FAKTUM | 2017/01/02 Nyheter, Reportage

Idén föddes av några bakfulla studenter i Linköping. Nu när till och med Posten kör hem pizzan är hemkörningen här för att stanna. Pizzabudet – latmaskens bästa vän – snart i var mans hall.

Selcuk Aykut kryssar mellan en långtradare och en Nissan Micra och kör om i högerfilen. 
– Hoppas du inte blir rädd om jag kör lite fort? Utan att vänta på svar trycker han plattan i mattan. Ändå påstår han att vi inte har bråttom. 
– Jag tryckte på 45-knappen, så de vet att det tar 45 minuter. Men vi får inte komma för sent. Då skriver de på internet att pizzan var kall eller att det tog för lång tid. 
Han öppnar bilens taklucka för att släppa ut pizzaoset som sprider sig i bilen. Två kebabpizzor och en kebabrulle, plus två stora coca-colaflaskor och pizzasallad, ligger i bagageluckan. Framme på Topasgatan i Tynnered, en bra bit från pizzeria Napoli i Örgryte där Selcuk jobbar, ringer han på i uppgång 17. Inget svar. Han ringer mobilnumret som står på lappen. 
– Vad fan. “Ingen abonnent”, suckar han. Selcuk står kvar och ser lite villrådig ut. Så traskar han bort till nummer 54, som beställt den andra pizzan. Inget svar i porttelefonen, ingen abonnent i telefonen.

Efter flera minuters oklar väntan kommer två unga killar – Jones och Antiono, enligt beställningskvittona – fram och ger sig till känna.
– Telefonnumret stämmer inte, säger Selcuk.
– Jag bara skrev in något, jag vill inte ha mitt mobilnummer på såna sidor, svarar Jones. 
– Så får man inte göra, säger Selcuk surt, räcker över pizzorna och börjar gå mot bilen. 
Antonio ropar efter honom. – Jag lovar, vi ska skriva ett bra omdöme på Onlinepizza! Selcuk ler. 

Mjölkflickor föregångare
För den hungrige latmasken är det underbara tider. Internet svämmar över av ätbart i form av färdiga matkassar, storhandlingen kan göras med några klick, glass kan beställas från mobilen och företaget Onlinepizza levererar 15 000 måltider om dagen. 
Men faktum är att hemlevererad mat var vardag långt före internets tid. I början av 1900-talet fanns till exempel mjölkflickor. Klädda i ylleklänning,vitt spetsförkläde och en liten hätta sprang de trappa upp och trappa ner i storstädernas hyreshus för att leverera färsk mjölk. Ofta var de bara 11-12 år och jobbade från tidig morgon till sen lunch utan någon rast – allt för att storstadsborna skulle få mjölk som inte hann bli dålig under leveransen. 

1968 fick chefen för Kalmar Glassfabrik en snilleblixt. Många svenska hushåll hade utrustats med frysbox, och glass var både nytt, festligt och numera lättlagrat. Varför inte köra hem den till kunderna på bestämda tider? Snart rullade den första Hemglassbilen ut på gator och torg. Under 70-talet ökade omsättningen från två till 200 miljoner och idag stannar landets glassbilar på 15 000 platser – varje dag. 
Redan på 60-talet erbjöd Ica färdigpackade matkassar. Varorna kördes på flakmoped och betalades kontant, direkt till budet.
I slutet av 90-talet försökte flera av de stora dagligvarukedjorna få sina kunder att förstå det fiffiga med att beställa mat på nätet, men det gick aldrig riktigt hem – och sedan kom IT-kraschen. Fortfarande utgör näthandeln bara ett par procent av svenskarnas totala matinköp, även om andelen näthandlare ökar hela tiden. 
Och marknaden är trendkänslig, den föder specialbehov och ser till att fylla det. 
2006 satt de bakfulla civilingenjörsstudenterna i Linköping och filade på en hemleveransidé som skulle visa sig vara värd flera hundra miljoner. 

Roma special till Mölnlycke
Det är tidig kväll på pizzeria Napoli på Bögatan. Selcuk Aykut undrar om vi inte vill ha något att äta medan vi väntar på nästa beställning. 
– Ni kan vara lugna, klockan är bara kvart i fem, det kommer inga beställningar på minst en kvart, lovar han och gör i ordning en kebabsallad. 
Själv åt han en halv pizza till lunch och han är fortfarande inte hungrig. 
– Jag brukar inte äta förrän jag kommer hem vid halv tio. Jag röker mycket och dricker mycket kaffe istället, säger han och ursäktar sig för att gå och tända en cigarett på pizzerians uteservering. 

Selcuk är 23 år och driver pizzerian ihop med sin pappa Mehmet sedan ett år tillbaka. Båda har varit i pizzabranschen länge, Selcuk sedan han kom till Sverige som 15-åring. De har en kille anställd som jobbar med utkörningen de flesta dagarna, men Selcuk tycker att han är för dålig på svenska för att vi ska få ut något av att åka med honom. 
– Det är bättre att ni åker med mig, jag har dessutom kört mycket längre än han, säger han. 
Så plötsligt piper det i Onlinepizzamaskinen bredvid kassaapparaten och ett kvitto trycks ut.
– Två Roma special till Mölnlycke, säger Selcuk och sätter sin pappa i arbete. Degen dras ut till rundlar. På med tomatsås och ost och in i ugnen. Tjoff, ut ur ugnen, på med kebabkött, sås och grönsaker. Ner i kartonger, in i Onlinepizzaväskan och så bär det av i bilen. 

Medelåldern stiger
Den första pizzerian i Sverige öppnade 1969 och det sägs att Briljant pizzeria i Tynnered erbjöd Göteborgs första hämtpizza när den drog igång på 80-talet. Det då ganska nybyggda miljonprogramsområdet hade många viadukter, tunnlar och smala cykelvägar vilket gjorde att ett pizzabud på cykel eller moped tog sig fram fortare än en bilburen person. Även pizzeria Gambero på Övre Husargatan har en lång tradition av cykelburna pizzabud, minst sedan 80-talet. Däremot är pizzabudens vardag och historia dåligt dokumenterad. 1995 publicerade Aftonbladet en artikel skriven av Filip Hammar som inleddes “I Stockholm finns det många hungriga och lata människor. Det är pizzabudet Robik Housepian tacksam för”. Men artikeln var snarare en enkät med pizzaätare som fick stå till svars för sin lättja. 
Anders Signell, vd på Onlinepizza, kom i kontakt med hemkörd pizza när han pluggade i USA på 80-talet. Då hade fenomenet funnits ett bra tag – redan 1960 startade Domino’s pizza i Michigan som fortfarande är världsledande på området. 
– Innan vi drog igång 2005 var det inte särskilt stort i Sverige, säger han. 
Det bakfulla Linköpingsstudenterna ville beställa hem pizza och insåg att man inte kunde beställa pizza på internet. De bestämde sig för att starta en sajt, investerade 1000 kronor var och började övertala Linköpings pizzerior om att registrera sig på hemsidan. 

Sju år senare sålde de sin affärsidé för någonstans mellan 250 och 500 miljoner kronor. Köpare var tyska Delivery Hero, som med 100 000 anslutna restauranger i 30 länder är en jätte i jämförelse med Onlinepizzas 1 200 restauranger. Men Anders Signell ser ljust på framtiden. 
– Om tio år tror jag att merparten av Sveriges restauranger erbjuder hemkörning, säger han och utvecklar: 
– I början var vi framför allt populära i studentboenden där folk ville beställa jättemånga pizzor till sina fester. Nu är det fler och fler medelålders som beställer. Åldern stiger. 
Men varför går inte folk och köper en pizza? Pizzerior finns ju överallt. 
– Det är ju så skönt! Bekvämt! När jag står på bussen hem beställer jag i appen, sen går jag hem, dukar, och så ringer det på dörren och där är maten. Det är lätt att tänka att det är soffpotatisar som beställer hem, men jag skulle nog kalla oss tidsvinnare, säger Anders Signell. 
Tanken med Onlinepizza är att vara en samlad tjänst för matbeställning och att restaurangerna själva fixar hemkörningen. Onlinepizza tar 13 procent av det totala priset i provision. Men på senare år har företaget börjat ordna egna utkörningar. Till och med posten kör pizza I Göteborg samarbetar man med Postnord, som statliga Posten numera heter efter en sammanslagning med danska Posten.
– De kör självklart inte i postbilar, men ja, det är Posten som kör ut pizza. I andra städer jobbar vi med taxibolag, logistikföretag… Det som passar, helst enkelt, säger Anders Signell. 

