FAKTUM | 2018/06/29 Reportage

Efter sex år som hemlös fick John Pellikka ett förstahandskontrakt genom Bostad först i Borås. Pang bom, bara.

I ena hörnet en säng, i det andra en soffa. På väggen hänger två svärd och vid fönstret röda gardiner och en julstjärna. På bordet en skål med kanelbullar och koppar med varmt kaffe.Välkomna till John Pellikka, boråsare, trubadur och hyresgäst.

John Pellikka behöver inte klä av sig för att visa att han är boråsare. Tatueringen av stadsvapnet, en röd sköld med två ullsaxar, sitter på höger handrygg. Inte heller trubadurskapet kräver avklädning för att bevisas, det räcker med att han sätter sig i soffan med gitarren i knät och river av en porträttlik version av Grimasch om morgonen.

Det är först när kärleken till husguden Cornelis Vreeswijk ska förevisas som tröjan åker av. Där, som ett statement över hjärtat, finns en bild av trubadurens trinda ansikte.

I lokaltidningens arkiv finns tidiga spår av John Pellikkas egna trubadurskap. Notiser om spelningar med visgrupperna Bröderna Marks, Döda trubadurers sällskap och Någorlunda mogna män, oftast med Cornelis på repertoaren.
– Det är när jag kommer upp på scenen som jag börjar leva, säger han. Det har hänt att jag har mått dåligt och inte velat gå upp, men när jag väl är där känns allt bra.

I arkiven finns även spår av det liv John Pellikka levde innan han förlorade allt. Resultat från golftävling, juni 1999: John Pellikka tvåa i singel herr, där han även rapporterades ha slagit det längsta utslaget. I januari 1999 en rapport från Hestra Midgård och finalen av Gårdsstjärnorna där de tävlande består av talanger från olika fritidsgårdar. John Pellikka sitter i juryn.

John Pellikka är en rastlös själ som har haft många olika yrken, bland annat hundförare, något som tog honom till Armenien för att söka överlevande efter den stora jordbävningen i december 1988. Men det var som fritidsledare han la grunden till det liv han länge levde, ett liv med familj, villa, två bilar, en husvagn.

– Jag hade ett eget företag och jobbade med barnkollo. Företaget hade tolv anställda varje sommar.

På fritiden tog musiken stor plats och det var genom den han kom i kontakt med amfetaminet.
– Jag hade aldrig tagit droger, visste knappt vad det var, men tänkte att jag får väl prova. Så jag tog en lina.

Den kärlek som omedelbart uppstod handlade inte bara om eufori utan också om att kunna kontrollera rastlösheten. Plötsligt blev det möjligt att hålla ordning på kalendern och sitta ner och läsa en tidning.
– Det var en kul tid ett tag, till det satte sig mellan öronen. Jag började tänka att jag kunde sluta när jag ville. Jag levde dubbla liv och det var ett jäkla jobb att skydda de nära och kära. Familjen var de sista som skulle få reda på mitt missbruk.

Med drogerna kom ett annat umgänge och konsumtionen ökade till dess att han var uppe i sju gram amfetamin om dagen. När John Pellikka bestämde sig för att bli drogfri hade han skilt sig och bodde ensam i en lägenhet. Fri från amfetaminet stötte han på andra problem; ensamhet och den smärta som följer av dåliga tänder. Resultatet blev depression och ett nytt missbruk, den här gången av receptbelagda opioider. Han blev även av med bostaden.

I sex år levde John Pellikka som hemlös. Han sov i trapphus, i stadsparken och på en soffa eller ett golv hos någon han kände. Hemlösheten grävde sig in i den redan rastlöse.
– När man är hemlös har man en inre oro hela tiden. Man inkräktar på andras hem och när det kändes konstigt drog jag.

Sammanlagt blev det 19 adresser. Den han minns som mest rofylld, där han faktiskt kunde sova, var ett källarförråd där han sov på några mattor och kissade i en flaska. På kvällen hade han sin pannlampa och några böcker. Vid det här laget hade John Pellikka varit drogfri i flera år och hade under lång tid försökt få tag i en lägenhet. Han hade fått veta att det skulle ta nio år att få en bostad via kösystemet. Vändningen kom när han fick höra talas om Bostad först som var på väg att införas i Borås.

