FAKTUM | 2017/11/23 Nyheter, Reportage

I lånebolagens klor. En kafkaliknande situation – att bevisa felaktigheter i en lånehandling som inte finns

När tjänstemännen på Kronofogden fick mailet visste de vad de var tvungna att göra: Kontakta 28 svårt skuldsatta personer för att driva in sammanlagt 15 miljoner kronor. Trots att skulderna är falska.

För Niklas började det som för många andra – han blev av med jobbet. Kort därefter utvecklade han ett spelmissbruk, blev frånskild och sålde huset med förlust. Sedan fortsatte han att spela.

När han till slut fick jobb var skulderna höga, men fortfarande hanterbara. Lönen var hyfsad och Kronofogden kunde dra en rejäl summa varje månad. Sommaren 2015 fick han ett brev från Kronofogden om en ny skuld. Han antog att allt var korrekt, skrev på delgivningen och åkte på semester.

Det var först ett år senare, när pengar skulle börja dras för den nya skulden, som han anade oråd. Han tog fram papprena för att se vad det handlade om. Enligt den knapphändiga informationen rörde det sig om ett lån på 3 000 euro. Inte kronor, som han hade antagit när han först hade sett summan.
Något lån i euro kunde han inte minnas och företaget som påstod sig äga skulden, GT Capital Ltd, hade han aldrig hört talas om. Företaget hade ingen hemsida, inget telefonnummer.

GT Capital Ltd var registrerat i Storbritannien, men verkade inte ha något kontor. Den adress som var angiven i brevet gick till City Adress, ett företag i Manchester som hyr ut postboxar för 300 kronor per år. Niklas gick in på det brittiska bolagsverkets hemsida och sökte på företagsnamnet. Där fick han en annan adress, i London, som visade sig tillhöra ett företag som hjälper andra att bilda bolag. Han ringde dit och bad om ett sätt att kontakta GT Capital, men fick veta att de inte lämnar ut uppgifter om sina kunder.

Förutom företagsnamnet hade han namn på två personer. I brevet från Kronofogden fanns ”Daniel Larsson”, som kallade sig handläggare. Hos bolagsverket i Storbritannien stod Vladan Jovics, medborgare i Ryssland, som företrädare.
Problemet var att ingen av dem verkade existera.

 

Så här kan du hamna i fällan.

 

Indrivningen av skulder vilar på något som kallas för summarisk process. I korthet går det till så här: Person A skickar ett brev till Kronofogden där han påstår att person B är skyldig honom pengar. Kronofogden kontrollerar inte om skulden är korrekt utan skickar ett brev till B. Om B inte bestrider skulden inom en viss tid, fastställs den. Därmed kan skulden drivas in.

Den summariska processen infördes 1992. Politikerna hade till slut, efter 25 år av förslag och utredningar, enats om att flytta målen om betalningsföreläggande från domstolarna till Kronofogden.

I propositionen Om ny summarisk process förklarade regeringen varför det är viktigt att smidigt kunna driva in skulder. Att en långivare snabbt, enkelt och billigt kan få hjälp att kräva pengar från den som inte betalar frivilligt är bra för samhällsekonomin.

En snabb process, där Kronofogden bara ska avvisa de ansökningar som är uppenbart oriktiga, skulle lägga ett ökat ansvar på den som påstås vara skyldig pengar. Regeringen hade stort förtroende för sina medborgares förmåga och antog att de flesta ”ogrundade anspråk” skulle bestridas.

Regeringen presenterade sin proposition 1990, ett par år före den stora fastighetskraschen och mer än ett kvarts sekel före finanskraschen. Internet var knappt ens i sin linda, smarta telefoner var inte påtänkta och därmed fanns inte möjligheten att snabbt och till hög ränta låna pengar på nätet eller via sms. Begrepp som evighetsgäldenärer och överskuldsatta fanns inte.

På den här tiden kunde inte heller vem som helst, med ett par knapptryckningar och för en billig peng, skapa ett företag med juridisk hemvist i stort sett var som helst i världen.

Niklas efterforskningar fick honom att dra slutsatsen att företaget som krävde honom på pengar var en bluff, något som han påpekade för Kronofogden när myndigheten ville driva in skulden. När Niklas invändning avslogs överklagade han till tingsrätten. Där ombads ”Daniel Larsson” att skicka in handlingar som visade vem han var och att han hade rätt att företräda bolaget. Det som kom in var ett yttrande med namnet Vladan Jovic samt handlingar som visade att Jovics var styrelseledamot.

