FAKTUM | 2011/01/31 Reportage

Bild: Mario Prhat

Varje år blir flera hundra svenskar registrerade som obefintliga. Ingela är en av dem. Som obefintlig kan man vare sig söka socialbidrag, bostadsbidrag eller få tillgång till sjukvård. Man kan inte skaffa sig en legitimation eller ett bankkort.

Allt började när Ingela var inne och skulle begära ett personbevis. På Skatteverket förklarade de att hon inte kunde få ut något personbevis eftersom hon var registrerad som obefintlig. Några dagar senare skulle hon gå till gynekologen. Hon gick till en vårdcentral, men de ville inte ta emot henne eftersom hon inte existerade i deras register. Hon gick till en annan vårdcentral, men fick samma svar där. Först på det tredje stället blev hon accepterad.
Ingela hade haft kontakt med socialtjänsten i Askim sedan 2006, men helt plötsligt sa de att de inte längre kunde betala ut försörjningsstöd eftersom hon var registrerad som obefintlig. Socialsekreteraren gav till slut med sig av ren vänlighet, berättar Ingela. »Jag fick tigga och be på mina bara knän«.

Om Skatteverket inte har någon aktuell adress till en person så blir personen i fråga registrerad som ›utan hemvist‹. Om två år går och Skatteverket fortfarande inte har fått kontakt med personen i fråga så registreras han eller hon som obefintlig. Skatteverket hade sökt Ingela via Kronofogden, Försäkringskassan och CSN, men ingen av myndigheterna hade en aktuell adress till henne.
Socialtjänsten visste ju var Ingela fanns, men Skatteverket får inte kontakta Socialtjänsten av sekretesskäl, berättar Ingalill Eriksson på Skatteverket som handlade Ingelas fall. Att Ingela har haft regelbunden kontakt med sin mamma hjälpte inte heller. Myndigheter eftersöker inte vuxna via anhöriga.
8 000 svenskar finns i dag registrerade i obefintlighetsregistret. Där finns, förutom hemlösa, människor som försvunnit eller som flyttat utomlands utan att meddela Skatteverket. Att ta sig ur obefintlighetsregistret och bli folkbokförd igen är egentligen ganska enkelt. Det räcker med att skriva ett brev, en så kallad anmälan om invandring som det märkligt nog kallas.
I brevet talar man om att man faktiskt finns och att man har en adress där man kan skriva sig och dit posten kan skickas. Men problemet för Ingela är att hon inte har någon adress. Hon sover lite här och var.
På Skatteverket säger de att hon kan skriva sig inom en församling om hon är hemlös, men att hon fortfarande måste skaffa sig en adress dit hennes post går. Och då kvarstår problemet. Hon skulle kunna skaffa sig en postbox, men det kostar flera tusen om året.

På Skatteverket undrade de var hon vistas större delen av dygnet. Hon svarade att hon tillbringar mest tid utanför Systembolaget i Nordstan där hon säljer Faktum.
»Vi får väl gå in och fråga om jag kan skriva mig där, eller så spikar jag upp en brevlåda på ett träd i Brunnsparken. Det är ett moment 22. Det är lite kusligt. Vad händer om jag begår ett brott? Kan man åtala en person som inte finns? Jag håller på och skiljer mig, kan jag göra det när jag är obefintlig? Vad händer om jag dör. Får jag bli begravd då?« frågorna snurrar i Ingelas huvud.
»Jag blir ju helt låst, jag kan inte ens skaffa mig ett bankkort.«
Men varför säger du inte till socialtjänsten att du behöver hjälp med att hitta ett boende så du blir skriven någonstans och kan få din post dit?
»Jag har varit fri från tjack i sju år, visst dricker jag öl i dag, men jag utsätter mig inte för risken att trilla dit igen. Att bo på Tillfället, eller något annat boende för hemlösa, där det ständigt knackar på dörren och man erbjuds det ena och det andra, det vågar jag inte. En dag så är man ledsen och då trillar man dit igen.«
Ingela har nu lämnat in sin invandringsanmälan, men vart posten ska gå är i skrivande stund fortfarande inte löst ¬– och så länge det inte är löst är hon fortfarande obefintlig.

TEXT:

BILD: skriv ut sidan