FAKTUM | 2017/08/05 Nyheter

Vet du hur mycket jag hade behövt dig?
Jag behöver min pappa. Jag har försökt att få kontakt, men du har bara skitit i mig. Är jag så lite värd för dig?

Du kunde i alla fall ha hört av dig någon gång, visat att du brytt dig lite, kanske ett grattis på min födelsedag, god jul på julafton eller åtminstone ett hej, det är väl inte för mycket begärt?

Pappa, snart har du missat 19 år av min uppväxt och jag har snart varit utan en pappa i 19 år. När jag håller på med musiken, då tänker jag på dig. Jag minns hur mycket du tycker om musiken.

Minns du det guldhjärtat jag fick av dig, på min 10 årsdag? Det brukar jag jämt ha på mig för det symboliserar dig.

Pappa, varför väljer du ditt missbruk framför dina barn? Jag vet att du är så jävla mycket starkare än så, jag vet att du kan klara allt du vill nå, men du måste bara vilja det själv.
Det finns ingen person som kommer att kunna ta din plats i mitt hjärta, jag väntar på dig och jag hoppas du tar ditt förnuft och väljer papparollen. Jag vill lära känna dig, skapa minnen tillsammans med min pappa.

Jag vet att livet inte är lätt, men tillsammans med de som man älskar blir allt lättare. Jag önskade du kunde se med mina ögon, hur mycket mer du är värd. Oavsett om du missat min uppväxt så är det inte försent att knyta band. Jag önskar att du kunde släppa in mig.

Mamma brukar säga att det är din förlust, men jag vill inte tro att du verkligen väljer bort mig. Det är precis som en hockeymatch, där man ligger under och förlusten är nära, plötsligt så händer det, en vändning och det blev en seger.
Jag vill inte tro mammas ord, jag väntar på vändningen. Socialtjänsten har satt LVU på mig och placerat mig på SiS på grund utav mitt dåliga mående, mitt självskadebeteende och mina suicidförsök.

Pappa, jag mår inte så jävla bra jag heller, öppna dina ögon och våga se verkligheten. Släpp in dem som älskar dig och de som vill hjälpa dig, innan det är försent.

Jag tvingar dig inte till något, men jag ber dig att tänka efter. Jag är din dotter, jag bär ditt blod i mina ådror, vilket jag alltid kommer att göra. Jag önskade att livet sett annorlunda ut, vi kan förändra det tillsammans.

Nu är valet ditt, tänk efter vad det är du vill. Nu är det upp till dig och jag hoppas du släpper in mig.
Pappa, jag saknar och älskar dig.

/Din dotter Michaela.

TEXT: Michaela

BILD: Jonas Klintebergskriv ut sidan