Tingsrätten kritiserade Kronofogden för att inte ha kontrollerat att ”Daniel Larsson” var behörig, konstaterade att det som hade skickats in inte räckte och avvisade GT Capitals ansökan om verkställighet.

Niklas kunde andas ut. Trodde han.
Vad Niklas inte visste när han fick brevet från Kronofogden var att han bara var en av hundratals personer som har fått liknande krav. Alla har en sak gemensamt: de har stora skulder hos Kronofogden. Kraven kom från företag som, precis som GT Capital, hade namn som liknade redan existerande bolag i finansbranschen. Vissa var registrerade i Storbritannien, andra var svenska kommanditbolag.

Kravbreven var listigt utformade. Inte bara för att lånesumman var angiven i euro – något totalbelopp fanns inte heller. I vissa fall hade den ursprungliga skulden på ett par tusen euro vuxit till flera miljoner kronor. Men det upptäckte den skuldsatte först när bolagen begärde att Kronofogden skulle driva in pengarna.

Att de inte krävde in pengarna med en gång var ännu en listig manöver, eftersom fler troligen hade protesterat om de hade sett summan. Men bolagen bad Kronofogden att vänta med verkställigheten.

Runt 500 personer fick på så sätt skulden fastställd i en så kallad exekutionstitel. En sådan har samma status som en dom, och är mycket svår att bli av med.

Men hur kommer det sig att så många inte protesterade? Varför gjorde de ingenting?
– Vissa har slutat att bry sig, andra förstår inte, andra är livrädda för myndigheter, säger Jerker Loré, jurist vid Kronofogden. Men det vanligaste scenariot är att man skäms och bara vill få proceduren överstökad och göra rätt för sig. Kraven brukar ju stämma.

Jerker Loré var en av de tjänstemän som så småningom började misstänka att någonting inte stod rätt till.

– Vi har 1,2 miljoner mål om året och det här är utspritt hos flera handläggare. Därför tar det en stund innan vi ser att något är galet. När jag ställde frågor fick jag konstiga svar. Det började kännas lurt men vi fick inte koll på vad som var fel.

Våren 2016 gjorde Jerker Loré någonting som tjänstemän på Kronofogden i regel inte gör, han började ringa runt till de skuldsatta. Många hade inte angivit något telefonnummer men till slut fick han tag på ett tjugotal personer. Flera hade försökt komma i kontakt med företaget för att få veta mer om skulden, men inte lyckats. Eftersom de trodde att det rörde sig om inkassobolag, och kravet kom via Kronofogden, hade de antagit att allt stod rätt till.

Ingen av de som Jerker Loré pratade med hade hört talas om det företag som hade krävt dem på pengar. Inte heller kände de igen skulden. Ett par av dem hade tagit beskedet så hårt att de hade övervägt att ta sina liv.
– Då började vi ana vad det rörde sig om.

I juni 2016 polisanmälde kronofogden åtta bolag för bedrägeri. Då hade de ännu inte upptäckt GT Capital, som ett par månader senare skulle börja kräva Niklas på pengar. Företaget har lyckats få Kronofogden att fastställa 101 skulder till ett sammanlagt belopp på drygt 80 miljoner kronor inklusive ränta.

Men polisutredningen gick trögt och i februari 2017 fick Kronofogden nog och bestämde sig för att stoppa utbetalningarna. Ett mejl från en hög chef slog fast att ifall något av de 14 bolagen som misstänktes för bedrägeri begärde verkställighet, skulle myndighetens tjänstemän vägra att betala om inte bolagen lämnade in identitetshandlingar som visade vem företrädaren var.

I såväl juridisk som moralisk mening framstod beslutet som rimligt. Den som vill använda Kronofogden för att kräva pengar av någon annan borde åtminstone kunna visa att han eller hon existerar. Så hade också tingsrätten resonerat, när den ett par månader tidigare hade gett Niklas rätt. 
Men Niklas andrum blev kort.