Ett par veckor senare fick han nycklarna till en etta med kokvrå.
– Pang bom så fick jag en lägenhet. Mina polare ute i svängen tror mig inte när jag berättar om det.

När Borås införde Bostad först beslutade kommunen att följa ursprungsmetoden och ge klienterna förstahandskontrakt med en gång. Därmed är John Pellikka den enda som har nycklar till lägenheten och det ställs inte några krav på att han ska ta emot det stöd som erbjuds. Det kommunala bostadsbolaget som hyr ut lägenheten känner inte till att hyresgästen ingår i Bostad först.

Som hemlös och inneboende var John Pellikka van vid att det låter och rör sig runt omkring. I lägenheten var det tyst och stilla.
– Det tog ett par månader att vänja sig, men nu är det här min borg. Jag tror att jag har haft besök av sammanlagt sex eller sju personer.

Tre av Johns vänner skickade iväg honom medan de fixade till lägenheten med en ny säng och nya tapeter.
– De hade aldrig tapetserat förut.

Idag har John Pellikka varit drogfri i åtta år och han är inne på sitt fjärde år som hyresgäst. Kontraktet vårdar han ömt.
– Förutom min dotter är lägenheten det värdefullaste jag har, så den bränner jag inte.

 

BOSTAD FÖRST – Historia
Bostad först är en direkt översättning av Housing first, en metod som länge har använts i USA för att ge hemlösa bostad. Det var i början av 1990-talet som organisationen Pathway to Housing tog fram ett alternativ till den trappstegsmodell som hade använts tidigare. Istället för att den hemlöse skulle visa sig värdig en bostad genom att klara olika trappsteg, betraktade Pathways to Housing bostaden som en rättighet och en förutsättning för att lösa de problem som ofta var en orsak till hemlösheten.

Housing First spreds sedan till andra länder och nådde i slutet av 2010 Sverige, där Stockholm och Helsingborg blev de första kommunerna att använda Bostad först.

Är Bostad först bostad sist?

Sexton svenska kommuner använder Bostad först. Men bara fyra tar steget fullt ut och erbjuder hyresgästerna riktiga förstahandskontrakt. – Men utan förstahandskontrakt är du inte fullständig medborgare, säger forskare Hans Swärd.

I slutet av november 2010 publicerade Helsingborgs Dagblad en artikel om ”Göran” som efter 25 års hemlöshet hade fått en egen lägenhet. Reaktionerna hos läsarna blev starka, många ville skänka möbler, andra skrev till tidningen:

Jag blir varm i kroppen och ler när jag läser denna artikel, den ger ett hopp om att människan sakta börjar respektera andra människor på deras villkor. Lycka till ’Göran’!

Bostad först hade kommit till Sverige. Sedan dess har ytterligare 15 kommuner infört någon form av konceptet. Faktum har varit i kontakt med samtliga.

Förutom Helsingborg var också Stockholm tidigt ute och införde Bostad först samma år. Men medan Helsingborg följde ursprungsmodellen där den hemlöse får ett förstahandskontrakt med en gång, valde Stockholm den väg som de flesta kommuner sedan skulle komma att ta: att kommunen står på kontraktet under en period.

Ninja Larsson, biträdande enhetschef för Bostad först i Stockholm, skriver i ett mejl: ”Det är en utmaning att förhålla sig till de grundläggande principerna och förhållningssätten och det är en ständigt levande diskussion hos oss vad Bostad först ”är” och när man får kalla verksamheten för Bostad först.”

Enligt Ninja Larsson har efterfrågan att ta över kontraktet inte varit så stor, snarare upplevs försökskontrakten som en trygghet.

Helsingborg erbjuder förstahandskontrakt, om än med ett tillägg där uppsägningstiden skrivits ner till en månad istället för tre. Minna Loveng, sektionschef på Stödboendeenheten i Helsingborg:

”Det man vinner är att det faktiskt är ditt kontrakt och din lägenhet. Det är en annan känsla vilket leder till att brukaren är mer mån om att behålla bostaden. Med kommunen som mellanhand är det ett tillfälligt boende och du får leva med att troligtvis flytta någon gång. Du kan alltså inte slappna av på samma sätt.”

Förutom Helsingborg har även Lund, Borås och Karlstad valt att ge hyresgästerna någon variant av förstahandskontrakt. I Karlstad har elva före detta hemlösa fått en lägenhet med förstahandskontrakt. Tre av dem har på grund av störningar flyttats till annat boende. Bo Söderman, enhetschef på Bo- och budgetenheten i Karlstad, säger att de inte har fått så många lägenheter som de hade önskat. En orsak är motståndet hos hyresvärdarna.

– Vi har funderat på om det skulle bli bättre om vi frångick förstahandskontrakt, men vi tror att det skulle vara lika svårt att övertyga dem ändå.

Vad är fördelen med första hand?
– Det blir mycket tydligare för den boende att det är en egen lägenhet och att man har ansvaret fullt ut och inte en lägenhet man kan bli av med när som helst, säger Bo Söderman.

I Borås erbjuds brukarna inte bara förstahandskontrakt, de behöver inte heller ta emot stödet.
– Vi ställer samma krav som på vilken hyresgäst som helst, säger Vanja Myrén, verksamhetschef i Borås.

I Borås har sju personer fått lägenhet via Bostad först, två av dem har avhysts efter att ha brutit mot hyresavtalet, två bor kvar men behöver inte längre något stöd. Staden har också 75 övergångslägenheter där brukarna får andrahandskontrakt som sedan kan övergå till första hand. Under 2017 fick 17 personer förstahandskontrakt den vägen.

Hans Swärd, professor vid Socialhögskolan på Lunds universitet, har länge forskat om hemlöshet och har följt arbetet med Bostad först.
– Rent principiellt är det problematiskt att man inte har ett eget kontrakt. Man blir inte fullständig medborgare, naturligtvis är det bäst om man får egna kontrakt.

Varför?
– I många kommuner kan personalen gå in med egen nyckel och avhysa folk vid sidan om de vanliga formerna för vräkning. Det kan också påverka grannkontakterna negativt om det sprids att det är så kallade sociala kontrakt.

Enligt Hans Swärd har det gjorts få försök i svenska kommuner och det är därför svårt att dra några slutsatser.
– Det är en liten rännil av hemlösa som får Bostad först, men i de länder där man har hållit på längre har konceptet med egna kontrakt varit lyckat.

 

Vilka är de främsta lärdomarna från att arbeta med Bostad först?

Alingsås Ett eget hem gör människan mer hel. Förutom detta är en lärdom att en bra relation mellan anställda och klienter är a och o.

Helsingborg Att klienten/brukaren är experten. Som professionella har vi nått bättre resultat genom att lyssna på deras önskemål om stöd istället för att själva bestämma vad som är bäst för dem.

Karlstad Att vi ser att modellen faktiskt fungerar. De går upp i vikt, de använder inte lika höga doser av sin drog, de börjar få ett starkare självförtroende och börjar tänka framåt i livet.

Lund Att våga släppa tyglarna och våga följa brukaren och inte styra för mycket. Det vi får höra ifrån brukare är att det är lättare att vara ärlig kring misstag och missbruk samt be om hjälp när brukaren är trygg i att bostaden inte kommer att försvinna.

Stockholm Att många är ambivalenta och oroliga inför att flytta till en egen lägenhet. Den oron och ambivalensen måste bemötas konstruktivt och med respekt.

Upplands Väsby Om de hyresgäster som bor genom bostad först klarar av att sköta ett kontrakt så klarar alla det! Vi har lärt oss mycket för vårt vräkningsförebyggande arbete i övriga lägenheter.

Örebro Styrkan i vårt arbetssätt är att det är individen som själv bestämmer hur stödet ska se ut. Styrkan är även att min personal arbetar med att bygga allians med den boende. Det ger individen en trygghet att våga vara ärlig och be om hjälp.

 

TEXT: Johan Frisk

BILD: Mario Prhatskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR