FAKTUM | 2018/03/27 Krönikor

Susanna Alakoski, är författare och föredragshållare.

Det här med pengar. Slantar, kulor, cash, klöver, flis. Och debatten om vinster i välfärden och synen på skatten och mina och dina pengar och våra olika livsvillkor. Den första kosingen var naturligt förekommande (djur, salt, pärlor). Därefter användes ädelmetaller, utifrån den traditionen skapades sedan de första mynten. De första sedlarna var helt utan värde i sig själva och på den vägen är det.

Fattig/rik är en evighetsdiskussion. Men alldeles uppenbart är att vi ärver rikedom på samma sätt som vi ärver fattigdom. Kommer du från en välbärgad familj ärver du kanske ett hus, en gård eller en bit mark. Kanske en bostadsrätt. Du ärver pengarna som finns på bankkontot, eller aktierna. Smycken, kanske konst och matsilver. Kommer du från en snorrik familj ärver du måhända ett gods. Kanske överlåts ett välbärgat företag.

Kommer du från en fattig familj så ärver du på exakt samma sätt. Men du ärver huset som inte finns, gården, marken som aldrig existerat, eller bostadsrätten. Du ärver pengarna som saknas på bankkontot, aktierna som fattas. Smyckena, konsten och matsilvret som aldrig existerat i släkthistorien. Och aldrig att du tar över ett välmående företag. Kommer du från en asfattig familj i ett asfattigt land åker du desperat till ett annat med muggen i hand.

Mången ondgör sig över hur bedrövligt svårt det är att bli förmögen i Sverige. Och företagen flyttar sägs det. Och skatten är för hög och varför ska jag betala för din sjukvård? Det går inte att bli rik genom att jobba hårt.

Men vem avgör gränserna uppåt och nedåt? Gränserna för hur mycket, hur lite. För maximum och minimum. Rimlighet. Etik.

Gränsen nedåt, alltså för hur fattig en människa får vara tycks bottenlös. Inte ens vid svält eller när barn bor under bar himmel ändras sakernas tillstånd beständigt i världen. Och inte när fler och fler tigger eller ens när samma kåkstad slukas av orkanen för femte gången eller när en fabriksbyggnad kollapsar i Bangladesh. Fattigdomsgräns är ett omdiskuterat begrepp. Olika sätt att beräkna och förstå fattigdom leder till olika resultat. En absolut fattigdomsgräns handlar om kalorier, tak över huvudet, kläder på kroppen, tänder i munnen etc.

Ett annat resonemang går ut på att den som lever på 60 procent av landets medelinkomst är fattig, men fattigdom i det här synsättet skulle likaväl kunna jämföras med 45 procent av landets medelinkomst, eller varför inte 75 procent?

Som sagt, vem avgör gränserna, för hur mycket och hur lite, för vår rätt att leva, överleva, och hur.

Socialprofessor Hans Swärd menar att det inte är allmosor som leder till fattigdom utan diskriminering, ekonomiska kriser, brist på jobb, brist på juridiska och sociala rättigheter och ofullständiga socialförsäkringssystem. Med detta synsätt är fattigdom är ett problem som går att lösa. Skynda. Hjälps åt. För allas vår skull.

 

Susanna Alakoski, är författare och föredragshållare.

TEXT: Susanna Alakoski

BILD: skriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR