FAKTUM | 2019/07/02 Reportage

Västra Hisingen vill exportera bostadslösa familjer till Norrland. På andra håll i Sverige där bostäder finns är bidragstagande hemlösa inte välkomna. Kommuner vill ha medborgare som ger skatteinkomster. Så vem tar emot den som är fattig och arbetslös? Faktum fortsätter granskningen av vem som får bostad i Sverige.

Lödöse, Kristianstad, Landskrona, Torsås, Nora, Olofstorp, Hammarkullen och Mariestad. I dag är det dags att fylla på listan med lägenheter som familjen Malik sökt. Sedan oktober förra året har listan lämnats in till socialtjänsten en gång i månaden för att bevisa att de följer riktlinjerna – söker bostad i hela Sverige.

Det är fredag förmiddag på jourboendet Kållebo i Göteborg där familjen tillfälligt bor. ”Tillfälligt” har blivit åtta månader. Pappa Alaa ska träffa Gunnel Arvidsson som hjälper de boende att hitta en mer permanent plats att kalla hem. Gunnel sitter vid datorn, Alaa på en stol bredvid och via högtalartelefonen finns en tolk. 

– Här har vi en lägenhet i Kalmar, säger Gunnel och tar fram Google Maps och visar avståndet mellan städerna. Det är nästan på Öland, där finns det förresten massor av lägenheter. Ska vi söka? Frågar hon och tolken översätter.

Hans nickning säger ja, men egentligen vill han och familjen inget annat än att stanna i Göteborg. Här är hemma för dem och deras tre barn i förskola och skola sedan ett år tillbaka.

I förra numret granskade Faktum hur socialtjänsten skärper kraven på dem som söker hjälp med att hitta en bostad. De måste söka i hela landet och vara beredda på att flytta omgående om de får ja på en lägenhet i annan kommun. Detta trots att det inte finns någon försäkran om att den nya kommunen kan ordna skolplatser åt barnen och sysselsättning för föräldrarna.

En del får, precis som Alaa och hans familj, hjälp från socialtjänsten med att söka bostad. Under arbetet med reportaget hörde vi om en stadsdel i Göteborg, Västra Hisingen, som har tagit hjälpen ett steg längre. Så vi ringer Britt-Marie Södervall, områdeschef, och frågar vad som händer i Västra Hisingen.
– Du menar det här att vi ska exportera familjer till Norrland?

I Sverige finns 290 kommuner, av dem anser sig 250 ha bostadsbrist. Sammanlagt 93 procent av invånarna i Sverige bor i en kommun där det råder brist på bostäder, enligt Hyresgästföreningens faktabank.
Så var ska alla bostadslösa ta vägen?

Frågan kompliceras av att de flesta som saknar bostad har en låg inkomst, eller lever på försörjningsstöd. Frågan blir då:

Var ska alla bostadslösa, fattiga ta vägen?
Det finns ytterligare en komplikation. Många av dem som saknar bostad är nyanlända. Så vi ställer frågan igen:
Var ska alla bostadslösa, fattiga som saknar förankring i samhället och inte kan språket ta vägen?

För tio år sedan flyttade de i stora skaror till Landskrona, där varvskris och nedläggning av flera fabriker hade orsakat en utflyttning med tomma lägenheter som följd. I ett samarbete med Migrationsverket beslutade Landskrona att ta emot ett stort antal flyktingar. Förhoppningen var att inflyttningen skulle leda till ökad köpkraft och nya arbetstillfällen. Mellan 1986 och 2011 ökade stadens befolkning från 35 000 till 42 000 invånare.

Resultatet blev inte vad kommunen hade hoppats på. Så här beskrev Landskronas starke man, kommunalrådet Torkild Strandberg (L) situationen i Sydsvenskan 2012:

”Vi har en stadskärna som präglas av bidragsberoende och brott, ett undermåligt lägenhetsbestånd och tomma lägenheter.”

Dessutom passade andra kommuner på att skicka bostadslösa invånare med försörjningsstöd till Landskrona. För att få hyresvärdarna att ta emot de nya hyresgästerna betalade de exporterande kommunerna depositionen.

Börje Andersson, företagare och handplockad ny ordförande för Stadsbyggnadskontoret i Landskrona, presenterade en drastisk lösning för att bli av med socialbidragstagarna: riv husen.

“De som blivit hitflyttade av sina respektive socialförvaltningar måste återbördas till sina kommuner. Det måste bli balans”, sa han till Helsingborgs Dagblad.

För att skapa den balansen antogs en policy att inte hyra ut till personer som lever på försörjningsstöd.
Strategin verkar ha lyckats.

“Människor med ordning på livet och med ordning på ekonomin flyttar gärna till oss och inte längre ifrån oss. Det har varit hela syftet med det som vi ägnat oss åt och det tänker vi fortsätta med”, sa Torkild Strandberg till Lokaltidningen Landskrona i maj 2018.

Så var ska alla fattiga ta vägen? Landskrona, som har kämpat hårt för att bli av med dem, lär inte ta emot några fler.

Vartannat år genomför Boverket en enkät med samtliga svenska kommuner. En av frågorna handlar om balansen på bostadsmarknaden. En av de 19 kommunerna som är i balans är Kinda i Östergötland, med cirka 10 000 invånare. För att få veta vad balans innebär ringer vi till Roger Magnusson, förvaltare på det kommunala bostadsbolaget Kindahus.

– De som får ett arbete på orten kan lösa lägenhet inom tre månader. Det innebär att det är balans på marknaden.

Just nu har Kindahus tre lediga lägenheter, bland dem en tvåa med en hyra på 5 119 kronor, vilket är lågt nog för att kunna betalas med försörjningsstöd.
– Försörjningsstöd godtar vi inte som inkomst. Inte om du bor i en annan kommun.

Nej, till Kinda är det ingen idé att höra av sig av andra skäl än rent formella, för att visa sin socialsekreterare att man har sökt på andra orter än hemkommunen. Hur är det då i de andra 18 kommunerna?

Enligt Boverkets enkät 2017 hade de balans eller ett överskott av lägenheter. När vi ringer upp dem våren 2019 svarar sju kommuner att de inte anser sig ha balans längre. Av de tolv med överskott har de flesta bara några få vakanta lägenheter.

Med något undantag välkomnar kommunerna inflyttning. De är medvetna om en åldrande befolkning och att behovet av arbetskraft kommer att öka, bland annat inom vård och omsorg.

I Pajala kommun finns det inga lediga lägenheter just nu, men bostadskön är kort så den som kan tänka sig att flytta norrut har goda chanser att hitta ett hem utan alltför lång väntan.

– Har du några i Göteborg att skicka upp? Här är det en minusgrad och snålblåst, det är väl som hos er? säger Magnus Pekkari, VD på Pajala bostäder.

Försörjningsstöd är inget hinder för den som söker sig till Pajala bostäder, liksom i hälften av de 19 kommuner Faktum kontaktat. Men i första hand vill alla ha arbetsföra personer som kan försörja sig själva.

-– De som går på bistånd är inte de vi önskar oss mest. Vi behöver dem som ger skatteinkomster till kommunen. Man vill ha medborgare som står på egna ben, säger Martine Christensen Odenhall, samhällsbyggnadschef på Valdemarsviks kommun.

Många av de som, precis som familjen Malik, tvingas söka lägenhet i andra orter gör det trots att de egentligen vill bo kvar.
– Man kommer att göra en sväng till landsorten men till syvende och sist kommer de att komma tillbaka till storstäderna, både för att där finns folk i den egna gruppen och för att det finns en annan arbetsmarknad, säger Anna Granath Hansson, doktor i fastighetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Det gäller inte bara de som har tvingats ut i landsorten på grund av bostadsbristen, utan även de nyanlända som utplacerats med hjälp av bosättningslagen. Så storstäderna kommer knappast att bli av med frågan: Var ska alla bostadslösa fattiga ta vägen?

Boverket har vid flera tillfällen sagt att Sverige borde införa någon form av social housing. Men det är känsligt.

– Det är ett infekterat begrepp i Sverige, säger Anna Granath Hansson. I Frihamnen kallade man det för social housing i början och fick mycket uppmärksamhet som man inte ville ha.

I Frihamnen i Göteborg ska en ny stadsdel växa fram. Genom att pressa byggherrarna vill staden avsätta en viss andel av hyresrätterna till sökande med lägre inkomst. Än finns inga bostäder och antalet föreslagna lägenheter är litet, trots det har försöket i Frihamnen orsakat debatt i riksdagen där ledamoten Robert Hannah (L) vid flera tillfällen har anklagat regeringen för att införa social housing smygvägen.

I Nyköping har kommunen valt en egen väg för att få ner hyran. Här bygger kommunen själv, inte det kommunala bostadsbolaget, vilket undanröjer två faktorer som driver upp priset: markkostnaden samt krav på affärsmässig vinst. Inte heller Nyköping vill använda begreppet social housing, men merparten av lägenheterna ska gå till de som står utanför bostadsmarknaden.

Också Malmö har börjat titta på hur staden ska kunna få fram billiga bostäder. Projektet kallas Mallbo och har precis startat. Precis som i Nyköping vill Malmö försöka pressa byggkostnaderna för att få ner hyran, och få till ett blandat boende.

– Det är viktigt att de familjer som får lägenheter ska få en extra push för att komma ur sitt försörjningsstöd, säger Marléne Engström, projektledare för Mallbo. Man ska inte bara få en lägenhet, utan också visa att man arbetar för att bli ekonomiskt självständig. Malmö jobbar mycket med insatser, det nya är att vi kopplar det till boendet.

Marléne Engström tycker att problemet är för stort för att fastna i en diskussion om begreppet social housing.

– Men herregud, vi bygger lägenheter för de med mycket pengar så varför inte för de som inte har så mycket, säger hon.

I höstas bestämde sig tjänstemän på stadsdelsförvaltningen i Västra Hisingen för att pröva en ny metod. I stadsdelen finns, precis som i många andra stadsdelar, alltför många hushåll som saknar fast bostad. Bland annat barnfamiljer som flyttar runt bland vandrarhem och andra tillfälliga lösningar. Så stadsdelen gav sig ut på jakt efter kommuner som kunde tänka sig behöva nya invånare.

– Vi ringde runt och kom till slut i kontakt med region 10, säger enhetschef Taha Ghaderi.

Region 10 är ett samarbete mellan tio inlandskommuner i Norr- och Västerbotten. Fyra av kommunerna var intresserade. Samtalen, eller förhandlingarna, inleddes i november och har pågått under våren. Bostadslösa familjer har fått frågan om de är intresserade av att flytta norrut. Ett femtontal har tackat ja och det är dessa som nu ligger på förhandlingsbordet. Alla är mer eller mindre nyanlända och lever på något slags bidrag. För familjerna har de största farhågorna handlat om klimatet.

– De flesta är rädda för kylan och mörkret, det är en stor oro, säger Taha Ghaderi.

För att lindra familjernas oro låter Västra Hisingen dem bo på prov ett par månader innan de måste bestämma sig. För att blidka Norrlandskommunerna står göteborgarna för försörjningsstödet de första månaderna. Trots det har tre av kommunerna nu hoppat av. En av dem är Dorotea. Kommunchefen Olli Johenvere anser att förslaget från Västra Hisingen är oetiskt. Han fick en lista på ett tiotal familjer med information om utbildningsbakgrund och om de till exempel hade körkort.

– Jag upplevde det som en lista där vi skulle välja de familjer vi skulle vilja ha här. Det kändes oetiskt. Vi sa nej. Vi väljer inte människor. Göteborg erbjöd sig även att betala för första tiden, som om det skulle vara en affär för oss, säger han.

I dag har Dorotea ett 40-tal vakanta lägenheter. Kommunen tappar invånare varje år, det dör fler än det föds. Inom en tioårsperiod kommer uppemot 40 procent av den nuvarande arbetande befolkningen ha pensionerats. Det råder ingen tvekan om att det finns både boende- och jobbmöjligheter. Därför uppmanar Olli Johenvere personer att flytta till Dorotea, men det ska vara på eget bevåg.
– De som kommer hit av fri vilja kommer att lyckas bäst. Så resonerar vi.

Norsjö är den enda av de från början tio tillfrågade kommunerna som är intresserade av fortsatt dialog med Västra Hisingen. Efter ett sammanträde med region 10 framkom att kommunerna själva skulle lägga fram önskemål kring vilka individer man ville ha till respektive kommun.

– Det kändes inte etiskt eller moraliskt rätt att lägga fram en kravlista, säger Therese Berg, biträdande kommunchef i Norsjö kommun. Men körkort tyckte vi var en viktig aspekt på grund av de långa avstånden, om man ska ha en ärlig chans till en egen försörjning. I övrigt ville vi inte säga mer.

Norsjö vill ha fler medborgare. De behöver personal till vård och omsorg, och även lärare. I grannkommunen Skellefteå är en större etablering på gång, Northvolt planerar att öppna en batterifabrik. Så regionen kommer att behöva arbetskraft framöver.

– Bostäder ska gå att ”skaka fram” till dem som flyttar hit, säger Therese Berg. Men först vill vi få ett förslag på hur många familjer som är intresserade och vad de behöver. Då kan vi ta ställning. Det ska vara en vinning för båda parter, men framför allt för individerna.

Om personerna går på försörjningsstöd, är ni fortsatt intresserade av att ta emot dem?
– Både ja och nej. Vi behöver individer som är redo att gå ut och jobba och klara sig själva. Om man bott i Sverige i sex år och fortfarande inte tagit sig ut på arbetsmarknaden eller läst svenska för invandrare minskar givetvis intresset, säger hon.

Så vitt Therese Berg vet har Norsjö inte fått den här typen av förslag från andra kommuner. Västra Hisingen framstår som unika. Hur många familjer som kommer att ”exporteras” till norra Sverige återstår att se.

Fem utan hem. Faktum har följt familjen Malik sedan våren 2018 då vi skrev om de hemlösa barnens situation i specialutgåvan Faktum kids. Efter ett år på jourboendet där hela familjen delat på ett rum, står de från och med 27 maj 2019 helt utan hjälp från samhället.

Familjen Malik är troligen inte en av dem. De gör allt för att få stanna i Göteborg, dock är den nuvarande situationen inte hållbar. I över ett år har de bott fem personer i ett rum.

Det kommer ett sms till oss från pappan: ”Vi kommer att hamna på gatan” skriver Alaa.

Alaa och hans fru Fatima har en bokad tid med deras handläggare på Etableringsenheten på Andra långgatan i Göteborg. Vi följer med.
– Jag har pratat om er familj med min arbetsledare och min chef och beslutet är att inte bevilja fortsatt boende, säger handläggaren. Ni tackade nej till en lägenhet i Ale.

Men det finns två versioner. Handläggaren menar att Alaa inte visade något intresse under lägenhetsvisningen i Ale. Han ska ha frågat hyresvärden när man kan säga upp lägenheten eftersom han har en annan lägenhet på gång i Göteborg.

Alaa håller inte med. Det är ett missförstånd.
– Jag undrade bara hur lång uppsägnings-tiden var eftersom jag fortsatt söker lägenheter i Göteborg.

Vem har rätt? Vi vet inte. En tolk var med på visningen och orden kan ha förvrängts i översättningen. Oavsett har missförstånd och dålig kommunikation lett till att socialtjänsten inte längre kommer att bistå familjen Malik med boende.
– På jourboendet tycker de inte att ni har gjort allt ni kan. Jag tycker inte att ni har gjort allt ni kan. Min chef tycker inte att ni har gjort allt ni kan. Och då får ni lösa det här själva. Ni har tre veckor på er, beslutet går ut den 27 maj. Jag har varnat er tidigare när ni har tackat nej.

Som tur är har mamman Fatima en vän som ställer upp och lånar ut en lägenhet i Mölndal under sex månader. Det ger familjen tid att fortsatt leta efter en mer permanent bostad, men framför allt slipper de hamna på gatan.

Vad hade hänt om de inte lyckats hitta boende på egen hand?
– Då hade de varit bostadslösa den 27 maj, säger handläggaren.

Och vad innebär det för barnen?
– Då gör vi en orosanmälan, säger handläggaren.

Vi lämnar Etableringsenheten och promenerar längs Andra långgatan. Familjen ska åka till sitt rum på Kållebo, packa ihop sina saker och redan i eftermiddag flyttar de till tvårummaren i Mölndal. Fatima visar en video från lägenhetsvisningen. Ett sovrum med en stor säng till de tre barnen, ett eget kök och ett vardagsrum där föräldrarna för första gången på över ett år ska få sova själva.

 

Fotnot: Familjen Malik heter egentligen något annat i efternamn.

 

 

Boverket genomför varannat år en bostadsenkät med Sveriges kommuner. Kommunerna anger om de har balans, underskott eller överskott på bostadsmarknaden. Senaste enkäten genomfördes 2017. Vi har kontaktat de kommuner som angav att de hade balans eller överskott på bostäder i tätorten.

 

 

Valdermarsvik
Vi har i princip inte några lägenheter som står och väntar. Vill ha nya medborgare som står på egna ben.

Örkelljunga
Allt är uthyrt och vi har kö. De som hyr av oss måste ha någon form av inkomst, försörjningsstöd går bra men inte etableringsstöd.

Ystad
Har haft bostadsbrist i snart 20 år.

Munkfors
Vi har några lediga lägenheter, kön är inte jättelång. Policyn är att bistånd inte är en godkänd inkomst.

Hagfors
Vi har en del lediga lägenheter, men har dåligt med sökande som har ekonomiska möjligheter. Vi har godkänt personer med försörjningsstöd men sett att det finns risker med det.

Lekeberg
Vi har inte balans på marknaden, inga lediga lägenheter. Godkänner försörjningsstöd som inkomst.

Malung-Sälen
Balansen har försvunnit. Godkänner inte försörjningsstöd från annan kommun, att de får fortsatt bistånd här är ett måste.

Orsa
Vi tycker att vi har balans på markanden. Försörjningsstöd räknas inte som inkomst.

Hofors
Har ett 40-tal lediga lägenheter.

Norsjö
Kan få fram lägenheter till de som flyttar hit. Vill ha personer som kan ta sig ut på arbetsmarknaden.

Dorotea
Har ett 40-tal lediga lägenheter. Kan ta emot personer med försörjningsstöd, men de ska själva välja att flytta hit.

Vilhelmina
Har ett tiotal lediga lägenheter.

Åsele
Har lediga lägenheter. Tackar sällan nej till hyresgäster med försörjningsstöd.

Övertorneå
Har ett tiotal lediga lägenheter. Hyresgäster ska ha fast inkomst och dit räknas inte försörjningsstöd.

Pajala
Har inga lediga lägenheter. Vill ha hit fler och nekar inte hyresgäster med försörjningsstöd.

Älvsbyn

Har några tomma i det minst attraktiva bostadsområdet, men har samtidigt kö.

Haparanda
Har ett litet överskott i tätorten. Vill gärna få hit fler, om de har försörjningsstöd får vi ha en dialog med socialtjänsten.

Kinda
Har balans på marknaden. Godkänner inte försörjningsstöd hos personer som flyttar hit från andra kommuner.

Arvidsjaur
Har ett fåtal lediga lägenheter. Vill få hit fler människor, de som flyttat in hittills har haft arbete.

TEXT: Sandra Pandevski och Johan Frisk

BILD: Mario Prhat och Håkan Sandsjöskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR