och Semper, till föräldrarna. Något som Petra Jankov Picha tycker är väldigt problematiskt.
– Det handlar inte om reklam. Utan om information. Man kan inte surfa in på Nestlés hemsida och ta reda på vad mjölk­ersättningen innehåller. Det är ju skrattretande. Givetvis är det problematiskt med reklam i fattiga länder, där vinsterna av amning också är väldigt stora. Men att man här i Sverige inte får veta att exempelvis doseringen eller innehållet ändrats i en produkt riktad till spädbarn, för att tillverkarna är så oroliga för att bryta mot lagen, är skandal.
Petra tycker inte att Stina hade behövt ha med sig ett intyg på att hon inte villa amma för att slippa vidare frågor.
– Det måste ju räcka med att man bara säger ”nej” på frågan om man vill amma. Vi låter kvinnor bestämma över sin egen kropp vad gäller aborter och preventivmedel. Men inte i denna fråga. Om trettio år tror jag man kommer titta tillbaka och säga ”Kommer du ihåg hur det var 2013? Att man inte fick läsa om vilka alternativ som fanns för hur man matade barn?”

Amningsstatistik från WHO Barn som uteslutande ammas vid två månaders ålder i Sverige: 1950: 75 %, 1970: 35 %, 1990: 71 %, 2010: 67 % Så många barn ammades 2007-2008: Sverige 97.3 %, Turkiet 96.7 %, Indonesien 95.2 %, Tyskland 76.7 %, USA 73.9 % *Senaste mätning: 2003-2006

Amningsstatistik från WHO
Barn som uteslutande ammas vid två månaders ålder i Sverige:
1950: 75 %, 1970: 35 %, 1990: 71 %, 2010: 67 %
Så många barn ammades 2007-2008:
Sverige 97.3 %, Turkiet 96.7 %, Indonesien 95.2 %, Tyskland 76.7 %, USA 73.9 %
*Senaste mätning: 2003-2006

Har du funderat på fördelarna?
Det var ingen tvekan av vad som hade hänt när Stina vaknade. Hela sängen var genomblöt. Magnus kastade sig på telefonen och ringde en taxi. Men det skulle dröja innan de blev föräldrar. Nästan tre dagar av värkar och ständig skytteltrafik fram och tillbaka till sjukhuset i en risig Volvo. Tre dagar under vilka det sista Stina tänkte på var amning. Hon vankade av och an i sjukhuskorridorer och fick ta prover för att kontrollera fostervattnet. Efter två dagar helt utan sömn fick Stina hjälp med insomningstabletter för att överhuvudtaget klara av att föda. Sedan sattes förlossningen igång.
Nio timmar senare var det över. Adrenalinet pumpade. All smärta var borta. Barnmorskorna på Mölndals sjukhus hade varit fantastiska. Barnet var friskt. En kort stund kände sig Stina som världens starkaste människa. Några minuter senare kom barnmorskan, som varit ett så stort stöd under förlossningen, in i rummet i sällskap med en sjuksköterska som skulle sy Stina där hon spruckit. Det gjorde inte ont att bli sydd. Smärtan överskuggades av en känsla av styrka. Stina tänkte att hon skulle klara vad som helst. Men hon blev lite förbryllad när den pålitliga barnmorskan mitt under ingreppet började ifrågasätta det beslut som Stina tagit för flera månader sedan.
– Har du funderat på fördelarna med amning?
Anette Bromert på Mölndals sjukhus tycker valet av tidpunkt var olämplig.
– Man ska informera när allt lugnat sig lite. När man sys har man fokus på annat och kan inte ta till sig informationen.
Stina ville inte amma. Varför skulle hon informeras överhuvudtaget?
– För att vi måste vara säkra på att hennes val var informerat. Det finns väldigt stora fördelar med amning, både för mamman och barnet.
Blir inte föräldrarna tillräckligt informerade på Mödravårdscentralen?
– Jo, men de får så mycket information inför förlossningen att amningsfrågan riskerar att försvinna i mängden. Det handlar inte om att skuldbelägga någon utan om att förvissa oss om att informationen nått fram.
Räcker det inte att man har med sig ett skriftligt intyg från Mödravårdscentralen där det står att man inte vill amma?
– Nja, det säger ju ingenting om hur diskussionen har gått. Hade det stått att hon hade fattat ett informerat beslut hade det varit en annan sak. Men så skriver inte MVC, tyvärr. Men givetvis är när man sys en olämplig tidpunkt att bli informerad.

Stod på sig i månader
Stina har samlat redogjort för sin historia. Men när hon berättar om det som hände en vecka efter förlossningen brister det och hennes ögon tåras. Vid efterkontrollen, när proverna skulle tas berättade hon – för vad som kändes som tusende gången– att nej, hennes son har aldrig ammats. Hon sa att brösten gjorde ont men att barnet var nöjt och att allt gått bra.
Sjuksköterskan på andra sidan skrivbordet spände ögonen i Stina och sa med myndig stämma:
– Du vet väl om att ditt barn kommer må precis lika bra oavsett om du ammar eller inte?
Då som nu blev Stina översköljd av känslor. Efter månader av fajter med mödravårdscentraler, chefer, sjukvårdspersonal och barnmorskor var Stina härdad. Garden hade varit uppe i över ett halvår och hon hade känt sig stark nog att ta alla diskussioner. Jag frågar Stina varför hon gråter nu, precis som hon gjorde då.
– Jag stod emot, och jag stod på mig i månader. Det kändes inte jobbigt när jag var i fajtrollen. Men när den här fantastiska människan säger att mitt barn kommer må precis lika bra, oavsett om jag ammar eller inte, blev jag så jävla ledsen. Varför har jag varit tvungen att kämpa så hårt för att göra något som inte är farligt?

* Stina och Magnus heter egentligen något annat

 

amm2
Moralism i stället för självbestämmande
Amning och alkohol

Fram tills för fem år sedan var rekommendationen att ammande kvinnor skulle avstå helt från alkohol. Men 2008 kom Livsmedelsverket med nya råd: Upp till 1–2 glas vin 1–2 gånger i veckan är riskfritt. Ett råd som kritiserats för att vara missvisande. Bröstmjölk innehåller nämligen exakt samma mängd alkohol som blodet hos kvinnan som ammar. Ponera att kvinnan skulle ha 2–3 promille alkohol i blodet och därmed ha livshotande alkoholförgiftning; bröstmjölken hos den livsfarligt berusade kvinnan skulle innehålla ungefär samma mängd alkohol som exempelvis yoghurt eller juice.
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket, Varför har ni rekommendationer på just 1–2 glas vin 1–2 gånger i veckan?
– Det är den nivå som vi vet är riskfri. Det är samma alkoholrekommendation som gäller för kvinnor generellt. Det är ju nutritionsaspekter också, det är mycket energi i alkohol.
Men ni vet också att alkoholhalten i bröstmjölk är exakt densamma som i blodet hos den ammande mamman. Varför står inte det i råden?
– Det är av utrymmesskäl. Det står i underlaget till råden. Och ända tills du påpekade det trodde jag faktiskt det stod i rekommendationen.

Ni avråder inte från att ge barn andra livsmedel som innehåller samma alkoholhalt som bröstmjölk rimligen kan komma upp i? Juice exempelvis.
– Barn har ju en lever och metabolism som kan bryta ner den mängden.
Samma mängd som i bröstmjölken hos en alkoholförgiftad kvinna?
– Ja, fast vi har inte gjort studier på när mamman druckit alkohol.
Kan du, som toxikolog, se något skäl till att det skulle vara någon skillnad på bröstmjölk innehållande några promille alkohol och juice innehållande några promille alkohol?
– Nej, inte något jag kan komma på direkt så. Men det är svårt att bortse från den moraliska aspekten här.
Är det vanligt att Livsmedelsverkets råd tar hänsyn till moraliska aspekter?
– Nej, det är inte vanligt.
Borde inte sociala och moraliska skäl för att avstå från alkohol när man tar hand om spädbarn gälla lika för både män och kvinnor?
– Det är Barnavårdscentralernas roll att ge den typen av råd.
Kan du förstå att era råd kan uppfattas som enbart riktade till den ammande kvinnan och därmed göra att hon upplever en helt annan press än mannen?
– Ja, det kan jag förstå till viss del.

TEXT:

BILD: skriv ut sidan