Ensamma kunder
Selcuk stannar bilen vid bostadsområdet Grangården i Mölnlycke och kliver ur. Han har varit här flera gånger tidigare och tycker själv han är “rätt bra på adresser”, så det var inga problem att hitta. Däremot gick det ganska fort på motorvägen. 
– Jag gillar att köra fort. En gång har jag kört i 250 kilometer i timmen. Då blev jag helt varm på kroppen, berättar Selcuk. 
Han tar pizzaväskan i handen och går mot nummer 18. Där öppnar Christian Hansen som har beställt varsin Roma Special till sig och sambon Thereze. 
Varför beställde du pizza idag?
– För att jag inte orkade laga mat. Jag beställer jämt, jag har testat varenda pizzeria i Mölnlycke. 
Hur kommer du att äta pizzan?
– Vad menar du? Kommer du sitta vid bordet, i soffan eller … – Jaså, jag har inte ens något bord. Så det blir soffan. 
Vad är det bästa med att beställa mat?
– Man slipper laga den eller gå och hämta den. Det börjar ju bli kallt nu också. Så det är bekvämt. 
På vägen tillbaka till Napoli säger Selcuk att han älskar sitt jobb, hur stressigt det än kan vara. Eftersom han både bakar, tar beställningar, kör ut och allt annat är det fullt upp. Han medger att det kan vara skönt att få en liten paus och åka iväg på en hemkörning. Inte alltid, dock. 
– På helgerna får jag ofta träffa ungdomar som har fest, det är kul. Men på vardagarna … Det kan vara ensamma personer. Förra veckan var det någon som hade beställt lasagne till sin pappa i Gamlestan. Jag ringde på dörren och när han öppnade låg det bajs på golvet. När han bad mig gå in och ställa maten i köket blev jag nästan rädd, det var så äckligt!
Och ändå älskar du det?
– Ja. Jag hade tänkt plugga vidare efter gymnasiet men jag kommer nog fortsätta med pizzan. Jag gillar att träffa människor och se nya platser. Tack vare hemkörningen har jag sett hela Göteborg.

 

FÖRSTA ONLINEBESTÄLLNINGEN 

En notis i Aftonbladet 1994 löd: “En cyber-pizza, tack! För alla utsvultna datorslavar är hjälpen bara ett musklick bort. Pizzanet heter ett nystartat företag som gör det möjligt att beställa pizza över internet. 

Huvudmenyn (!) visar pizzorna i bild och allt och med ett enkelt klick skickas beställningen iväg till närmsta Pizza hut för hemleverans. Beställningar för Sverige riskerar dock att kallna på vägen.”

PIZZABUD I POPULÄRKULTUREN 

LÅT: Det glade pizzabud – Rasmus Nøhr (2004) En käck popsång om en kärlekshistoria mellan ett pizzabud och en rödhårig pizzaätare. 

“Jeg er det glade pizzabud Jeg bringer alt hvad du behøver Selv gennem sne og slud for dig Helt til din dør med bankende hjerte” 

BOK: Den vita staden av Karolina Ramqvist (2014) 

“Hon såg på hans axlar när han tog av sig jackan. Lät sin hand ta en omväg så att den snabbt kunde röra vid hans bröstkorg innan den kramade honom. Höll den varma pizzakartongen i andra handen.” 

En ensamstående mamma i en enorm villa tar för vana att beställa pizza, som hon mumsar i sig för att därefter ligga med pizzabudet. 

 

 

TEXT: Maja Larsson

BILD: Mario Phratskriv ut sidan


RELATERADE ARTIKLAR
TAGGAR