GT Capital överklagade tingsrättens utslag och hovrätten beslutade att de handlingar som bolaget hade skickat in räckte för att bevisa att Vladan Jovic företrädde bolaget och att ”Daniel Larsson” hade rätt att agera i hans ställe. Men Niklas, som är en av de få skuldsatta som har tagit upp kampen mot bolagen, gav inte upp utan ansökte om resning.

Frågan om vem som verkligen företräder GT Capital fick en ny pusselbit i mars 2017, när en man vid namn Omar Ba registrerades som ”director”. Till handlingarna fördes en kopia på ett id-kort där Omar Ba påstods vara medborgare i Senegal. Niklas tog kontakt med Senegals ambassad i Nederländerna och fick bekräftat att id-kortet var ogiltligt.

Samtidigt som Niklas försökte övertyga dom-stolarna om att han aldrig hade tagit det där lånet, bland annat genom att skriva ut kontoutdrag som visade att någon sådan summa aldrig hade satts in, fortsatte skulden att växa och var nu uppe i 550 000 kronor. GT Capitals samtliga fordringar på de 101 personerna ökar tack vare den höga räntan med 1,4 miljoner kronor i månaden.

Även polisen fick svårt att hitta de som stod bakom bolagen. Den polisanmälan som Kronofogden hade lämnat in nästan ett år tidigare las ner i slutet av maj. Orsak: de kunde inte hitta någon fysisk person.
De flesta utbetalningarna hade nu pausats av Kronofogden i väntan på utslag från de rättsprocesser som pågick runt om i landet, hos såväl tingsrätter som hovrätter.

Även Kronofogden fick till slut erkänna sig besegrad.

Sebastian de Ciutiis på Epsilon Advokater förträder tre av de personer som har fått skulder fastställda till något av bolagen. Han har försökt övertyga domstolarna med flera argument: att det här är en bluff, att det pågår en förundersökning, att skulden har uppstått innan företaget ens har bildats. Han har även anfört att det rör sig om ocker i och med de höga räntorna som i många fall överstiger 1000 procent på årsbasis.

– Det är stötande att den här typen av skenskulder skyddas av rättsordningen, säger han. 
Men inte heller advokaten har lyckats få rätt i domstolarna.

Även Kronofogden fick till slut erkänna sig besegrad. Två av de polisanmälda bolagen meddelade i början av sommaren att de överlät ett 70-tal fordringar till ett nybildat bolag, SE Invest, registrerat på Brittiska Jungfruöarna – ett ökänt skatteparadis med lagar som skyddar företagen från insyn. SE Invest meddelade samtidigt att bolagets företrädare är en brittisk medborgare bosatt i Sydafrika. Bolaget bifogade en kopia på mannens id-kort.

Mannen är företrädare för ett stort antal bolag i vitt skilda branscher och från flera olika länder. På bolagshandlingarna finns åtminstone tre olika adresser, en postbox i Malmö och två adresser i den lilla staden Hartbeespoort i Sydafrika. Han är, med största sannolikhet, en så kallad nominee – en person som sätter sitt namn på handlingarna för att dölja de verkliga ägarna. Men till skillnad från de tidigare företrädarna har han fördelen av att faktiskt existera, och det räckte för Kronofogden. I ett mejl som skickades till berörda enheter i början av september skrev produktionschefen att ”vidare utredningsåtgärder i behörighetsfrågan skulle kunna stå i konflikt med Kronofogdens skyldighet att iaktta saklighet och opartiskhet.”

Därmed tvingades myndighetens tjänstemän runt om i landet att kräva pengar av, till att börja med, 28 skuldsatta personer. Det sammanlagda beloppet uppgår till drygt 15 miljoner kronor. Dessutom har fyra personer beviljats skuldsanering där SE Invests skuld ingår.

Men om britten bara är en målvakt, och de andra personerna som har angetts som företrädare inte ens existerar, vilka står då bakom de här mystiska bolagen? Vilka har lyckats få Kronofogden att fastställa skulder för lån som aldrig har tagits?

Vilka har försatt de skuldsatta i den kafkaliknande situationen att behöva bevisa felaktigheter i en lånehandling som inte finns? 
Frågan är inte vilka. Utan vem.

Min första kontakt med ett av företagen skedde av en slump när jag gick igenom en dom från tingsrätten i Göteborg. En kvinna, nu pensionär, hade beviljats skuld-sanering för skulder till ett stort antal långivare. En av långivarna, företagen, PL Finans KB, hade över-klagat beslutet då dess skuld inte hade kommit med.

Det som fick mig att reagera var hur kravet hade vuxit, från 6 700 kronor till 259 000 kronor på ett par år. PL Finans hade ingen hemsida och bara en boxadress. Dessutom företräddes det av två polska medborgare som inte verkade existera annat än som komplementärer till det här bolaget.

Hos datainspektionen fanns ett tillsynsärende mot PL Finans: i december 2016 konstaterade myndigheten att bolaget saknade tillstånd för att bedriva inkassoverksamhet och därmed bröt mot inkassolagen. Datainspektionen förutsatte att företaget skulle upphöra med inkasso.
Det hade alltså inte skett. Och trots att företaget saknade tillstånd beslutade Kronofogden i juli att ta med skulden i skuldsaneringen.

Kvinnans skuld upp-stod när hon tog ett lån hos ett snabblåneföretag, ett bolag vars namn dyker upp i flera diskussiontrådar på nätforum där skuldsatta undrar hur PL Finans kan ha tagit över skulden, vilka de två polackerna är och om det hela är en bluff.

Snabblåneföretaget startades i februari 2011 av en då blott 17-årig man. Företaget har en hemsida där besökaren kan fylla i en ansökan om att låna 500–4 000 kronor till en effektiv årsränta på ett par tusen procent. Sedan en tid tillbaka beviljas inga nya lån.

Anders var en av dem som gick in på hemsidan 2011, fyllde i formuläret och skickade iväg sina uppgifter. Då var han redan djupt skuldsatt och planen att snabbt betala tillbaka de 2 000 kronorna höll inte. Två år senare, när Anders fick hjälp av sin pappa att betala tillbaka alla skulder, försökte han kontakta snabblåneföretaget för att göra rätt för sig. Efter ett par veckor gav han upp. När Kronofogden intygade att allt som fanns hos bolaget var reglerat strök Anders ett streck över skulderna och började göra planer för framtiden. En av de planer som tog form var att 2018, när han skulle vara skuldfri och utan anmärkningar, köpa hus tillsammans med flickvännen.

I augusti 2016 fick Anders ett brev från Kronofogden där det stod att PL Finans hade tagit över skulden, som hade vuxit till 36 000 kronor, och nu ville ha in pengar. Han försökte få kontakt med företaget men utan att lyckas. Frågan han ställde sig kan tyckas rimlig.
– Hur kan jag betala en skuld till någon som i princip inte existerar?

Anders gick till tingsrätten för att försöka stoppa utbetalningen. Samtidigt fick han veta att ett inkassobolag måste ha tillstånd från Datainspektionen, något PL Finans inte hade. Det var efter Anders anmälan som Datainspektionen inledde sin tillsyn och konstaterade att PL Finans bröt mot inkassolagen.

Att bolaget saknade tillstånd spelade dock ingen roll för rättsapparaten.
– Tingsrätten körde över mig helt, säger Anders. Jag överklagade till hovrätten men fick samma svar där.

I våras tvingades Anders betala 23 000 kronor till företaget. Han mejlade Datainspektionen och undrade vad den egentligen har för funktion, och fick veta att eftersom PL Finans verkade fortsätta bedriva inkassoverksamhet så hade ett nytt till-synsärende inletts.

I augusti hotade Kronofogden med utmätning om Anders inte betalade ytterligare 17 000 kronor. Han betalade, bara för att få veta att det återstod 12 580 kronor.

Samtidigt som Anders skrapade ihop pengar för att betala ett företag som bedrev inkasso utan tillstånd och vars företrädare inte tycktes existera, avslutade Datainspektionen sitt andra tillsynsärende mot bolaget. Den här gången tog myndigheten till storsläggan: efter att ha konstaterat att PL Finans än en gång brutit mot inkassolagen försäkrade Datainspektionen att nästa gång det sker kommer man att överväga en polisanmälan.

Anders har invänt hos Kronofogden att Datainspektionen än en gång konstaterat att PL Finans inte har något tillstånd, men fick beskedet att det inte spelar någon roll. Han har nu, än en gång, överklagat till tingsrätten. Om han får rätt kan han inleda ännu en process för att radera det utmätningsförsök som finns registrerat. Om inte det lyckas får han vänta i ytterligare tre år innan det kan bli aktuellt med ett husköp.

Hittills har PL Finans lyckats få Kronofogden att driva in 786 872 kronor och fordringar för ytterligare 2,9 miljoner är fastställda. Kronofogden letar efter ett sätt att med Datainspektionens beslut som underlag stoppa verkställigheten, men har när det här skrivs inte hittat någon öppning. Läs mer om PL Finans här.

PL Finans hör inte till de 14 bolag som Kronofogden polisanmälde, men företaget omnämns i de handlingar som myndigheten skickade till polisen i somras för att få dem att återuppta förundersökningen. Där redogörs även för en teori som har vuxit sig allt starkare: att det är en och samma person som ligger bakom samtliga bolag – mannen som vid 17 års ålder startade snabblåneföretaget vars fordringar i flera fall har övertagits av PL Finans.

Där, hos snabblåneföretaget, finns också ett möjligt svar på en annan fråga: Hur har de 14 polisanmälda bolagen lyckats få tag i en lista med hundratals djupt skuldsatta personer?

”SE Invest äger fordringar på 15 miljoner kr.” ”GT Capitals fordringar närmar sig 100 miljoner kr.”

Snabblåneföretagets omsättning har ökat för varje år och var 2015 uppe i 1,8 miljoner kronor. Förutom en allt stinnare kassa har bolaget därmed även tillgång till ett register över personer som är så desperata att de är beredda att låna pengar till en effektiv ränta på tusentals procent.

Om det är den listan som använts när de polisanmälda bolagen sommaren 2015 skickade in ansökningar om betalningsförelägganden är oklart, men på något sätt lyckades de nå personer som i stor utsträckning inte protesterat utan låtit den påstådda fordringen läggas till högen av skulder.

I sin komplettering till polisanmälan radar Kronofogden upp skälen till varför myndigheten tror att samma person styr samtliga bolag:

• Samtliga företrädare, oavsett om de är från Bulgarien, Grekland, Ryssland, Polen eller Sydafrika, kommunicerar (via mejl) på samma utmärkta svenska och med goda kunskaper i juridik.

• De namnunderskrifter som har skickats in från de olika bolagen liknar den som företrädaren för snabblåneföretaget har skickat in.

• Snabblåneföretaget har använt sig av ett unikt sätt att processa, en metod som även använts av de polisanmälda bolagen.

Mannen som startade snabblåneföretaget, och som misstänkts ligga bakom samtliga polisanmälda bolag, har de senaste åren studerat ekonomi vid universitetet. Han har sedan 2012 erhållit studiemedel från CSN. Om misstankarna stämmer har alltså en nu 24-årig student lyckats få Kronofogden att fastställa skulder för lån som aldrig har tecknats på uppdrag av personer som inte existerar. När Kronofogden har begärt bevis på att personerna existerar har han fått tag i den brittiska medborgaren vars status som troligen existerande person var nog för att Kronofogden skulle vika sig. 
Det bolag som britten företräder, SE Invest Ltd, är registrerat i Brittiska Jungfruöarna.

Hur har det då gått för Niklas, som har processat i tingsrätten och hovrätten för att få stopp på GT Capitals fordringar? Efter att ha fått nej från hov-rätten ansökte han om inhibition, att utbetalningarna ska stoppas, hos Högsta domstolen. Den 19 september beslutade Högsta domstolen att inte medge inhibition. En vecka senare fick bolagsverket i Storbritannien in en anmälan om en ny företrädare för GT Capital – MGS Invest, ett företag registrerat på skatteparadiset Seychellerna.

I början av oktober, ett par dagar efter att MGS Invest registrerats som företrädare, började GT Capital skicka in nya krav på verkställighet till Kronofogden. När det här skrivs har sex fordringar på sammanlagt 2,2 miljoner kronor krävts in. Kronofogden kommer att vägra betala ut om inte bolaget lyckas visa upp en verklig företrädare. Frågan vem som, på papperet, står bakom MGS Invest är fortfarande oklart.

Samtidigt fortsätter den juridiska kampen. I början av oktober gav hovrätten för Skåne och Blekinge en av de skuldsatta rätt mot GT Capital och konstaterade att det rör sig om falska skulder. Niklas kommer att använda den domen i ett nytt försök att överklaga.

För Kronofogden kom domen som en positiv överraskning och en vecka senare beslutade myndigheten att stoppa utbetalningarna till samtliga bolag. Men oavsett om domen står sig kan indrivningen bara stoppas tillfälligt. De fastställda fordringarna ligger kvar och bolagen kan sälja dem eller låta dem vila ett par år innan de gör ett nytt försök. Dessutom påverkas inte de skuldsaneringar där SE Invests skulder ingår.

Niklas och Anders heter egentligen någonting annat.

Den förundersökning som lades ner i våras är nu återupptagen. Följ granskningen här på faktum.se

Efter att såväl Kronofogden som tingsrätten begärt att bolagen skulle visa upp id-handlingar för de personer som påstods företräda dem bildades ett nytt bolag, SE Invest ltd, registrerat på Brittiska Jungfruöarna.

Målvakten
Efter att såväl Kronofogden som tingsrätten begärt att bolagen skulle visa upp id-handlingar för de personer som påstods företräda dem bildades ett nytt bolag, SE Invest ltd, registrerat på Brittiska Jungfruöarna. Bolaget tog över fordringarna från två av de andra bolagen och skickade in en kopia på ett id-kort tillhörande en brittisk medborgare bosatt i Sydafrika. Britten företräder ett stort antal bolag och har angett åtminstone tre adresser. En är en postbox i Malmö. De två andra återfinns i staden Hartbeespoort i nordöstra Sydafrika. En av de sydafrikanska fastigheterna såldes för två år sedan till en privatperson med ett annat namn.

Skuldsaneringsbluff
Redan 2014 försökte någon komma åt de skuldsatta genom Kronofogden. Då skickade företaget Star Debt Collection Ltd 250 anmälningar om skulder till personer som hade beviljats skuldsanering. Företaget var registrerat i Storbritannien med en sydafrikan som företrädare. Företaget ägde inte några fastställda skulder och försöket att komma med i skuldsaneringen misslyckades. Kronofogden polisanmälde men anmälan lades ner.

Verklig huvudman
Såväl Kronofogden som polisen har haft svårt att hitta en verklig ägare till de bolag som har försökt få ut pengar för falska skulder. I de fall det rört sig om svenska bolag har det handlat om kommanditbolag med företrädare med oklar identitet. Från och med nästa år blir det svårare att använda svenska bolag på det här sättet. Senast 1 januari 2018 ska bland annat alla kommanditbolag anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Detta som en följd av ett eu-direktiv om penningtvätt som antogs 2015.

Infoblad istället för ny lag

Erika Karlsson är verksjurist hos Kronofogden. Hon säger att de har diskuterat om det skulle behövas en lagändring.

– Men Kronofogden har bedömt att det inte behövs eftersom det här är en så liten del och i stort fungerar det bra, säger Erika Karlsson.

Istället har myndigheten ändrat i sina rutiner. När Kronofogden skickar ett brev för att tala om för en person att någon påstår att det finns en skuld skickar de numera med ett informationsblad.

– Det är ett pedagogiskt informationsbrev där vi förklarar att man måste bestrida för annars kommer Kronofogden att slå fast skulden, säger Erika Karlsson.

– Hela systemet bygger på att man ska protestera om någonting verkar märkligt.

En annan sak som har ändrats är att den som ansöker om betalningsföreläggande av en skuld måste betala avgiften till Kronofogden i förskott. Flera av de polisanmälda bolagen har fått avgiften på faktura som de sedan låtit bli att betala. Trots att de inte har betalat har de kunnat fortsätta processen med att driva in skulderna.

 

14 bolag som Kronofogden har  polisanmält för bedrägeri.

Cavanox Invest KB (Sverige)

Ceda Finans KB (Sverige)

Idan Finans KB (Sverige)

I. L. Finans KB (Sverige)

Kreditor Europé KB (Sverige)

Marak Invest KB (Sverige)

Segor Invest KB (Sverige)

W Finans Norden KB (Sverige)

ABE Invest Ltd (Storbritannien)

GT Capital Ltd (Storbritannien)

Kredit Invest Ltd (Storbritannien)

Nice Invest Ltd (Storbritannien)

2 Invest Ltd(Storbritannien)

123 Invest Ltd (Storbritannien)

 

82 miljoner kronor
Så mycket har de 14 bolagen hittills krävt att Kronofogden ska driva in.

 

TEXT: Johan Frisk

BILD: Cissi Welinskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR